(LTFS) – ett system som gör data lagrade på magnetband sökbara som data på en hårddisk eller SSD. LTFS är både ett filformat och ett filsystem för data lagrade på band. LTFS utvecklades av IBM och presenterades 2010. LTFS har antagits som standard av branschorganisationen LTO, se lto.org.
”memory resistor” – variabelt elektriskt motstånd med minne, tänkbar efterträdare till transistorn i elektroniska kretsar. – Det elektriska motståndet i en memristor kan ändras genom att man tillför en svag ström, och memristorn behåller sedan det inställda motståndet till nästa förändring. Memristorer kan göras mycket små, 15 nanometer, vilket gör att de kan komma till användning när transistorerna inte går att krympa mer. Memristorer är inte binära, utan motståndet kan ställas in i lägen mellan ett och noll, vilket innebär att nya principer för kretskonstruktion är tänkbara. – Memristorn förutsågs redan 1971 av forskaren Leon Chua(länk), men det var inte förrän i början av 2008 som forskare på dåvarande Hewlett‑Packard konstruerade de första memristorerna. – Se denna artikel. – Hösten 2014 blev det känt att HP (numera HPE) utvecklar en ny datortyp, ”The Machine”, som skulle ha memristorer, men när The Machine senare visades upp hade den vanliga transistorer.
förkortat HVD – en planerad optisk disk i DVD-storlek med holografisk lagringsteknik. – Teknik för holografisk lagring på optisk disk har utvecklats sedan början av 00‑talet, men inga produkter har lanserats. Troligen kommer det inget nytt optiskt diskformat efter Blu‑ray disc, utan konsumenterna går över till fasta lagringsmedier som hårddisk eller SSD eller till att strömma filmer och musik från internet. – En HVD skulle, enligt förhandsuppgifter, rymma 100‑200 gånger så mycket data som en DVD och skulle kunna överföra data till datorn upp till 40 gånger snabbare. – En branschorganisation för utveckling av HVD‑formatet var Holography system development forum, HSD, tidigare Holographic versatile disc alliance – troligen nerlagd.
– subscriber identity module – SIM-kort – kort som måste finnas i mobiltelefoner för att man ska kunna ringa. (Man kan dock ringa nödsamtal till 112 på mobiltelefoner utan SIM‑kort.) – Telefonnumret och abonnemanget i mobiltelefoner är knutna till SIM‑kortet. Ett SIM‑kort innehåller abonnentens telefonnummer och annan information som nätet behöver. Det brukar också användas för att lagra användarens telefonlista och annan personlig information. SIM-kort kan också användas i bärbara datorer för datakommunikation över mobilnätet och i fasta mottagare för bredband över mobilnätet. – Varianter:
– ”Ur-SIM”: De första SIM-korten kom 1991, och var stora som kreditkort. De ersattes snabbt av mini‑SIM;
– Mini-SIM: Kallas oftast bara för SIM, eftersom det länge har varit den vanligaste storleken: 25⨯15 millimeter;
– Mikro-SIM: Hälften så stora som mini‑SIM, alltså 12⨯15 millimeter. Formatet fastställdes 2003. De första produkterna med mikro‑SIM var ApplesiPad och version 4 av iPhone;
– Nano-SIM: Mått 12,3⨯8,8 millimeter, tjocklek 2/3 millimeter. Formatet utvecklades av Apple, och fastställdes 2012 som standard av ETSI. Introducerades 2013 i iPhone 5;
– kortform av simulerad, simulering: en sim är en värld eller en figur som påminner om något som finns, eller skulle kunna finnas, i den fysiska världen, men som bara existerar på bildskärmen. Se också simming;
robust, tålig, stryktålig, oöm, slitstark, fältanpassad – anpassad för hårdhänt hantering i regn, kyla och smuts. (Skriv inte ruggad på svenska, för det är något annat, närmare bestämt en resultatet av en ytbehandlingsmetod, alternativt en fågel som har tappat fjädrarna.)
(NUMA) – en princip för konstruktion av multiprocessorsystem. Det är ett alternativ till symmetriska multiprocessorsystem(SMP): varje processor har tillgång till eget minne jämsides med systemets gemensamma minne. Processorer kan också anropa andra processorers minne. – Tanken bakom konstruktionen är att göra minneshanteringen smidigare och snabbare än i SMP‑system genom att det blir mindre belastning på den gemensamma minnesbussen. NUMA‑system är mer skalbara än SMP‑system. NUMA‑principen var omtalad på 1990-talet, men blev inte så framgångsrik som förespråkarna räknade med.
(ASLR) – en säkerhetsfunktion som försvårar angrepp mot dator genom att innehållet i minnet flyttas runt slumpmässigt. – Sabotageprogram som ändrar, raderar eller kopierar data på den angripna datorn förutsätter nämligen ofta att vissa slags data finns på bestämda platser i datorns minnesutrymme. Genom att ASLR flyttar om dessa data slumpartat gör man sådana program mer eller mindre verkningslösa. Angriparen måste då använda program som söker igenom hela minnesutrymmet, vilket kan ta orimligt lång tid, och är lätt att upptäcka. ASLR används i olika former i alla nyare operativsystem. (Se Wikipedia.)
– ett utförande av Linux, baserat på det nerlagda Red Hat Linux. – Varumärket Fedora tillhör företaget Red Hat, men utvecklingen av Fedora görs av den fristående gruppen Fedora Project(länk). Fedora har funnits sedan 2003. Tidiga versioner av Fedora kallades för Fedora Core. – Se getfedora.org. – Se också Linpus. – Ett utförande av Fedora för enkortsdatornRaspberry Pi är Pidora;
lightweight document printing application – ett protokoll för utskrifter över internet, föreslaget 1996 av Novell†. Det slogs senare samman med ett liknande protokoll, HTPP (hypertext printing protocol), till IPP(internet printing protocol).
(laser printer) – en vanlig typ av skrivare för kontor och hemmabruk. – Laserskrivare överför text och bild till papper med hjälp av toner (ett slags pulver) som först fäster på en roterande trumma, sedan överförs från trumman till papperet. En rörlig laser, därav namnet laserskrivare, belyser de områden på trumman där det ska finnas text och bild. Ljuset från lasern ändrar den elektriska laddningen på de belysta delarna, vilket gör att tonern fäster. När trumman trycks mot papperet överförs tonern till papperet. En mer utförlig beskrivning finns i Wikipedia. – Laserskrivaren är en nära släkting till kopiatorn. Tekniken utvecklades på Xerox (se PARC) runt 1970. De första laserskrivarna var stora och mycket dyra. Men i mitten av 1980‑talet började Canon tillverka laserskrivare efter att ha väntat ut Xerox patent. Apple började då sälja laserskrivare, tillverkade av Canon, som tillbehör till Macintosh. Kombinationen av persondatorer, programmet Pagemaker† och laserskrivare gav upphov till desktop publishing.