Palo Alto Research center, förr Xerox PARC, sedan januari 2002 bara PARC – ett legendariskt forskningsinstitut i Palo Alto där mycket av det vi tar för givet i moderna persondatorer har uppfunnits. – Den första datorn som påminner om en modern persondator var Xerox Alto†, som utvecklades 1973 på PARC, men som inte såldes kommersiellt. Den följdes 1981 av Xerox Star†, som såldes kommersiellt, men som inte kunde hävda sig mot de billigare persondatorerna från företag som Apple och IBM. – Kända forskare som har arbetat på PARC är Alan Kay, Bob Metcalfe, Anita Borg† och Mark Weiser†. – Xerox grundade PARC 1970 under ledning av fysikern George Pake (1925—2004, (se Wikipedia) med uppdraget att uppfinna ”framtidens kontor”. Stig Hagström† var forskningschef på PARC:s materialforskningsavdelning 1976—1987. På PARC utvecklades det grafiska användargränssnittet, det lokala nätverket, ethernet och laserskrivaren. Legendariskt är också hur Xerox ständigt har försummat att marknadsföra uppfinningarna (med undantag för laserskrivaren). Det blev Steve Jobs† som, efter att ha sett Xerox Alto, såg till att det grafiska användargränssnittet med fönster, ikon, mus och pekare blev normen för en användarvänlig persondator. – Tillsammans med Stanford‑universitetet har Xerox PARC varit den kreativa motorn i Silicon Valley, men storhetstiden var på 1970‑talet. Se bokenDealers of lightning: Xerox PARC and the dawn of the computer age av Michael Hiltzik(1999). – Sedan januari 2002 är PARC, som tidigare var en avdelning, ett helägt dotterbolag till Xerox. – Se parc.com.
den första kommersiella persondatorn som liknade en modern persondator, lanserad 1981. – Xerox Star, som utvecklades på PARC, hade grafiskt användargränssnitt med fönster, mus, inbyggd nätverksanslutning och elektroniska meddelanden. Den ingick i ett system med laserskrivare, vilket då var en nyhet. Xerox Star tillämpade också principen WYSIWYG(what you see is what you get), vilket innebar att det som skrevs ut på laserskrivaren såg likadant ut som det som visades på bildskärmen. – Xerox Star var dyr. Ett system med ett par persondatorer, en server och en laserskrivare kostade ungefär 75 000 dollar, extra persondatorer kostade 16 000 dollar stycket. Det såldes sammanlagt 25 000 exemplar av Xerox Star från debuten 1981 till slutet av 1980‑talet. – Bakgrund: Xerox Star var inspirerad av Xerox Alto†, en liknande dator som hade utvecklats tio år tidigare på Xerox PARC. Xerox Alto hade aldrig sålts kommersiellt. Den användes internt på forskningsinstitutet och av ett fåtal externa forskare och programmerare. Men Xerox Star var ingen vidareutveckling av Xerox Alto, utan utvecklades från grunden för att säljas till företag. Xerox Star konstruerades däremot till stor del på Alto‑datorer. Den dator som gav Steve Jobs† inspiration till Macintosh var den äldre Alto, inte den senare Star. – Artikel från 1989 om Xerox Star med bilder, klicka här.
en experimentell persondator från 1970-talet, utvecklad på PARC. – Xerox Alto hade grafiskt användargränssnitt och mus, vilket den var först med. Den var inte avsedd som hemdator eller hobbydator, utan användes internt på Xerox av professionella datoranvändare, på den tiden bara programmerare och forskare. Den tillverkades från 1973 i ungefär tio år i sammanlagt ungefär två tusen exemplar. Den ingick i PARC:s satsning på att uppfinna ett datoriserat kontor. – Xerox Alto användes bland annat av Alan Kay när han utvecklade Smalltalk och av Bob Metcalfe när han utvecklade ethernet. Den inspirerade också Steve Jobs† till att utveckla Macintosh. – Xerox ledning hade däremot ringa förståelse för potentialen i Xerox Alto, och när Xerox 1981 började sälja en liknande dator, Xerox Star†, innehöll den knappast någon teknik från Alto. – Bilder på Alto finns på Digibarn Museum, klicka här, även på Internet Archive: länk.
(the millennium bug) – 2000‑problemet bestod i att många datorprogram inte var förberedda på övergången från år 1999 till 2000. – Det berodde på att programmen lagrade årtal med bara två siffror. År 99 skulle därför följas av år 00, vilket innebar att 1900‑talet skulle börja om från början. Detta skulle kunna ställa till kaos i ekonomi och i industri. – Under slutet av 1990‑talet arbetade därför miljoner programmerare på att se till att alla program klarade övergången till det nya årtusendet. Problemen gällde i synnerhet program skrivna för stordatorer och minidatorer. Många sådana program var flera decennier gamla, och de som en gång utvecklade dem hade inte räknat med att programmen fortfarande skulle vara i bruk år 2000. (Att de inte skrev ut alla fyra siffrorna i årtalen berodde på att minnesutrymme länge var extremt begränsat.) – Vare sig det berodde på programmerarnas insatser eller på att farhågorna var överdrivna så ställde datorerna inte till några problem nyårsnatten mellan 1999 och 2000. Efter det stod många av de programmerare som hade arbetat med 2000‑problemet utan arbete, vilket kan ha bidragit till slutet för dotcombubblan. – Se också Y2K. – 2000‑problemet kallas också för millenniebuggen eller millennieproblemet. – Läs också om 2038‑problemet samt om uppföljaren Y2K2X.
