sätt att dela upp en videosignal för att få hög bildkvalitet. Anses ge bättre resultat än den vanliga uppdelningen i rött, grönt och blått (se RGB). – Videosignalen delas upp i dessa tre delar, som överförs i varsin ledning:
– Y anger luminans (ljusstyrka) och innehåller också synksignalen;
– Pb anger krominans (färgmättnad) för blått minus luminans, alltså B minus Y (B för blått);
– Pr anger krominans för rött minus luminans, alltså R minus Y (R för rött).
– Bildskärmen använder dessa tre signaler för att återskapa signalerna för rött, grönt och blått.
Kontakt för Thunderbolt version 3 – likadan som USB-C-kontakten.
ett system för anslutning av tillbehör till dator, utvecklat av Intel och Apple. – Thunderbolt är utvecklat för tillämpningar med krav på hög datatakt, främst video. Thunderbolt finns för optisk fiber och koppar. Förutom det egna protokollet kan Thunderbolt kan hantera DisplayPort, HDMI, PCI Express och USB. Version 3 av Thunderbolt har samma kontaktdon som USB‑C; de tidigare versionerna hade samma kontaktdon som DisplayPort. Vid behov kan man använda adapter. Kapaciteten är upp till 40 gigabit per sekund. Version 4 av USB, USB4, som kom under 2019, använder Thunderboltprotokollet. – Thunderbolt utvecklades för att överföra signalen genom optisk fiber, men Intel gick över till koppar när det visade sig att det gav jämförbara prestanda. Kopparkabeln kan också förse utrustning med elektrisk ström. Andra leverantörer än Intel tillverkar optiska Thunderboltkablar, som bland annat har längre räckvidd än kopparkablarna – upp till 60 meter. Thunderbolt visades upp första gången 2009. Tidigare var det känt under arbetsnamnet Light peak. Den första produkten med Thunderbolt var Apples MacBook Pro, presenterad i februari 2011. – Läs mer på thunderbolttechnology.net.
smygande förstörelse av lagrade data. – Bitröta beror ofta på att skillnaden mellan ettor och nollor i det fysiska lagringsmediet – till exempel magnetiska laddningar på en hårddisk – minskar med tiden. Till sist börjar datorn att läsa fel. Det är en form av dataförlust. Bitröta kan förebyggas genom att informationen kopieras om med jämna mellanrum. – Bitröta kan också bero på att filformaten ändras med tiden så att gamla filer blir oläsbara. – På engelska: bit rot.
ett system för administration av persondatorer på distans, inbyggt i vissa processorer från Intel. – VPro är avsett för persondatorer i företagsnätverk och underlättar administration på distans, till exempel konfigurering i nätverket, säkerhetsfunktioner och skydd mot angrepp. Detta kan göras även när datorn är avstängd, förutsatt att den är ansluten till företagets nätverk på något sätt. – Läs mer på Intels webbplats.
– random access memory – den typ av fysiskt minne som används som arbetsminne. – Det är ett halvledarminne som på moderna persondatorer brukar vara på ett antal gigabyte. Tekniskt sett står ”random access” för möjligheten att hämta data från minnet i godtycklig (random) ordning utan skillnad i tidsåtgång. (Alltså till skillnad från magnetiska minnen, i synnerhet band, där hastigheten i dataåtkomsten påverkas av var den efterfrågade informationen finns på bandet.) Detta var en nyhet på 1960‑talet. Det brukar vara underförstått att RAM är ett minne som man kan skriva och läsa till – till skillnad från ROM(read-only memory). Tekniskt sett är dock även ROM ett slags random access memory. – I de första datorerna bestod RAM av magneter (se core), men numera är det alltid ett halvledarminne. Det brukar vara ett flyktigt minne (se DRAM), vilket innebär att man förlorar alla data i arbetsminnet om strömmen bryts. RAM uttyds ibland även som ”rarely adequate memory”. – Olika slags RAM, klicka här. – Läs också om virtuellt minne;
– ram – (svenskt ord motsvarande engelska frame) – i minneshantering: den minsta delen som ett fysiskt minne delas in i, vanligen mellan 512 byte och åtta kilobyte. Motsvaras för logiskt minne av sidor(pages);
– (för frame) – i datakommunikation: ett sammanhållet block av meddelanden eller delar av meddelanden som överförs som en helhet i ett nätverk. Termen används när man talar om datalänklagrets funktion: en ram är alltså inte samma sak som ett paket;
– på webbsidor: del av webbsidan med innehåll som är oberoende av resten av webbsidan. De flesta webbsidor har ramar, ofta i form av en spalt. – Poängen med ramar är att man kan byta ut en del av webbsidan utan att behöva ändra på helheten. Dokumentet med HTML‑koden för webbsidan som helhet innehåller där ramen ska vara bara en instruktion som säger ”här ska det vara en ram” och en länk till ett annat dokument. När sidan ska visas hämtas innehållet i det andra dokumentet och visas i det angivna utrymmet. I synnerhet tidningars webbsidor består till stor del av ramar. Man vill kunna ändra en del av sidan utan att behöva ändra i det HTML‑dokument som ger sidan som helhet dess form. – På engelska: frame. – Se också ramlös.
– om 3d-skrivare: på svenska: extrudering – det att plastmassa pressas ut i tunna strängar från ett munstycke för att bygga upp ett föremål lager för lager.
en utformning av tangentbord som är avsedd för skrivning med tummarna. Alltså när man SMS:ar med mobiltelefon. – Utgångspunkten är att man skriver växelvis med höger och vänster tumme. Bokstäverna har därför placerats på ett sätt som passar det sättet att skriva. – Tangentbordet är uppkallat efter en knappsekvens på höger sida. Det har utvecklats efter ingående studier på S:t Andrews university i Skottland, Max Planck‑institutet i Tyskland och Montana Tech under ledning av bland annat Per Ola Kristensson(länk). – Läs mer i detta pressmeddelande.
apparat i meterskala – digital apparat med bildskärm som är eller flera yards (≈0,91 meter) stor, till exempel en bildskärm som hängs på en vägg. – Yard devices var en av klasserna i forskaren Mark Weisers† indelning av datorer i inch devices, foot devices och yard devices.
Dvorak simplified keyboard – en alternativ teckenuppsättning på tangentbord, uttänkt för att man ska kunna skriva snabbare än med vanliga tangentbord (se qwerty). – Dvorak‑tangentbordet utvecklades på 1920‑talet av August Dvorak (1894–1975, se Wikipedia) och William Dealey (1891—1986) i USA, och patenterades 1932. De första sex bokstäverna upptill till vänster är pyfgcr. – Den grundläggande skillnaden mellan qwerty och dvorak är att qwerty‑tangentbordet konstruerades för att man inte skulle kunna skriva för fort. Då skulle nämligen skrivmaskinens typarmar trassla in sig i varandra. Dvorak, däremot, utformades enbart för att det skulle gå fort och lätt att skriva. De elektriska skrivmaskinerna, i synnerhet IBM:sSelectric med kula, tog bort problemet med typarmarna. – Som alla kan konstatera har dvorak inte slagit igenom, men de som tar världsrekord i snabb maskinskrivning brukar använda dvorak. – Uttal: Observera att dvorak i denna betydelse ska uttalas på engelskt sätt, inte på tjeckiskt sätt, alltså inte som kompositören Antonin Dvořáks namn. – Den svenska varianten av dvorak kallas för svorak. – Läs mer om dvorak i Wikipedia. – Läs också om KALQ, ett tangentbord utformat för folk som skriver med tummarna. – Journalisten John Dvorak har inget med tangentbordet att göra.
