– i Unix av historiska skäl: benämning på det som används som terminal, alltså för inmatning av instruktioner och visning av utdata i ren textform. Ursprungligen alltså en teleprinter, numera en dator eller virtuell terminal;
– Även: hjälpmedel för döva och hörselskadade, se TDD.
AT&T:s officiella version av Unix från 1983. – System V var den första Unixversion som AT&T levererade som kommersiell produkt. Det var AT&T som utvecklade Unix på Bell Labs och som ägde varumärket Unix. System V konkurrerade på 1980‑talet med andra företags Unix‑versioner och med BSD. Konkurrensen ledde till de så kallade Unixkrigen runt 1990. Krigen gällde dock öppenhet och äganderätt snarare än för- och nackdelar med System V. Efter AT&T:s försäljning av Unix kom Unix System V att tillhöra The SCO Group† fram till oktober 2010.
(1826—1905) – svensk uppfinnare som runt 1860 konstruerade och byggde en differensmaskin i skrivbordsformat. Den räknade ut matematiska tabeller och tillverkade samtidigt automatiskt gjutformar för tryckning av tabellerna. Matematiska tabeller från Wibergs räknemaskin trycktes och såldes i flera länder. – Wibergs räknemaskin var den mest framgångsrika versionen av Charles Babbages† differensmaskin. – Läs artikeln ”Snillet från Lund” av Pär Rittsel. – Läs också om Georg och Edvard Scheutz†.
(Lyons electronic office) – den första dator som användes som affärssystem. Den var i bruk i olika utföranden från 1951 till 1981. – LEO utvecklades för den numera nerlagda brittiska teserveringskedjan Lyons för att befria den administrativa personalen från repetitivt rutinarbete. Den första versionen av LEO, LEO I, var en vidareutveckling av datorn EDSAC†, som utvecklades i Cambridge i England och blev färdig 1949. – Företaget LEO Computers har sålts i flera omgångar och ingår numera i Fujitsu. – Se bokenA computer called LEO(länk) av Georgina Ferry(länk), utgiven 2010. – Se också LEO computers society(länk).
(SSEM) – Manchester small-scale experimental machine, känd som ”Baby” – den första dator som byggdes enligt John von Neumanns† princip att programmen ska lagras i samma minne som de data som behandlas. Den togs i bruk 1948. – Mer om SSEM i Wikipedia. – Läs också om efterföljaren Manchester Mark I† och IAS machine†.
en svensk persondator, utvecklad för användning i skolor, tillverkad 1985—1988. – Compis utvecklades av företaget Telenova† och såldes bara till skolor, inte till privatpersoner. Den hade operativsystemet CP/M†. Compis skilde sig både från den marknadsledande PC‑standarden och från Mac, och försvann därför successivt från skolorna. – Läs mer om Compis på Runes PC‑museum.
(Electronic integrator and computer) – en dator konstruerad 1943—1946 av John Mauchly† och J Presper Eckert†. – ENIAC räknas, i konkurrens med Howard Aikens†Mark I†, som den första helt elektroniska generella datorn. – Konrad Zuses†Z3 från 1941 var den första datorn, men den var inte elektronisk utan elektromekanisk. Brittiska Colossus† var den första helt elektroniska datorn, men den var hårt specialiserad. – Till skillnad från alla moderna datorer räknade ENIAC inte med binära tal, utan med basen 10. Den var mycket snabbare än Mark I, och kunde göra upp till fem tusen additioner per sekund. – Nyligen har det uppmärksammats att ENIAC, som användes i ett hemligt projekt för amerikanska krigsmakten, programmerades av sex kvinnor som var tvungna att uppfinna programmeringskonsten medan de jobbade. De kallades för operatörer, och fick mycket lite erkänsla för sitt pionjärarbete. – Läs om dem i denna artikel i Philly Voice(länk).
Ericsson cordless web screen – en tidig surfplatta som Ericsson sålde en kort tid år 2000. – Cordless web screen var en pekskärm i färg med inbyggd dator och virtuellt tangentbord. Med den kunde man surfa på webben och hantera e‑post. Den anslöts till en basstation med Bluetooth. – Cordless web screen visades upp på CeBit‑mässan i början av år 2000. Den fick då rätt mycket uppmärksamhet. Men den såldes bara i ett fåtal exemplar innan Ericsson råkade i kris och la ner produkten. – Läs mer i Svenska Dagbladet:länk.
Margaret Hamilton 1969 med källkoden till Apolloprojektets datasystem. Foto: NASA.
(1936) – amerikansk systemutvecklare, chef för programutvecklingen för Apolloprojektets datorsystem för månlandaren. (Det var Apolloprojektet som genomförde månlandningarna 1969—1972.) Hamilton arbetade då på MIT. Hennes program gjorde att den första månlandaren kunde fullfölja landningen på månen, trots att datorsystemet i sista minuten krånglade på grund av överbelastning. Den amerikanska rymdflygstyrelsen NASA har senare skrivit att ”begreppen som hon och hennes medarbetare skapade har blivit byggstenarna för modern programvaruutveckling”. – Programkoden för månlandarens dator, Apollo guidance computer, lades 2016 ut på nätet – se github.com…. – Senare startade Margaret Hamilton företaget Hamilton Technologies (se htius.com) (tillfälligt nere i oktober 2020 – arkiverad). – Innan hon började arbeta för NASA programmerade Margaret Hamilton den dator som Edward Lorenz† använde när han upptäckte kaosteorin. Margaret Hamilton lär vara den som myntade termen software engineering. Hon har också utvecklat arbetssättet ”Development before the fact”(länk) (tillfälligt nere i oktober 2020 – arkiverad). – Hon har bland annat mottagit utmärkelsen Ada Lovelace award. 2003 fick hon Nasas Exceptional space act award, se pressmeddelande med motivering: länk. 2016 fick hon USA:s Presidential medal of freedom(länk). – Läs också artikel i Wired(länk). Intervju med Margaret Hamilton i The Guardian:länk. – Margaret Hamilton finns som Legofigur – se denna länk.
