en webbsajt med miljoner vetenskapliga och lärda artiklar, fritt och gratis tillgängliga. – Sci-Hub, som är ett så kallat skuggbibliotek, grundades 2011 av den kazakstanska forskaren Alexandra Elbakyan. Bakgrunden är att många lärda och vetenskapliga artiklar på webben finns bakom betalväggar, och är dyra att ladda ner, särskilt för forskare som behöver läsa många artiklar. Före internet kunde man läsa artiklarna gratis i tryckta tidskrifter i forskningsbibliotek. – Sci‑Hub dömdes i juni 2017 av en domstol i New York att betala 15 miljoner dollar i skadestånd för intrång i upphovsrätten till förlaget Elsevier(elsevier.com), som äger den ekonomiska rätten till många av artiklarna. Det bedömdes som ett slag i luften, eftersom Sci‑Hub inte har några tillgångar i USA. – I februari 2018 meddelade Cloudflare (cloudflare.com), den tjänst som förmedlar Sci‑Hubs material till Sci‑Hubs webbsidor, att den upphör med tjänsten. Det följer av ett annat amerikanskt domstolsutslag som ålägger sökmotorer och webbtjänster att blockera Sci‑Hub. – I september 2018 stämde Elsevier den svenska internetoperatören Bahnhof(bahnhof.se) inför Patent- och marknadsdomstolen(länk) för att tvinga Bahnhof att blockera Sci‑Hub. Bahnhof svarade med att blockera Sci‑Hub innan domstolen hade sagt sitt, men blockerade samtidigt också Elseviers och Patent- och marknadsdomstolens webbsidor (se pressmeddelande). – Se scihub.org – Läs också om LibGen.
kort för Library Genesis – en sökmotor för vetenskapliga och lärda artiklar, grundad 2008. – Sådana brukar finnas bakom en betalvägg, men LibGen tillhandahåller dem gratis. LibGen fungerar alltså i praktiken som ett skuggbibliotek. Det har lett till att de förlag som ursprungligen publicerade artiklarna, främst Elsevier (sciencedirect.com), har stämt LibGen för piratkopiering. Vissa internetoperatörer blockerar LibGen, och en amerikansk domstol har förbjudit domänen libgen.org. – LibGen finns (oktober 2020) på libgen.rs. – Läs också om Sci-Hub.
– grind – beteckning på en elektronisk funktion. I datorer är en grind / gate något som realiserar en logisk funktion som AND eller OR;
– i en transistor är en grind / gate den anslutning till transistorn som bestämmer ifall transistorn ska släppa igenom ström eller stoppa den. Detta har en nära anknytning till betydelse 1;
– i uttryck som Gamergate står gate för skandal. Ordet anspelar på Watergateaffären(se Wikipedia);
(SMID) – en samrådsgrupp med syftet att försvåra användning av stulna identiteter vid bedrägerier. – Det gäller främst stulna identiteter, alltså identiteter som tillhör verkliga personer, men också när personer skaffar sig flera samtidiga identiteter som inte är stulna (alltså med påhittade namn och andra personuppgifter), och använder dem för bedrägerier. I SMID, som grundades 2015, ingår bland annat Bankföreningen (länk), Ekobrottsmyndigheten (länk), Polisen(polisen.se), Svensk Handel (svenskhandel.se) och kreditupplysningsföretaget UC (uc.se). SMID saknar webbplats. – Kallas också för Samverkansgruppen mot identitetsintrång och Samverkansgruppen mot ID‑intrång. – Se också olaga identitetsanvändning.
en enorm samling datafiler som 2016 avslöjade hur kända politiker, idrottsmän, affärsmän och andra ägnade sig åt skatteflykt. – Panamadokumenten hade läckt från den panamanska advokatfirman Mossack Fonseca (mossfon.com), som organiserade skatteflykten. Mossack Fonseca lades ner i mars 2018. – Panama‑dokumenten blev kända den 3 april 2016, men hade då undersökts och kontrollerats i över ett år av det internationella journalistsamarbetet International consortium of investigative journalists, ICIJ(icij.org). Ursprungligen var det den tyska dagstidningen Süddeutsche Zeitung(länk) som tog emot dokumenten. – Panamadokumentens innehåll tyder på att bland annat Rysslands president Vladimir Putin, Islands statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, Ukrainas president Petro Porosjenko, brittiska dåvarande premiärministern David Camerons far (men inte han själv), skådespelaren Jackie Chan och fotbollsspelaren Lionel Messi har anlitat Mossack Fonsecas tjänster för att undanhålla skatt. – Avslöjandena var besvärande för många banker och finansföretag, inte minst för svenska Nordea (se länk). – Panamadokumenten var den största läckan av hemliga dokument som dittills hade inträffat. Totalt var det elva miljoner datafiler med en sammanlagd volym på 2,6 terabyte. Det är många gånger mer än de dokument som Edward Snowden och WikiLeaks har offentliggjort. ICIJ uppger att Panamadokumenten aldrig kommer att offentliggöras i sin helhet, bland annat av hänsyn till privatpersoner som figurerar i dokumenten, men som inte har gjort något olagligt. – Läckan har, förutom de skatteetiska aspekterna, väckt frågan om hur Mossack Fonseca skötte sin it‑säkerhet. – Engelska The Register skriver om hur läckan blev möjlig i denna artikel: länk. – ICIJ tycks däremot ha skött sin säkerhet mönstergillt, trots att flera hundra journalister i hela världen medverkade i förhandsgranskningen av dokumenten och kommunicerade över internet. – På engelska: the Panama documents eller the Panama papers. – Se också denna artikel i Wired:länk. – Läs också om Paradisdokumenten och Pandoradokumenten.
(TSM) – EU:s överenskommelse om att göra den europeiska marknaden för data- och telekommunikationer till en enda marknad. Överenskommelsen omfattar bland annat:
inga roaming-avgifter. – Den som reser i EU ska betala samma avgifter för mobiltelefoni och datatrafik som i sitt hemland;
nätneutralitet – all trafik på nätet ska behandlas på lika villkor. Inga gräddfiler.