tidigare ledande tillverkare av minidatorer, senare absorberad av Hewlett‑Packard†, numera HPE. – Digital Equipment Corporation, som oftast kallades för Digital eller DEC, var ett amerikanskt datorföretag, grundat 1957 av Ken Olsen† och Harlan E Anderson†(se Wikipedia). Digital räknades länge som IBM:s ledande konkurrent, men halkade efter på 1990‑talet. Digital lanserade 1960 den första minidatorn PDP‑1† som alternativ till de dyra stordatorerna. Mest känd i PDP-serien† är PDP‑11† från 1970, flitigt kopierad i östblocket. 1977 kom minidatorn VAX† med operativsystemet VMS†, under många år ett av de ledande it‑systemen. – Digital var det första företaget som tillverkade datorer med industriella metoder. Digital utvecklade också persondatorer och Unix‑system (se Ultrix† och Digital Unix†) samt den för sin tid snabba 64‑bitars Alpha‑processorn†. Sökmotorn Altavista† utvecklades som ett projekt inom Digital. – Ken Olsen avgick 1992. 1998 uppgick Digital i Compaq†, som i sin tur år 2002 uppgick i dåvarande Hewlett‑Packard†. Produkterna har integrerats i Hewlett‑Packard (numera HPE) och varumärket Digital används inte längre.
(the dotcom boom, the dotcom bubble) – it‑bubblan – en period i slutet av 1990‑talet med orimligt höga aktiekurser för internetföretag. – Netscapes börsintroduktion den 10 augusti 1995 brukar räknas som början på dotcombubblan. Vid slutet av samma dag var Netscape värt två miljarder dollar på börsen, trots att företagets enda produkt var webbläsarenNavigator†, som de flesta användarna aldrig betalade för. – Netscape följdes av ett antal företag som värderades till miljardbelopp, ibland innan de hade dragit in en enda dollar. En del av dem har överlevt och blomstrar, som postorderföretaget Amazon och auktionsplatsen eBay. Andra har slutat i stora konkurser. – Dotcomkraschen inleddes i början av år 2000. I Sverige nådde börsen (SAX‑index) sitt högsta värde dittills den 6 mars 2000. Två år senare hade index sjunkit med 70 procent. I USA nådde Dow Jones aktieindex sitt hittills högsta värde i januari 2000 och it‑börsen Nasdaq den 10 mars. Den 14 april 2000 brukar räknas som dagen då Nasdaq kraschade och början på dotcomkraschen. Därefter sjönk börsindex hastigt i två år med bottenvärde i slutet av 2002. Då hade Nasdaqs index sjunkit från rekordnoteringen 5 048 till strax över 1 000. – En faktor som spelade in var 2000‑problemet, som höll en stor del av it‑branschen sysselsatt fram till nyårsafton 1999. Sedan var det slut. – Det kraftigt övervärderade America Onlines (numera Aol:s) beslut att köpa dåvarande Time Warner (numera WarnerMedia) den 11 januari 2000 brukar ses som inledningen till kraschen. – I Sverige förknippas dotcombubblan med företag som Boo.com, (se Wikipedia), Icon Medialab se Wikipedia (se Wikipedia), och Framfab(se Wikipedia). – Läs också om the tech winter. – Se också dotcom. – Fler ord på dot, klicka här, fler ord på bubbla, klicka här.
en tillverkare av persondatorer, 2002 köpt av dåvarande Hewlett-Packard†. – Compaq grundades 1982 och var ett av de första företagen som specialiserade sig på IBM‑kompatibla persondatorer. Compaq blev snabbt en ledande datortillverkare och köpte under 1990‑talet Tandem Computers† och Digital†. 2001 påbörjades en sammanslagning med dåvarande Hewlett‑Packard, avslutad i början av 2002. Compaq blev då en division av Hewlett‑Packard, och varumärket Compaq användes fram till 2013.
– en äldre datortyp för flera samtidiga användare. De var mindre än stordatorer och fick därför epitetet ”mini”. – En minidator var stor som ett rejält kylskåp, och hade förr dumma terminaler anslutna, på 1990‑talet ersatta av vanliga persondatorer för terminalemulering. – Minidatorer slog igenom runt 1960 som ett billigare och behändigare alternativ till stordatorer. Pionjär var Digital† med PDP†‑serien, senare med VAX†. – Runt 1960 kostade en minidator 100 000 dollar mot en miljon dollar för en stordator. Minidatorerna ledde till att forskare och studenter började använda datorer interaktivt. För första gången kunde de sitta vid en bildskärm och mata in instruktioner och data från tangentbordet i stället för att lämna in jobben på hålkort och vänta på en utskrift av resultatet. – Minidatorer har ersatts av persondatorer i nät med servrar, men de användes länge för att styra och övervaka industriella processer. Det sista företag som framgångsrikt sålde och marknadsförde minidatorer var IBM med numera nerlagda AS/400†;
beteckning på en variant av Apples dator Lisa†, omarbetad så att den kunde köra program för Macintosh. Mac XL såldes under 1985 i ett fåtal exemplar. Ett annat företag köpte sedan upp återstående exemplar och sålde dem, med tillstånd från Apple, som Macintosh Professional.
amerikansk datorpionjär (1907—1980). – John Mauchly konstruerade datorn Eniac† tillsammans med J Presper Eckert†. Eniac räknades länge, i konkurrens med Mark I†, som världens första dator, men numera räknas Konrad Zuses† Z3 från 1941 som först. John Mauchly räknas som tänkaren bakom Eniac medan Eckert var ingenjören. De två deltog också i konstruktionen av datorn Edvac†. – 1946 startade Eckert och Mauchly ett datorföretag som blev känt som Eckert‑Mauchly Computer Corporation†, och som 1950 såldes till Remington Rand. Då startade John Mauchly ett konsultföretag och ägnade sig åt datorteknik, företagsledning och projektplanering.
