Apple I

Apple I. Trälåda med tangentbord (som inte ingick i priset). På en panel bakom tangentbordet står det APPLE COMPUTER med ojämna bokstäver. Bildskärm saknas.
Bildskärm? Inget problem. Tangentbordet ingick inte i priset.

den första datorn från Apple, såld 19761977 för 666 dollar och 66 cent. – Apple I konstruerades av Steve Wozniak. Ungefär 200 exemplar tillverkades. Apple I såldes som byggsats. Byggsatsen innehöll bara centralenheten. Köparna förväntades själva montera sådant som bildskärm och tangentbord. – 40–50 exemplar finns kvar och säljs för höga belopp på auktioner. I oktober 2014 såldes en Apple I på auktion för 905 000 dollar. Och i april 2015 lämnade någon in en Apple I till återvinning i Silicon Valley. Återvinningsföretaget sålde den för 200 000 dollar: se denna artikel. – Namnet: Apple I är en retronym: det tillkom i efterhand, efter lanseringen av Apple II†. När Apple I såldes hette den bara Apple.

[historiska datorer] [retronymer] [ändrad 12 september 2021]

databehandling

(data processing) – bearbetning av data i en dator. – Den engelska termen data processing infördes i IBM:s marknads­föring på 1950-talet, eftersom IBM då trodde att ordet computing skulle av­skräcka kunder i affärs­världen. Computing an­sågs låta för matematiskt och tekniskt, och vad IBM ville var att övertyga kunderna om att datorer lämpade sig för att hantera kundregister och bok­föring. På svenska blev det alltså databehandling. – Numera är computing ett mycket vanligare ord på engelska än data processing.

[drift] [it-historia] [ändrad 30 januari 2018]

Hewlett-Packard

tidigare: ett av världens ledande it-före­tag, 2015 delat i två. – De två nya företagen är Hewlett Packard Enterprise, HPE, och HP Inc. Före delningen kallades hela företaget ofta för HP. Denna artikel hand­lar om tiden före uppdelningen. – Hewlett‑Packard levererade datorer och skrivare i alla storlekar, och undvek att bli indraget i stridigheter om system och standarder. – Företaget till­­­verkade elektronisk utrustning redan före datorernas tid. Hewlett‑Packard grundades 1938 i Palo Alto av David Packard (19121996, se packard.org) och William Hewlett, (1913—2001, se hewlett.org). – Hewlett‑Packard var det ursprung­­liga garageföretaget (länk till garaget, bläddra en sida), och en av de viktigaste faktorerna bakom Silicon Valleys framväxt. – 1989 köpte Hewlett‑Packard företaget Apollo och blev därmed en ledande tillverkare av det som då kallades för arbetsstationer. Hewlett‑Packard avknoppade 1999 delar av verksamheten i företaget Agilent. Köpte Compaq† år 2002 och blev därmed även ägare till Digital† och Tandem†. Sommaren 2010 köpte Hewlett‑Packard handdatortillverkaren Palm†. Sommaren 2011 meddelade Hewlett‑Packard att företaget skulle sälja eller avveckla sin persondatorverk­sam­het, sluta till­­verka produkter för operativsystemet WebOS och köpa företaget Autonomy. Efter byte av vd senare samma år återkallades besluten om persondatorer och WebOS. Under 2014 blev det känt att Hewlett‑Packard utvecklade en ny typ av dator, The Machine, som skulle ha memristorer i stället för transistorer, och som skulle lägga datalagring och databearbetning så fysiskt nära varandra som möjligt. – I oktober 2014 med­­delade företaget att det skulle delas i två under 2015. Den företagsinriktade verksamheten gick till Hewlett Packard Enterprise, HPE, medan konsumentprodukterna gick till HP Inc. – Språklig anmärkning: Det ursprungliga Hewlett‑Packard skrevs med bindestreck, men det nya Hewlett Packard Enterprise skrivs utan binde­streck.

[delning] [företag] [it-historia] [ändrad 12 september 2022]

Babbage, Charles

Oljeporträtt av Charles Babbage.
Charles Babbage. Del av målning från 1845 av Samuel Lawrence.

