(1939—2003) – amerikansk datorkonstruktör och journalist, initiativtagare till den portabla datorn Osborne 1, som tillverkades 1981—1983. Osborne 1 vägde 12 kg (”luggable”), och såg ut som en kylbox (se Wikipedia). Det var den första portabla datorn som blev kommersiellt framgångsrik. Konstruktör av Osborne 1 var Lee Felsenstein. – Adam Osborne startade också ett bokförlag och ett mjukvaruföretag. – Läs mer om Adam Osborne i Wikipedia.
världens största koncentration av it‑företag. Finns i området mellan San Francisco och San Jose i Kalifornien: i stort sett identiskt med Santa Clara County. – Kärnan är staden Palo Alto söder om San Francisco. Andra städer i Silicon Valley är Cupertino, Los Altos, Los Gatos, Milpitas, Mountain View, San Jose, Santa Clara och Sunnyvale. (San Francisco räknas inte till Silicon Valley.) – Grunden till Silicon Valley lades 1938 när Hewlett‑Packard† grundades med uppbackning av Stanford‑universitetet. Stanford satsade under rektorn Frederick Terman(1900—1982) målmedvetet på samverkan mellan universitet och företag, och lät storföretag hyra mark billigt på ägorna. Stora försvarsbeställningar satte fart på verksamheten. Intels etablering i området bidrog till att stärka inriktningen på it. En legendarisk idésmedja i Palo Alto är Palo Alto Research Center(PARC). – Namnet Silicon Valley myntades troligen 1971 av journalisten Don Hoefler (1923—1986, länk) i tidningen Electronic News. Benämningen Silicon Gulch (gulch = klyfta, ravin) har också förekommit. Området har växt med åren, och ibland kallas hela Bay Area (området runt San Francisco Bay) för Silicon Valley. – Se också uppsatsen ”The role of journalism in creating the metaphor of Silicon Valley” från 2007 av David Nordfors och Turo Uskali(länk). – Namnet Silicon Valley har bildat mönster för tillnamn för många andra platser med gott om it‑företag, eller med ambitioner i den vägen, se denna lista. – Läs också om Route 128.
– ett datorprogram som kunde parodiera en psykoterapeut i skriftlig dialog med en människa. – Programmet, med en nyare term en dialogrobot, använde knep som att göra frågor av den mänskliga motpartens utsagor: ”Jag har huvudvärk.” – ”Varför tror du att du har huvudvärk?”. Programmet kunde därigenom ge intryck av att förstå och veta mer än vad det faktiskt gjorde (nämligen ingenting). – Eliza skrevs och utvecklades 1964—1966 av Joseph Weizenbaum (1923—2008, se Wikipedia) på MIT. Syftet med programmet var inte att visa att datorer kan föra en riktig dialog, utan att visa att människor låter sig duperas av ett relativt enkelt program. Weizenbaum beskrev Eliza som en parodi på hur psykoterapeuter talar med sina patienter. – The Eliza effect, Eliza‑effekten – det att ett program för artificiell intelligens, liksom Eliza, verkar vara mer intelligent än det faktiskt är;
– Eliza har återskapats i en version som finns på nätet – klicka här;
– en dialogrobot som är en funktion i tjänsten ChaiGPT – se chai‑research.com. Denna ”Eliza” är imiterar, liksom de två här ovanför, en samtalsterapeut. Den fick dålig publicitet i mars 2023 när en deprimerad man i Belgien begick självmord efter att flera gånger ha samtalat med dialogroboten.
