(VMA) – varning till allmänheten vid större bränder, gasutsläpp, radioaktivt utsläpp, krigshandlingar och andra allvarliga hot som berör många. VMA varnar på flera sätt:
- – siren (”Hesa Fredrik”);
- – meddelande i radio och tv;
- – text-tv sidan 599;
- – sms till alla i det berörda området (se cell broadcast).
– När man får varningen ska man så snabbt som möjligt:
- – gå inomhus;
- – stänga dörrar och fönster samt ventilation och:
- – ta reda på mer genom att lyssna på radio.
– Faran över signaleras med en obruten 30–40 sekunder lång signal från sirenen. – Sirenen ”Hesa Fredrik” (som ibland kallas för ”flyglarm”) testas första måndagen varje kvartal (mars, juni, september och december) klockan 15. – VMA sköts av SOS Alarm, läs mer här. – Den 9 juni 2017 sattes larmet igång av misstag vid 22-tiden. Det tog en stund innan SOS Alarm stängde av sirenen, och det blåstes ingen ”Faran över”-signal. Bara ett fåtal medborgare tycks ha tagit larmet på allvar och följt instruktionerna. SOS Alarm skyller på ”den mänskliga faktorn”. Händelsen utreds.
[samhällsskydd] [ändrad 21 juli 2017]
(Sybil attack) – röstfusk i renommésystem – ett stort antal påhittade deltagare används för att snedvrida det sammanlagda utfallet av bedömningarna. Angriparen skapar många falska identiteter i renommésystemet och använder dem sedan för ett manipulera omröstningen. Antingen kan Sybilattacken gå ut på att höja någons rankning i renommésystemet på ett orättvist sätt eller på att sänka den. – Motåtgärder går ut på att på något sätt se till att en person (en entitet) kan skaffa bara en identitet i renommésystemet. Detta innebär oftast att man får göra avkall på deltagarnas anonymitet. Men det finns program som försvårar Sybilattacker på andra sätt, till exempel Sybilguard, se denna länk. – Namnet: Sybilattacker är uppkallade efter boken Sybil av Flora Retha Schreiber från 1973: den handlar om en kvinna med så kallad personlighetsklyvning. Pseudo-spoofing är ett mindre vanligt ord för samma slags röstfusk.
[attacker] [identitet] [sociala medier] [ändrad 18 juni 2017]
förteckning över händelser, fördelad i identiska exemplar på många datorer. Termen syftar oftast på blockkedjor. – Syftet med distribuerade liggare är att göra det omöjligt att radera eller förvanska informationen utan att det upptäcks. Varje post i liggaren förses med en elektronisk signatur av den som lägger till posten, och varje dator som sedan sparar ett identiskt exemplar av liggaren med den nya posten tillagd förser den dessutom med sin egen elektroniska signatur. Det gör det praktiskt taget omöjligt att framställa en förfalskad version av liggaren, eftersom liggaren finns i många exemplar som har med sig dess hela historia: varje tillägg, strykning och ändring har försetts med elektronisk signatur av många datorer. För att verifiera en betalning skickar man en förfrågan till några av de datorer som har kopior av liggaren. – Det mest kända exemplet på distribuerade liggare är blockkedjan, som först användes i kryptovalutan bitcoin. – Betalningar är den mest kända tillämpningen av distribuerade liggare, men från mitten av 2010-talet används det för många slags information som måste skyddas från förfalskningar, till exempel skriven text och konstnärliga objekt – se NTF. – På engelska: distributed ledger. – Se också liggare och jämför med logg.) – Ingående artikel om fyra decenniers akademisk forskning som är grunden till bitcoin och distribuerade liggare, se denna länk.
[kryptovalutor] [blockkedjor] [ändrad 28 november 2022]
ersättning av en identitetsbeteckning med en pseudonym. – Pseudonymisering används bland annat i medicinsk och samhällsvetenskaplig forskning. Man byter ut namn, personnummer eller andra beteckningar som är knuten till en bestämd person mot namn eller nummer som inte kan knytas till den personen. Det är däremot möjligt att ta reda på vilken person en pseudonym står för om man har tillgång till annan information, som dock ska hållas hemlig och åtskild från det undersökningsmaterial som bearbetas. Pseudonymisering är alltså inte samma sak som avidentifiering av material: avidentifiering innebär att all information som kan användas för att identifiera personer tas bort permanent. – Se också datamaskering, k‑anonymitet, kvasiidentifierare och perturbation. – Läs också om pseudonymitet, som är något annat.
[dold identitet] [identifiering] [pseudonymer] [ändrad 19 augusti 2021]
en bugg hos innehållsleveransföretaget Cloudflare (länk) som i februari 2017 ledde till en stor dataläcka. Material som kunder hade lagrat hos Cloudflare blev allmänt tillgängligt och indexerades bland annat av Google. Cloudbleed beskrevs först som ”årets bugg”, men Cloudflare täppte snabbt till läckan. – Buggen upptäcktes och namngavs av Tavis Ormandy på Google, se detta blogginlägg.
[dataläckor] [ändrad 6 maj 2018]
en utredning med uppgift att föreslå anpassningar och kompletteringar av svensk lag betingade av EU:s Dataskyddsförordning. – Dataskyddsutredningen tillsattes av regeringen i februari 2016 och lade fram sitt betänkande den 12 maj 2017. Betänkandet hette Ny dataskyddslag och hade nummer SOU 2017:39 (SOU=Statens offentliga utredningar). Utredningen föreslog bland annat en ny lag, Dataskyddslagen. Den trädde i kraft den 25 maj 2018. Betänkandet kan laddas ner här.
[dataskydd] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 126 januari 2023]
kortnamn på svensk lag med bestämmelser som kompletterar EU:s Dataskyddsförordning. Lagen bygger på en utredning som lades fram i maj 2017 av Dataskyddsutredningen. Förslaget antogs av riksdagen och trädde i kraft den 25 maj 2018. Lagens fullständiga namn är Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Lagtexten finns här.
[dataskydd] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 15 oktober 2018]
(PUF) – tidigare: svenska bestämmelser som kompletterade Personuppgiftslagen† (PuL). Bestämmelserna utfärdades 1998 av regeringen. Texten finns här. – Personuppgiftsförordningen upphörde att gälla när Dataskyddsförordningen trädde i kraft den 25 maj 2018. Den ersatte då PuL.
[dataskydd] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 5 september 2022]