Kategori: juridik

Artiklar i IDG:s ordlista om juridik. – IDG:s artiklar om juridik: länk.

falsk nummerpresentation

(caller ID spoofing, call laundering) – visning av ett annat telefonnummer i nummerpresenta­tion än det som samtalet kommer ifrån (B‑numret). – I USA kan man i princip välja vilket nummer man vill för falsk nummerpresen­ta­tion, även nummer som tillhör någon annan, ovetande abonnent. Syftet kan vara kriminellt (till exempel vid stalkning) eller på annat sätt bedrägligt (försäljare), men det kan också finnas legitima skäl att göra så. Det finns flera sätt att förfalska det uppringande numret (eller namnet). Ett är att använda program som är tillgängliga på internet, ett annat är att anlita företag som erbjuder tjänsten. (Se spoof card.) – I USA är användning av falsk nummerpresentation inte i sig olagligt (till exempel om man använder det för att skoja med en vän), men det är straffbart om det används för bedrägeri eller för att ställa till skada. – Se lagen Truth in caller ID (länk). – Falsk nummerpresentation förekommer i Sverige. Det är relativt enkelt att genomföra om samtalet kommer från IP-telefoni.

[it-relaterad brottslighet] [it-säkerhet] [lagar] [telefoni] [ändrad 21 oktober 2021]

cybermord

mord genom manipulering av datoriserad sjukvårdsutrustning. Till exempel genom att angriparen på distans stänger av en pacemaker som är ansluten till internet. – Jämför med cybercide, som är något helt annat.

[hälsa] [it-relaterad brottslighet] [ändrad 18 april 2020]

GNU free documentation license

(GFDL eller FDL) – en upphovsrätts‑licens för text­dokument. – GFDL liknar principerna för fri mjuk­vara: licensen ger alla rätt att läsa dokumentet, att ändra det och att sprida det vidare, med eller utan ändringar, gratis eller mot be­talning, för­ut­­satt att alla följande an­vänd­are blir bundna av samma licens. Det är alltså en tillämp­ning av copyleft: man använder upphovsrätten för att se till att dokumentet alltid förblir fritt och så att ingen kan ändra på detta. – GFDL ut­­veck­la­des av Free soft­ware foundation för att skydda den dokumentation som alltid följer med fri mjuk­vara. Men licensen kan naturligt­vis an­vändas för vilka upphovsrätts­ligt skyddade textdokument som helst. – Ett pro­blem är att licens­vill­koren, som alltid måste följa med dokumenten, vid ut­skrift fyller två eller tre A4‑sidor. Bland annat därför väljer många i stället Creative commons licens. – Läs mer på GNU:s webbsidor. – Läs också om Free art license, GPL, IDDN och kopimi.

[licenser] [upphovsrätt] [ändrad 21 maj 2019]

GPL

general public license – en användarlicens som är knuten till fri mjukvara. Licensen utvecklades 1989 inom GNU‑projektet. – Licensen är utformad för att säkerställa att det som är fri mjukvara alltid ska för­bli fri mjukvara. GPL ger an­vändaren / köparen rätt att fritt sprida och sälja programmet, med eller utan ändringar, men bara på vill­kor att licensvill­koren följer med och är bindande för alla nya användare och köpare. Principen fri mjuk­vara ska gälla i obegränsat antal led. Alla program som på något sätt samverkar med det program som licensen gäller blir också fri mjukvara. (Licensen är ”smittsam”.) – GPL skyddas av upphovsrätten genom en speciell tillämpning av den, se copyleft. – Notera att GPL gäller vid spridning av program. Om man sprider program­kod vidare måste man rätta sig efter licensen, men om man inte sprider koden vidare, utan bara an­vänder den för eget bruk, behöver man inte dela med sig av ändringar och förbättringar. – Se GNU:s webbsidor och se också GPLv3 (GPL version 3). – Läs också om shim. – Läs också om Creative commons, Free art license, GNU Free documentation license, IDDN och kopimi.

[förkortningar på G] [licenser] [ändrad 19 januari 2022]

case

  1. – fall, ärende: case management – se ärende­­hantering; use case, se användnings­fall; court case – mål (i domstol), i överförd bemärkelse även plädering, sak: ”the lawyer took on his case” – ”advokaten tog sig an hans sak”;
  2. – fall, argumentation, exempel. ”The case for…” betyder ”skälen för…”, ”argumenten för…” Ett business case är argu­menta­tionen för en viss lösning, på svenska affärs­­nytta – ett business case är alltså inte ett exempel, utan en plädering (se ovan);
  3. – i typografi: se skift­läge (stora eller små bokstäver);
  4. – CASE – förkortning för computer aided software engineering – dator­stödd system­­utveck­ling. Datorbaserad teknik för en eller flera faser av ett pro­grams livscykel, som analys, design, realisering och underhåll. Detta var populärt runt 1990; numera används detta uttryck nästan aldrig;
  5. – CASE – förkortning för Cyber investigation analysis standard expression.

[förkortningar på C] [kriminalteknik] [språktips] [systemutveckling] [typografi] [ändrad 16 maj 2017]

dekompilering

(reverse engineering) – även: bakåtkompilering – rekonstruktion av källkoden till ett program genom analys av binär­koden. – Efter­som syftet med dekompilering kan vara att stjäla program­kod betraktas dekompilering ibland som oetiskt. Det kan till och med vara straffbart. Men dekompilering kan ha legitima syften, till exempel inom testning och utveck­ling av program för it‑säkerhet och virusskydd. – Det kan också behövas därför att källkoden har gått förlorad. – Läs också om obfuskering.

[it-säkerhet] [programmering] [upphovsrätt] [ändrad 14 maj 2017]