ett nerlagt system för personliga digitala assistenter (PDA:er), utvecklat av Apple i början av 1990‑talet. Det lades ner 1998. – Newton‑systemet var avsett för penndatorer utan tangentbord. Det hade automatisk tydning av text som skrevs för hand på bildskärmen med en speciell penna. Newton hade också integrerad hantering av information: uppgifter i anteckningar, kalender och adressbok hanterades som en enda databas, en freeform database. – Apples egna Newton‑handdator hette egentligen MessagePad, men kallades oftast för Newton. De såldes från 1993. MessagePad var helt skild från Macintosh. – Även andra företag tillverkade handhållna datorer baserade på Newton. – Newton‑satsningen lades ner av Steve Jobs† våren 1998. Då hade den mindre och enklare Palm† börjat ta över marknaden för PDA:er. – Newton började som projektet Knowledge navigator† på initiativ av Apples dåvarande chef John Sculley. – Newton-systemet var troligen alltför långt före sin tid. Begränsningar i processorkapacitet och minne gjorde det svårt att få de krävande programmen att fungera bra. Mycket av det som ingick i Newton har senare förverkligats i smarta mobiler och surfplattor.
– Quick and dirty operating system, officiellt namn 86‑DOS – en variant av CP/M†, anpassad för Intels 16‑bitarsprocessor 8086. – QDOS skrevs 1980 av Tim Paterson (blogg, senast uppdaterad 2011), då på företaget Seattle Computer Products. Senare samma år köpte Microsoft QDOS för totalt 75 000 dollar. Det blev grunden för PC‑DOS / MS‑DOS. – I bokenThey made America från 2004 påstod författaren Harold Evans(sirharoldevans.com) att QDOS bara var en klon av CP/M. Tim Paterson stämde då författaren och förlaget, men förlorade: domstolen ansåg att Paterson inte kunde bevisa att Evans hade fel. Obestridligt är att QDOS utvecklades för att vara så likt CP/M som möjligt. Paterson utvecklade det därför att Digital Research†, som utvecklade CP/M, tog för lång tid på sig att anpassa CP/M till 8086‑processorn. En ingående beskrivning av skillnader och likheter finns i Wikipedias artikel om 86‑DOS;
– operativsystemet till hemdatorn Sinclair QL, se Sinclair.
ett utförande av Unix–kärnan, utvecklat 1985—1994 vid Carnegie Mellon‑universitetet av bland andra Avie Tevanian. – Mach är en kärna, inte ett komplett operativsystem. En del utföranden av Mach räknas som mikrokärnor. – Målet för Machprojektet var att skapa en modernare version av Unix, avsedd för flerprocessorsystem, multikörning och multitrådning. Det var tänkt som en vidareutveckling av och ersättning för BSD. Det blev mer flexibelt, men också långsammare. – Mach var mycket framgångsrikt under några år runt 1990. Mach var kärna i OSF/1†, ett försök att skapa ett enhetligt Unix. (OSF/1 levde längst kvar som Tru64†.) IBM använde Mach i en version av OS/2†. Mach ingick också i NextStep†, och används i modifierad form (se XNU) i macOS. – Tyvärr blev Mach‑projektet aldrig riktigt klart. Carnegie Mellon har (mycket gammal) information om Mach‑projektet (cs.cmu.edu…). Mer information finns på Wikipedia. – En version av Mach ingår som mikrokärna i det fria operativsystemet GNU.
(1923—2005) – uppfinnare av den integrerade kretsen. – Jack Kilby tog patent på sin konstruktion i februari 1959 när han arbetade på Texas Instruments. Det var fem månader innan Robert Noyce på Fairchild Semiconductors visade upp sin alternativa konstruktion. Tio år senare fastslog en domstol att Kilby obestridligen var först, men att Noyce hade en självständig lösning som inte gjorde intrång på Kilbys patent. – Jack Kilby fick år 2000 Nobelpriset i fysik (länk).