engelsk matematiker och uppfinnare (1791—1871), den första som konstruerade en dator, den mekaniska analys­­maskinen, som dock aldrig blev färdig. – Före analysmaskinen hade Babbage konstruerat en avan­cerad räknemaskin, differensmaskinen, för att räkna ut och trycka matematiska tabeller automatiskt. Den på­börjades med stöd av brittiska staten, men blev heller aldrig klar. – Misslyckandet förklaras numera dels med att Babbage hela tiden ändrade ritningarna, dels med motstånd och ointresse bland inflytelserika per­soner. Däremot är det numera uppenbart (det har tidigare betvivlats) att det hade gått att bygga Babbages maskiner med 1800‑talets teknik: ett fungerande exemplar av Babbages differensmaskin byggdes 1992 med 1800‑talsmetoder till 200‑årsminnet av hans födelse. Babbages konstruktion var mycket komplicerad, men också häpnadsväckande genomtänkt. – Enklare, men fungerande differensmaskiner byggdes på 1800‑talet av svenskarna Georg och Edvard Scheutz† samt av Martin Wiberg†. Någon analys­­maskin har aldrig byggts. – Under några år samarbetade Babbage med Ada Love­lace† om att skriva program (calculus plans) för analysmaskinen. – Charles Babbage var 1828—1839 professor i mate­matik i Cambridge – han hade samma professur som tidigare Isaac Newton och senare Stephen Hawking. Han var välbeställd och finansierade huvuddelen av sin forskning med egna pengar. – Babbages bok On the economy of machinery and manufactures (länk) från 1832 räknas som epokgörande: det var den första boken om nationalekonomi som räknade industri (inte bara jordbruk) som värdeskapande. – Babbages dödsruna från 1871 från The Guardian.

[charles babbage] [it-historia] [datorpionjarer] [ändrad 27 oktober 2021]

Bletchley Park

platsen där britterna under andra världs­kriget knäckte tyskarnas kryptering. – Alan Turing† arbetade under kriget på Bletchley Park, och där byggdes datorn Colossus†. Bletchley Park är ett gods några tiotal kilo­meter norr om London. Numera museum. – Mer information finns på bletchleypark.org.uk. – 2018 invigdes National college of cybersecurity, en gymnasieutbild­ning i kryptologi, på Bletchley Park – se qufaro.uk.

[för- och bihistoria] [kryptering] [platser] [utbildningar] [ändrad 1 oktober 2018]

Otlet, Paul

(1868—1944) – belgisk fredsaktivist, känd för att ha föregripit World wide web med sin ”hyperdokumentation”. – Paul Otlet grundade 1895 Internationella bibliografiska institutet i Bryssel med målet att samla och katalogisera all världens kunskap. Som mest hade institutet 16 miljoner register­kort. – Otlet förutsåg ”elektroniska teleskop” som skulle ge människor i hela världen tillgång till kunskaperna på institutet. Men kortsamlingen förstördes till stor del under andra världskriget. – Otlets idéer föregrep Vannevar Bushs† Memex. – Paul Otlet var i många år bortglömd, men 2014 skildrades hans projekt i boken Cataloging the world (länk) av Alex Wright. – Se också artikel i Expressen av Per Wirtén (länk).

[arkiv och bibliotek] [för- och bihistoria] [personer] [ändrad 6 mars 2018]

Dynabook

Dynabook, gammal bild
Designmodell av Dynabook.

den första bärbara datorn som liknar de vi har nu, utvecklad 1972 av Alan Kay. – Dynabook byggdes i enstaka exemplar på PARC, men masstillverkades inte. Kay utvecklade datorn med tanke på skol­barn och såg den som en ersättare för läroböcke­r, därav namnet på book. – Många senare bärbara datorer heter något på book. – Alan Kay beskrev Dynabook 1972 i uppsatsen A personal computer for all ages (pdf). – En bild på en Dynabook finns i artikeln ”Spacewar: Fanatic life and symbolic death among the computer bums” (länk) av Stewart Brand från 1972 i tidskriften Rolling Stone. – Dynabook är också namnet på en bärbar dator från Toshiba.

[barn] [book] [it-historia] [utbildning] [ändrad 19 mars 2018]

Metcalfe, Bob

(1946) – amerikansk uppfinnare, företagare och tidningsman. – Under sin tid på PARC utvecklade han tillsammans med David Boggs†, ethernet, patenterat 1975. För att marknadsföra ethernet grundade Bob Metcalfe 1979 företaget 3Com, 2010 uppköpt av dåvarande Hewlett‑Packard†. (Numera ingår 3Com i Hewlett Packard Enterprise.) – Metcalfe utmanövrerades ur 3Coms företagsledning i början av 1990‑talet. – Metcalfe, som hade undervisat i journalistik på 1960‑talet, var 19911995 vd för tidningen InfoWorld (som ges ut av IDG). Där skrev han den bitska krönikan From the ether. Den upphörde i oktober 2000. Sedan dess har han intresserat sig för genforskning och ägnat sig åt innovationskapital i bolaget Polaris (länk). Bob Metcalfe fick 1996 EFF:s utmärkelse Pioneer Award (se länk). Han har också fått Turingpriset för 2022 – se awards.acm.org…. – Se också Metcalfes lag.

[bob metcalfe] [personer] [ändrad 23 februari 2023]