(disclaimer) – på svenska ofta bara friskrivning – meddelande där den som tillhandahåller en vara, en tjänst eller information frånsäger sig ansvaret för fel eller kostnader som beror på fel eller felaktig användning. – Om det gäller information kan friskrivningen gälla ansvaret för att informationen är korrekt, aktuell, fullständig eller laglig eller konsekvenserna av att någon följer, eller inte följer, råd och anvisningar. När en webbsida länkar till information på andra webbplatser förekommer också ofta ansvarsfriskrivningar. – Ansvarsfriskrivningar är vanliga i USA, där det är viktigt att gardera sig mot stämningar och höga skadestånd. Men i Sverige är ansvarsfriskrivningar av tvivelaktigt värde. Man kan inte i Sverige undgå det juridiska ansvaret för slarv, fusk eller dåliga produkter enbart genom ansvarsfriskrivning.
[juridik] [ändrad 25 oktober 2018]
- – (viral, infectious) – om programlicenser: automatiskt gällande för alla andra program som innehåller delar av det program som skyddas av licensen. Smittsamma licenser används för program med öppen källkod, i synnerhet för program som sprids som fri mjukvara. Det mest kända exemplet på smittsamhet är licensen GPL. – En smittsam licens säger att om programmet helt eller delvis används som del av ett annat program, så ska licensvillkoren gälla även för det programmet. Samma sak gäller för program som är beroende av det licensskyddade programmet för att fungera. Alla härledda (derived) program måste därför också spridas med den smittsamma licensen. – Vad som ska räknas som härledda program kan vara svårt att avgöra. Allmänt förekommande program för datakommunikation räknas till exempel inte. För att räknas som härlett ska programmet ha skrivits specifikt för att fungera ihop med det smittsamma programmet. Men om det smittsamma programmet tvärtom har skrivits för att fungera ihop med ett program som redan finns så blir licensen givetvis inte smittsam. Syftet är att programmet som helhet, men också varje del av programmet, aldrig ska kunna bli något annat än öppen källkod respektive fri mjukvara. – Principen om smittsamma licenser är omstridd, eftersom den inte gör undantag för stora programutvecklingsprojekt i företag. Några rader kod från ett program med smittsam licens räcker för att licensen ska ”smitta”. Eftersom öppen källkod är fritt tillgänglig är det frestande för programmerare att låna. För att inte riskera att tvingas göra källkoden till egna projekt offentlig undviker därför många företag öppen källkod och fri mjukvara. En del debattörer anser därför att användningen av program med öppen källkod skulle öka ifall de smittsamma licenserna mjukades upp. – Smittsamma licensvillkor kan kringgås genom att man använder så kallade shims (mellanlägg);
- – om marknadsföring och annan ryktesspridning: se viral.
[fri mjukvara] [licenser] [marknadsföring] [öppen källkod] [ändrad 5 april 2018]
(HDA) – avläsning av allt som skrivs och visas på en dator. – Hemlig dataavläsning görs med användning av en trojansk häst, ett program som har installerats i datorn utan användarens vetskap. Den trojanska hästen kan avläsa varje knapptryckning på datorn och även uppfånga de meddelanden som tas emot på datorn. Den uppfångade informationen vidarebefordras genom datorns internetanslutning till den som har installerat den trojanska hästen. Genom att man avläser knapptryckningar kringgår man skyddsmedel som kryptering. – Användning av hemlig dataavläsning har i Sverige tidigare avvisats som polisiär spaningsmetod, men det aktualiserades på nytt i november 2015 efter massmorden i Paris. – I november 2017 lade utredaren Petra Lundh fram delbetänkandet Hemlig dataavläsning – ett viktigt verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet (SOU 2017:89, se denna länk). Hon föreslog att hemlig dataavläsning skulle tillåtas under fem år för att därefter utvärderas. Riksdagen beslöt 2020 att hemlig dataavläsning skulle tillåtas vid misstanke om grov brottslighet på försök 2020–2025 för att därefter utvärderas – se riksdagen.se/sv/dokument…. – Se också hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel.
[avläsning] [it-säkerhet] [juridik] [ändrad 8 maj 2023]
i svensk lag: möjlighet för ett företag med betalningssvårigheter att få anstånd med betalningarna för att rekonstruera verksamheten. Kallas också konkursskydd. – Efter beslut i domstol om företagsrekonstruktion är företaget under en tid skyddat mot utmätning. Under den tiden ska en rekonstruktör avgöra om verksamheten kan fortsätta på något sätt, genomföra ändringar och förhandla med fordringsägarna. – Lagtexten om företagsrekonstruktion finns här. – Se också chapter 11. – I Storbritannien heter det att företaget är ”under administration”. – Jämför med likvidation.
[företag och ekonomi] [juridik] [ändrad 3 mars 2020]
Intagnas it – ett it-nätverk för fångar i svenska fängelser. Det ger begränsad tillgång till internet. Syftet är att fångarna ska skaffa sig vana vid datoranvändning och internet före frigivningen. – InIT 1.0 har funnits sedan 2003, InIT 2.0 togs i bruk hösten 2015. – Se artikel (arkiverad) på Kriminalvårdens webbsidor (från 2016) och denna artikel i Tidskrift för kriminalvård.
[förkortningar på I] [juridik] [nätverk] [ändrad 29 augusti 2020]
(UPU) – en måttenhet som Oracle tidigare använde för att beräkna licensavgiften för sina databashanterare. Det har inte utfärdats några nya UPU‑licenser sedan 2001, men det kan fortfarande finnas avtal med sådana licenser. – UPU beräknades genom att man multiplicerade antalet processorer i kundens it‑system med processorhastigheten. UPU‑baserade avgifter var impopulära bland många kunder, eftersom de innebar att licensavgiften blev högre när kunden byggde ut eller uppgraderade systemet, trots att databashanteraren var oförändrad.
[databaser] [licenser] [ändrad 20 augusti 2020]
(CISA) – en amerikansk lag som ger företag och organisationer rätt att överlämna information om sina kunder till myndigheterna. – Detta motiveras med att man därigenom ska kunna förebygga och bekämpa dataintrång och andra hot mot it‑säkerhet. Företag som upptäcker sådana hot ska kunna be myndigheter om hjälp. Men lagen har mötts av hård kritik eftersom den hotar användarnas integritet. Lagen kringgår nämligen kravet på att sådan information bara får lämnas ut efter domstolsbeslut. CISA röstades igenom i USA:s kongress i oktober 2015. – Lagtexten finns på denna länk.
[lagar] [personlig integritet] [ändrad 28 april 2018]
brottsling som stjäl, köper eller säljer kontokortsinformation, eller som använder stulna kontokort eller kontokortsinformation för att köpa saker. – Jämför med carding.
[it-relaterad brottslighet] [kort] [ändrad 27 oktober 2017]