- – upptäckt – i datornätverk: det att en dator (eller annan utrustning) i ett nätverk automatiskt kan hitta och kommunicera med annan utrustning i samma nätverk. Upptäckbar utrustning talar om vad för slags utrustning den är: dator, skrivare, kamera… Det förekommer som en inställning: användaren kan ställa in ifall en enhet ska vara upptäckbar eller inte;
- – i amerikansk juridik: utbyte av bevismaterial mellan parterna i ett civilmål. Parterna är skyldiga att överlämna all information som är av betydelse för målet till motparten. Här kan man säga att discovery har sin ordagranna betydelse: att ta bort täcket. Kallas i brittisk juridik för disclosure. Närmaste svenska motsvarighet är den juridiska termen edition. – Se också elektronisk bevisanskaffning (e‑discovery);
- – vanlig betydelse: upptäckt.
[juridik] [nätverk] [språktips] [ändrad 3 december 2018]
(e-discovery, electronic discovery) – sökande efter och framläggande av elektronisk information som kan användas som bevisning i tvistemål. – Discovery kan här översättas med framläggande eller yppande, och är en juridisk term för skyldigheten för parterna i ett tvistemål att lämna ut information till motparten, om den kan användas som bevisning. Närmaste svenska juridiska motsvarighet är edition. Den termen är oanvändbar för icke‑jurister, eftersom edition oftast har en helt annan betydelse. Eftersom de företag som ägnar sig åt e‑discovery inte enbart arbetar med information som motparten lämnar ut, utan också aktivt söker bevisning i elektronisk form på andra ställen, är elektronisk bevisanskaffning en tydligare översättning.
[juridik] [ändrad 24 september 2018]
användning av en annan persons identitetsuppgifter på ett sätt som medför skada eller olägenhet för den drabbade. – Detta är förbjudet i svensk lag sedan den 1 juli 2016. – Den statliga Egendomsskyddsutredningen föreslog 2013 att det skulle kriminaliseras (SOU 2013:85), se denna länk, där det kallas för identitetsintrång. Regeringen lade sedan fram ett förslag till Lagrådet (lagradet.se) i februari 2016, då med benämningen olaga identitetsanvändning. Förslaget röstades igenom i riksdagen och blev lag den 1 juli 2016, se denna länk, (kapitel 4, paragraf 6b). – Brottsliga handlingar som görs med stulen identitet var givetvis brottsliga redan tidigare, men nu är alltså identitetsintrånget som sådant också ett brott. Det kallas också för id‑stöld, id‑kapning, identitetsstöld och identitetskapning, på engelska: identity theft, identity fraud eller identity usurpation. Lagen gäller däremot inte när en person skaffar sig flera identiteter som inte är stulna, utan knutna till hennes egen fysiska person. – Förslaget i Egendomsskyddsutredningen blev kritiserat för att det bara tog upp bedrägerier, men inte när identitetsintrång används för nätmobbning, förföljelser och andra trakasserier. I regeringens förslag till Lagrådet räknades därför olaga identitetsanvändning som en form av olaga förföljelse. – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ett test för risken att råka ut för id‑kapning på idkapning.msb.se. – Se också impostering och läs om Samverkan mot id‑intrång (SMID).
– Amerikanska Identity theft resource center (länk) skiljer mellan fem typer av identitetsstöld:
- – Criminal identity theft – det att någon som grips för ett brott uppger någon annans identitet;
- – Financial identity theft – identitetsintrång i syfte att komma över pengar eller varor;
- – Identity cloning – det att man tar över någon annans identitet och lever som den personen i det dagliga livet;
- – Medical identity theft – användande av någon annans identitet för att få tillgång till sjukvård, läkemedel eller falska läkarintyg;
- – Child identity theft – användande av ett barns identitetsuppgifter i bedrägligt syfte.
[identifiering] [it-relaterad brottslighet] [lagar] [personlig integritet] [ändrad 21 november 2018]
(generic) – allmän, märkeslös – utan särskilda kännetecken, med samma egenskaper som andra av samma slag; inte skyddad av upphovsrätt, registrerat varumärke eller andra inskränkningar:
- – generic brand product – märkeslös produkt, som ”kaffet Kaffe”;
- – generic drug – lågpriskopia av känt läkemedel med utgånget patent;
- – generic computer – märkeslös dator (”källarbygge”);
- – generisk marknadsföring (generic marketing) – märkeslös marknadsföring för en typ av produkt, till exempel ”ät mer smör”;
- – generic user – vanlig användare, typisk användare (utan särskiljande egenskaper).
