Ord och uttryck i it-branschen
(1922—1976) – svensk datapionjär som deltog i utvecklingen av de första svenska datorerna BARK† och BESK†. När Karlqvist utvecklade magnetminnen upptäckte han 1953 ett fysikaliskt fenomen som är känt som Karlqvistfältet (se här), och som man måste ta med i beräkningarna vid konstruktion av hårddiskar och läshuvuden. Karlqvist blev senare teknisk chef på Facit. Han gav 1973 ut en ADB‑ordbok. – Läs mer på denna webbsida.
[it-historia] [personer] [ändrad 7 november 2017]
en tidigare branschorganisation, bildad 1988 av AT&T, Sun† och andra Unix‑leverantörer. Unix International var ena parten i Unixkrigen runt 1990. Den andra parten var Open software foundation† (OSF). – Unix Internationals mål var att utveckla en öppen Unix-specifikation baserad på Unix System V i kombination med BSD. Unix International upplöstes 1993 när AT&T sålde sin Unixverksamhet till Novell†. Det gick upp i The Open Group.
[it-historia] [organisationer] [sammanslaget] [unix] [ändrad 16 januari 2018]
amerikansk datorpionjär (1900—1973). – Aiken konstruerade tillsammans med Grace Hopper† under andra världskriget datorn Mark I†, som officiellt blev klar 1946. – Aiken räknades länge som konstruktör av den första datorn, även om John Mauchly† och J Presper Eckert† också har gjort anspråk på den äran. Men numera räknas tysken Konrad Zuses† Z3 från 1941 som den första datorn. – Den första elektroniska datorn, Colossus†, byggdes av Tom Flowers†. – Mer om Aiken på denna sida.
[datorpionjärer] [howard aiken] [it-historia] [ändrad 19 november 2019]
ett amerikanskt forskningsinstitut, sedan 2016 ägt av Nokia. – Bell Labs har spelat stor roll i datorhistorien genom uppfinningen av transistorn 1947 och genom utvecklingen av Unix. – Bell Labs grundades 1925 och har en tradition av fri forskning inom många områden. De som blev anställda som forskare på Bell Labs hade under institutets storhetstid frihet att i stort sett göra vad de ville. Många forskare på Bell Labs har fått Nobelpris. –Verksamheten finansierades av dåvarande ägaren AT&T, som fram till 1984 i praktiken hade monopol på telefonsamtal i USA. Genom en överenskommelse med amerikanska staten fick AT&T behålla det monopolet (fram till 1984), bland annat på villkor att AT&T satsade en procent av sina intäkter på forskning. Genom uppdelningen av AT&T (se Baby Bells) och senare övertagande har Bell Labs intäkter minskat. – Bell Labs, som har huvudkontor i den lilla staden Murray Hill i New Jersey, tillhörde alltså från början AT&T, men ingick från 1997 i Lucent, från 2006 i Alcatel‑Lucent och därmed, sedan 2016, i Nokia. (En mindre del av Bell Labs fördes 1997 till AT&T och blev AT&T Labs – se länk.) – Efter att Lucent gick ihop med Alcatel skars verksamheten på Bell Labs ner drastiskt. – Bell Labs webbsidor finns på bell‑labs.com.
[forskningsinstitut] [it-historia] [ändrad 10 maj 2020]
(punch card eller punched card) – ett stycke kartong med utstansade hål i mönster som representerar tecken. – Hålkort användes i datorer för in- och utmatning av data och instruktioner från 1950‑talet till 1990‑talet, då de sista hålkortsläsarna togs ur bruk. Ett hålkort hade plats för 80 eller 96 tecken, vilket med tiden begränsade användbarheten. Jämför med de första disketterna, som hade plats för 180 kilobyte – två tusen gånger så mycket. – Se också stansoperatris. – Hålkort uppfanns i Frankrike på 1700‑talet, och blev kända genom Joseph Marie Jacquards uppfinning jacquardvävstolen. 1890 användes hålkort i den amerikanska folkräkningen, vilket minskade tidsåtgången från två år till tre månader. Uppfinnaren Herman Hollerith startade ett företag som senare blev del av IBM. IBM sålde under sina första decennier hålkortsmaskiner för statistiska beräkningar och sammanställningar. När IBM på 1950‑talet började tillverka datorer överförde IBM hålkortstekniken till datorerna. – Hålkort användes också länge med manuell teknik för mindre datamängder: man stack helt enkelt tunna nålar genom en viss position i en bunt hålkort för att sortera fram de kort som man var intresserad av. Förutsättningen var att man visste att de intressanta hålkorten hade ett hål på samma ställe – då gick nålen igenom. Det blev då lätt att plocka bort de kort som inte hade hål på det stället. Sådana kort kallades för nålkort. – Hålremsor är ett medium som är besläktat med hålkort. De användes också i teleprintrar och för styrning och programmering av maskiner. Det var långa pappersremsor, ofta med 3+5 parallella rader för hål och en rad med hål för matning. Fördelen med hålremsor jämfört med hålkort var att remsor kan rymma en i princip obegränsad mängd information. Nackdelen var att remsorna lätt gick av och var besvärliga att hantera.
