en infekterad debatt om sexism och kvinnohat i datorspelsvärlden. – Gamergate inleddes i augusti 2014 när den amerikanska spelutvecklaren Zoe Quinn utsattes för trakasserier på nätet efter att hennes före detta pojkvän Eron Gjoni hade lagt ut beskyllningar, varav en del gällde sexualitet, mot henne. Hon mottog därefter anonyma hot om våldtäkt och blev mordhotad. – Händelserna ledde till en omfattande diskussion om datorspel, datorspelarnas mentalitet och hur kvinnor behandlas i datorspelsvärlden. – Läs också om Anita Sarkeesian och om filmen GTFO.
[förföljelser] [it-relaterad brottslighet] [ord på -gate] [skandaler] [spel] [ändrad 6 juli 2017]
avskaffat: regler som EU och USA tidigare hade kommit överens om för skyddad datalagring; företag eller tjänst som tillämpar de reglerna. Benämningen kan översättas med säker lagringsplats, säker tillflykt. – Avtalet om Safe harbor förklarades ogiltigt i september 2015 av EU‑domstolen, eftersom det inte uppfyllde EU:s krav på dataskydd (se pressmeddelande: länk). EU‑domstolens beslut blev känt som Schrems, numera Schrems I, efter den österrikiska aktivisten Maximilian Schrems, som tog initiativet till rättsfallet. – EU‑länderna behöver alltså inte längre tillämpa avtalet om Safe harbor. Ett av problemen är att USA:s lagar om dataskydd bara gäller för amerikanska medborgare. – Reglerna var till för amerikanska företag som hade behov av att följa EU:s lagar om skydd för personlig integritet. De utformades av USA:s handelsdepartement i samråd med EU. Regelverket kallades vanligtvis för Safe harbor även på svenska. (Brittisk stavning: Safe harbour.) – Se Integritetsskyddsmyndighetens webbsidor (borttaget) och USA:s handelsdepartements webbsidor (länk). – Safe Harbor ersattes av Privacy Shield†, som i juli 2020 även det underkändes av EU-domstolen (se Schrems II).
[dataskydd] [inaktuellt] [it-säkerhet] [politik] [rättsfall] [ändrad 19 september 2020]
(free software, på svenska också fri programvara) – datorprogram som innehavaren har full frihet att köra, undersöka, ändra och sprida till andra, med eller utan ändringar. Detta kallas de fyra friheterna. – En vanlig formulering är att free i free software står för free som i free speech – inte för free (gratis) som i free beer. Fri mjukvara behöver nämligen inte vara gratis: man får ta betalt, men alla nya användare måste få samma friheter och skyldigheter som tidigare användare. – Obligatoriska licens‑bestämmelser gör att fri mjukvara aldrig ska kunna bli något annat än fri mjukvara. Programlicensen (se GPL) förbjuder användaren att begränsa friheterna om hon sprider programmet till andra, men tillåter henne för övrigt att göra vad hon vill med programmet. (Observera att det inte är något krav att man faktiskt sprider programmet vidare.) – En avsiktlig konsekvens av licensen är att om man införlivar programkod från fri mjukvara i ett annat program så blir det programmet därmed också fri mjukvara. Fri mjukvara sägs därför vara ”smittsam”. – Fri mjukvara förutsätter öppen källkod, men ställer också krav på frihet att ändra och sprida programmen. – Fri mjukvara är en filosofi, utvecklad av programmeraren Richard Stallman, som anser att alla datorprogram bör vara fri mjukvara. Programföretagen ska, enligt honom, inte kunna inskränka användarnas rätt att göra vad de vill med programmen. För att utveckla och sprida fri mjukvara har Stallman startat stiftelsen Free software foundation (FSF) och utvecklat operativsystemet GNU. – Öppen källkod är en aspekt av fri mjukvara, men alla program med öppen källkod uppfyller inte kraven på fri mjukvara. – Läs också om fri och öppen källkod. – Observera att free software inte är samma sak som freeware (gratisprogram).
