phone fishing

  1. – stöld av någons mobiltelefon genom att man tar tag i hörlurssladden och rycker upp telefonen ur ägarens ficka eller väska;
  2. – rotande efter egen mobiltelefon i fickorna eller i väskan;
  3. – se också vishing.

[it-relaterad brottslighet] [jargong] [ändrad 1 december 2022]

kamerabevakningslagen

en svensk lag som reglerar kamerabevakning. Den ersatte i juni 2018 den tidigare kameraövervakningslagen. (Lagtexten finns här.) – Jämfört med den tidigare lagen ger kamerabevakningslagen företag och privatpersoner mer frihet att anordna kamerabevakning utan tillstånd. Myndigheter och allmänna inrättningar som sjukhus måste ha tillstånd för kamerabevakning, men polisen och Säpo behöver inte begära tillstånd om det gäller bekämpning av allvarliga brott. – Fotograf­e­r­ing från drönare, gjord av privatpersoner och företag, faller sedan den 1 augusti 2017 inte längre under kameraövervakningslagen / kamerabevakningslagen. I stället gäller Dataskyddsförordningen. – Läs mer på Integritetsskyddsmyndighetens webbsidor (länk). – Den tidigare kameraöver­­vak­­nings­­lagen (KÖL) ersatte den äldre Lagen om kameraövervakning (LAK).

[drönare] [foto] [lagar] [namnbyte] [övervakning] [ändrad 11 februari 2019]

Kopimashin

en dator byggd för att slå världsrekord i pirat­kopie­ring. – Kopi­mashin byggdes 2015 av Peter Sunde Kolmi­soppi, känd från Pirate Bay. Det är en Raspberry Pi-dator, en liten LCD‑skärm och några rader källkod. Den kopierar Gnarls Barkleys hit ”Crazy” hundra gånger i sekunden, vilket blir över åtta miljoner gånger på ett dygn. Kopiorna raderas omedelbart. – Syftet är att belysa det absurda i påstå­endet att musik­branschen förlorar sju kronor varje gång någon laddar ner en pirat­kopierad låt. Om det skulle stämma förlorar musikbranschen alltså över sex miljoner kronor om dagen på Kopimashin. Peter Sunde Kolmi­soppi har sagt att han tänker bygga totalt tretton Kopimashindatorer för att på så sätt ruinera musikbranschen. – Se konsthack.se.

[kuriosa] [musik] [pirat] [upphovsrätt] [ändrad 21 juni 2018]

datorbedrägeri

bedrägeri som sker genom att bedragaren lämnar felaktiga, ofullständiga eller vilse­led­ande uppgifter till ett it‑system eller manipu­lerar ett datorprogram. – Med bedräg­eri menas att gärningspersonen vilseleder någon så att denna förlorar pengar eller andra till­gångar och brottslingen vinner. Lagen gäller inte bara när gärningspersonen manipulerar typiska datorer, utan också uttagsautomater, kredit­korts­läsare och annat som ingår i it‑system. – Brottet definieras i brottsbalkens kapi­tel 9, paragraf 1, andra stycket, se här. (Det kallas inte för datorbedrägeri i lagtexten, men det är den vanliga benämningen.) Lagen har gällt sedan 1986. – På engelska: computer fraud. – Datorbedräg­eri och dataintrång är de två specifikt it‑relaterade brotten i svensk lag.

[lagar] [ändrad 12 december 2019]