- – se också generisk toppdomän;
- – företagsnamn och varumärken blir ibland generiska, det vill säga att namnen inte längre förknippas med originalprodukten eller dess tillverkare. Till exempel ”att googla” om att göra sökningar med vilken sökmotor som helst, inte nödvändigtvis Google (se FWSE). Andra exempel är att topsa (Topz är ett varumärke), plexiglas, termos, post-it-lapp, perstorpplatta. Det kallas i upphovsrätten för degeneration av varumärken. Företagen som äger varumärkena brukar motarbeta degenereringen, sällan med framgång.
– Ordet generisk finns på svenska, men det bör användas med urskillning, eftersom de flesta inte vet vad det står för. Ordet innebär egentligen att man särskiljer sorten, men inte individerna. Ordet generisk kommer av latinets genus, plural genera – sort, slag, kön. I biologi och andra vetenskaper används ordet generisk om egenskaper som finns hos alla individer av en viss art.
[språktips] [upphovsrätt] [ändrad 17 september 2019]
identitetsbedrägeri – användande av någon annans identitet i sociala nätverk. Särskilt när det sker i kriminellt syfte. – Bedragaren, impostören, kan till exempel registrera in ett konto på ett socialt nätverk och då använda namnet på en chef på ett företag. Bedragaren ber sedan att få bli vän med andra anställda på samma företag och lockar dem att lämna ifrån sig konfidentiell information. – Av engelska impostor (observera stavningen), en bedragare som utger sig för att vara någon annan. På svenska impostör. – På engelska talar man också om impersonation (impersonation fraud) i samma betydelse (att utge sig för att vara någon annan). Men svenska impersonering eller impersonifiering är en programmerarterm med en speciell betydelse. – Jämför med olaga identitetsanvändning och spoof.
[bluff och båg] [identitet] [it-relaterad brottslighet] [sociala nätverk] [ändrad 8 februari 2021]
- – ett nerlagt musikprogram, skrivet i öppen källkod som alternativ till iTunes och liknande. Songbird lanserades 2006 och lades ner 2013;
- – en uppspelningsapparat som strömmar musik från tjänster som Spotify. Den är avsedd att anslutas till en ljudanläggning. Lanserad 2021. – Se andoveraudio.com…;
- – ett program som hittade och kände igen musikfiler på internet, även om de var lagrade under förvrängda namn. – Songbird utvecklades av pianisten Travis Hill för att hitta upphovsrättsligt skyddad musik på Napster, men det kunde anpassas för andra system för utbyte av musikfiler på internet. Songbird visades upp våren 2001. Av allt att döma nerlagt sedan dess.
[mediespelare] [musik] [nerlagt] [upphovsrätt] [ändrad 12 december 2022]
digitalt snatteri – fotografering med mobiltelefons kamera av tidningssidor på butikshyllor. Ansågs sommaren 2003 som ett allvarligt problem i Japan.
[it-relaterad brottslighet] [ändrad 11 januari 2020]
- – ett antal lagar som inte är juridiska lagar (till exempel Murphys lag) finns i denna ordlista, se här. Det finns också ett antal juridiska lagar, klicka här;
- – engelska lag (fördröjning, eftersläpning), se lagg.
[diverse lagar] [grafik] [juridiska lagar] [spel] [ändrad 23 december 2017]
registrering av en virtuell värld som juridisk person. – Benämningen interration föreslogs 2013 av den amerikanske forskaren Edward Castranova (edwardcastranova.com), som anser att virtuella världar bör kunna jämställas med företag (se denna länk). – Ordet interration (in+terra – att göra till jord / land) anspelar på engelska incorporation (bolagsbildande, bokstavligen: att göra till kropp, alltså till vad som på svenska kallas för en juridisk person).
[juridik] [virtuell verklighet] [ändrad 29 augusti 2020]
i amerikansk upphovsrätt: rätt att utan tillstånd använda upphovsrättsligt skyddat material för ändamål som recensioner, akademisk forskning, undervisning och nyhetsrapportering. Tillämpningen är en avvägning mellan parternas intressen. Motsvaras i svensk lag av citaträtt och återgivningsrätt. – Läs också om privatkopiering.
[upphovsrätt] [ändrad 27 juli 2021]