(mouse) – det vanligaste pekdonet för stationära persondatorer. – Musen är en liten dosa som användaren kan flytta runt på bordsytan, ofta på en speciell musmatta: musens rörelse styr en pekare på datorns bildskärm. En mus har en, två eller tre knappar, musknappar, som man klickar på för att markera objekt på bildskärmen eller för att markera att något ska hända. För vissa ändamål finns möss med ännu fler knappar. – Den första musen visades upp av Douglas Engelbart† (1925—2013) på en legendarisk uppvisning – The mother of all demos – den 9 december 1968 (se NLS). På 1970-talet utvecklade Håkan Lans också en mus. De första mössen hade på undersidan en inbyggd kula som rörde sig när musen rördes över bordsytan eller musmattan. Kulans rörelser mättes och användes för att beräkna musens rörelse. Nyare möss, optiska möss, avläser i stället rörelsen med ljus. – Den första datorn som hade mus som standardutrustning var Xerox Alto, utvecklad 1973 på Xerox PARC. Musens kommersiella genombrott kom 1984 med Macintosh. – Namnet mus kommer av den uppenbara likheten med en mus: sladden som ansluter musen till datorn påminner om en svans. – Musen är opraktisk på bärbara och handhållna datorer. De har i stället styrplatta eller pekskärm som styrdon.
David Cutler, huvudskapare av Windows NT. Foto: Microsoft.
Microsofts version av Windows från 1990‑talet, avsedd för företagsmarknaden. – Varumärket Windows NT har inte använts sedan introduktionen av Windows 2000†, men alla senare versioner av Windows är vidareutvecklingar av Windows NT. – Windows NT lanserades i september 1993 med versionsnummer 3.1 (samma nummer som den då aktuella versionen av Windows för privatkunder). NT var från början ett komplett operativsystem, till skillnad från ”vanliga” Windows, som då var ett ”skal” till MS‑DOS. Det utvecklades för att vara stabilt och pålitligt, så att det skulle kunna konkurrera med Unix och Novell Netware† i företagssystem. NT utvecklades under ledning av David Cutler(länk), mannen bakom VMS†. Han hade värvats från Digital†. Windows NT bygger dock inte direkt på VMS, utan på ett annat operativsystem, Mica, som Cutler hade utvecklat på Digital, men som Digital inte använde. (Läs gärna G Pascal Zacharys bok Showstopper från 1994 om Cutler och NT.) – Planerna på att helt ersätta Windows med NT stupade på att hemmaanvändarna ofta inte kunde köra sina gamla DOS- och Windowsprogram på NT. Därför hade Microsoft två parallella utvecklingslinjer för Windows fram till 2001, då Windows XP† lanserades. Dessförinnan kom en version 4 av Windows NT, och det som skulle ha blivit version 5 av Windows NT fick heta Windows 2000. Senare versioner av Windows är vidareutvecklingar av Windows NT. – Teknisk beskrivning av Windows NT finns i Windows Internals Book (länk – arkiverad), en omarbetning av Inside Windows NT från 1992 av Helen Custer. – Namnet:NT stod först för New technology, men senare bestämde Microsoft att det inte betydde något särskilt (se pseudoförkortning), och började använda uttryck som NT Technology.
– det mer eller mindre avvecklade internationella nätverket för teleprintrar, baserat på det vanliga telenätet. Det har funnits sedan 1920‑talet, men det är numera nerlagt i de flesta länder. – Ordet telex användes ofta om den sändande och mottagande maskinen i stället för den mer precisa termen teleprinter;
– Telex – en teknik för att komma förbi censur av internet. Det fungerar så att den som vill besöka en förbjuden webbsida i stället besöker en godkänd webbsida. Men i anropet till den webbsidan ingår ett kodat meddelande om vilken sida man faktiskt vill besöka. – Systemet förutsätter dels att användaren har ett speciellt klientprogram installerat, dels att servrar på internet förses med program som kan uppfatta de kodade meddelandena. – Telex utvecklades 2011 av Ian Goldberg, Alex Halderman(länk), Scott Wolchok och Eric Wustrow. Det är en typ av refraktionsnätverk. – Läs mer på telex.cc. – Läs också om bit (betydelse 2), Feed over email, Free network foundation†, Greatfire, Haystack†, internetridån, Meshnet och svartkast.