[fri mjukvara] [upphovsrätt] [ändrad 5 april 2018]
avskräckande inverkan – det att människor avskräcks från att utöva sina lagliga rättigheter, till exempel yttrandefrihet. – Det som avskräcker kan till exempel vara risken att bli stämd, avskedad eller att bli åsiktsregistrerad. (Hot om stämning kan vara avskräckande för att rättegångar tar tid, kostar pengar eller ger oönskad publicitet, även om man vet att man blir friad till sist – se SLAPP.) – Chilling effect är en juridisk term i USA och Kanada. Det kan användas som juridiskt argument för att stoppa åtgärder som annars skulle ha stöd i lagen. Chilling effect i juridisk bemärkelse används inte om sådant som i största allmänhet kan verka avskräckande, som oro för att bli ogillad eller bli hotad med våld för att man gör något som är tillåtet. Det syftar främst på administrativa och juridiska bestämmelser och åtgärder. – Uttrycket chilling effect används också mer allmänt i betydelsen nedkylande effekt, som i att ”räntehöjningen har en nedkylande effekt på fastighetsmarknaden”.
[juridik] [yttrandefrihet] [ändrad 18 juni 2019]
allas rätt att lämna uppgifter till pressen i hemlighet. – Meddelarfriheten är grundlagsskyddad i tryckfrihetsförordningen. Om den som lämnar en uppgift till en tidning (eller annat massmedium) begär att få vara anonym är det straffbart för alla på tidningen att lämna ut namnet. Man talar också om meddelarskydd och källskydd. – På engelska heter det confidentiality of sources, protection of sources och i USA också reporter’s privilege. – Det är också i Sverige förbjudet för myndigheter och för företag som helt eller delvis finansieras med offentliga medel att försöka ta reda på vem som har lämnat ut information med skydd av meddelarfriheten. (Det kallas för efterforskningsförbud.)
[lagar] [meddelarskydd] [ändrad 21 maj 2019]
person som ensam är juridiskt ansvarig för innehållet i en tryckt skrift eller annan publikation som faller under Tryckfrihetsförordningen (TF) respektive Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Alltså böcker, tidningar, radio, tv, film, vissa webbsidor. En publikation med ansvarig utgivare måste ha utgivningsbevis. – Ansvarig utgivare för tryckta skrifter registreras av Patent- och registreringsverket, PRV (länk), för webbsidor och etermedier av Myndigheten för press radio och tv (mprt.se). Den ansvariga utgivaren utses av ägaren. Om en webbsida har ansvarig utgivare skyddas innehållet på sidan av YGL, annars faller innehållet under den så kallade BBS‑lagen och Dataskyddsförordningen (GDPR). – På engelska: publisher eller responsible editor. – Jämför med innehållsansvarig, som är något helt annat. – Läs också om evigt utgivarskap.
[lagar] [massmedier] [yttrandefrihet] [ändrad 19 oktober 2020]
- – data storage – lagring av data för framtida användning. Med data menas här allt som kan lagras på hårddisk eller andra digitala medier. Alltså siffror, text, ljud, foton, video, ritningar och annat. Man brukar skilja mellan lagring och arkivering: lagring görs på hårddiskar eller andra lagringsminnen på ett sådant sätt att lagrade data är tillgängliga utan nämnvärd väntetid. Arkivering görs däremot ofta på billiga men långsamma medier (magnetband, cd, dvd) och innebär längre väntetid;
- – svensk term för data retention: lagring av data under en förutbestämd tid. Detta kan göras på grund av lagstadgade krav eller som en överenskommelse med kunder eller användare. Se Datalagringsdirektivet. – Man talar också om retention på diskussionsforum och liknande: då menar man att inlägg ligger kvar en bestämd tid innan de tas bort.
– Ordet retention finns på svenska (rimmar på recension), men i lite andra betydelser – se svenska.se.
[datalagring] [lagar] [övervakning] [ändrad 30 september 2022]
olovlig kopiering av program eller annat, men bara i enstaka exemplar utöver vad som är tillåtet – alltså inte olovlig fildelning eller piratkopiering i stor skala. – På engelska: casual copying. – Jämför med privatkopiering (som är tillåten).
[upphovsrätt] [ändrad 25 december 2022]