[it-historia] [lagringsmedier] [ändrad 11 augusti 2021]
vävstol för industriellt bruk, uppfunnen av fransmannen Joseph Marie Jacquard (se Wikipedia). Den patenterades 1805. – Jacquard förbättrade också hålkorten, som hade uppfunnits på 1700‑talet. I en förbättring av sin vävstol 1807 försåg han den med en mekanisk hålkortsläsare, som gjorde att vävstolen automatiskt kunde väva förinställda komplicerade mönster. – Charles Babbage† planerade att använda hålkort i sin analysmaskin (en mekanisk dator som aldrig blev färdig). Och i slutet av 1800‑talet konstruerade Herman Hollerith (se Wikipedia) en hålkortsbaserad räknemaskin som 1890 framgångsrikt användes i folkräkningen i USA. Den uppfinningen blev början till IBM, som sålde hålkortsmaskiner de första decennierna av sin existens, och som på 1950‑talet införde hålkort i databehandling. – En hålkortsstyrd vävmaskin enligt Jacquards konstruktion är fortfarande i bruk på K A Almgrens sidenväveri i Stockholm, där den visas upp för besökande – se kasiden.se. – Se också Project Jacquard.
[för- och bihistoria] [lagringsmedier] [ändrad 10 september 2017]
amerikanska statens strävan att begränsa användningen av stark kryptering och olika organisationers motstånd mot det. – Under 1990‑talet var det öppen dragkamp mellan integritetsförespråkare och amerikanska staten, som hade infört restriktioner som bland annat jämställde export av kryptosystem med export av krigsmateriel. (Reglerna härstammade från kalla kriget.) Det var då som Phil Zimmermann utvecklade kryptosystemet PGP och därför under flera år övervakades av FBI. Zimmermann kringgick förbudet mot export av kryptosystem genom att faxa hela källkoden till PGP till Norge. I stället för att skicka källkoden i digital form faxade han den tryckta källkoden från en bok, och det var inte förbjudet. – Se också Clipper. – Amerikanska staten gav så småningom med sig och lättade på exportrestriktionerna för kryptering. Men kryptokrigen kan ändå anses pågå fortfarande. Nu är det USA:s signalspaningsorganisation NSA som i samarbete med, främst, brittiska GCHQ använder olika metoder för att avläsa och dekryptera elektronisk kommunikation. Det sprids återkommande rykten om att NSA övertalar eller tvingar nättjänster att lägga in en så kallad bakdörr i krypteringen, alternativt att någon sådan organisation begår dataintrång och installerar bakdörrar utan nättjänsternas vetskap (se till exempel Dropout Jeep, Prism och Tao). – På engelska: the crypto wars.
[it-historia] [kryptering] [ändrad 9 oktober 2019]
modulator-demodulator – apparat för datakommunikation över det vanliga telefonnätet. – Ett modem omvandlar information från datorn till en form som kan överföras över telefonledning i det hörbara frekvensområdet. Det behövs därför att data direkt från datorn är digitala, det vill säga består av ettor och nollor, som elektriskt representeras av strömstötar med hög och låg spänning. Sådana signaler kan inte sändas över telefonnätet utan att försämras så mycket att de blir oläsliga för datorn i andra änden. Därför omvandlar modemet den digitala signalen till en analog signal, som för människor låter som brus. Det kallas för modulering. Hos mottagaren omvandlar ett modem den analoga signalen tillbaka till en digital signal (demodulering). – Modem av den typ som användes för e‑post och webb‑surfning på 1980- och 1990‑talet finns knappast längre, eftersom de (teoretiskt) klarar högst 56 kilobit per sekund, vilket är nästan ingenting jämfört med bredband på tio eller hundra megabit per sekund. Dessutom är det allt färre som har fast telefoni med kopparledningar. – DSL‑modem är modem i egentlig bemärkelse, det vill säga att de omvandlar digitalt till analogt och omvänt, men de har mycket högre kapacitet än gamla modem. – Termen modem används också om apparater som konverterar, filtrerar, krypterar och dekrypterar digitala signaler, till exempel så kallade kabelmodem, fast de är inte modem i ordets strikta betydelse. – Läs också om den icke existerande komponenten modermodem.
– Standarder för modem:
[datakommunikation] [it-historia] [telefoni] [ändrad 12 februari 2021]
[attacker] [dos] [förkortningar på D] [it-historia] [ändrad 21 maj 2018]