ett kontroversiellt EU-direktiv om regler för tele- och datakommunikation. – Från början ingick regler om att den som misstänktes för piratkopiering skulle kunna stängas av från internet. Förslaget röstades slutligen igenom, med vissa mildringar, i november 2009. På engelska heter det Telecoms reform package. – Det huvudsakliga syftet med förslaget var att göra reglerna för tele- och datatrafik mer enhetliga i EU‑länderna. Förslaget blev kontroversiellt för att det också innehöll regler om att användare som misstänktes för piratkopiering av film, musik eller annat upphovsskyddat material skulle kunna stängas av från internet, och för att internetoperatörer skulle åläggas att blockera visst material. Resultatet skulle enligt kritikerna bli att den fria spridningen av information upphörde. – Telekompaketet lades fram första gången 2007. Ett tillägg som röstades igenom i Europaparlamentet i april 2009 innebar att ingen skulle kunna stängas av från internet utan domstolsprövning. Ministerrådet och Europaparlamentet enades i november 2009 om att det inte ska gå att stänga av någon från internet utan prövning. Det står dock inte var och hur prövningen ska ske. Med den ändringen röstades Telekompaketet igenom i november 2009. – En sammanfattning av Telekompaketet finns här. – Läs också om Datalagringsdirektivet, Gallorapporten, Hadopi, IPRED, ACTA, Indect och RIPA samt om Polismetodutredningen.
[eu] [it-relaterad brottslighet] [politik] [telekom] [upphovsrätt] [ändrad 27 maj 2019]
en skrinlagd svensk statlig utredning som bland annat ville ge polis och åklagare rätt att begära fram information om e‑post och annan elektronisk kommunikation, även vid misstanke om lindriga brott. Utredningens förslag lades fram 2009, men hade 2019 inte lagts till grund för lagförslag eller beslut i riksdagen. Dåvarande inrikesminister Anders Ygeman (S) sade i en intervju 2016 att han inte ens hade läst den (länk). – Utredningens officiella namn var En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1) (länk). Förslaget innebar att åklagare skulle få rätt att begära fram information om misstänkta brottslingars elektroniska kommunikation utan domstolsprövning, även när det gällde misstanke om brott som inte straffas med fängelse. – 2022 kom rapporten Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel, som under 2023 kommer att ligga till grund för ett lagförslag. – Läs också om ACTA, Datalagringsdirektivet, FRA‑lagen, Gallorapporten, Hadopi, IPRED, RIPA, Stockholmsprogrammet, Telekompaketet och Indect.
[juridik] [personlig integritet] [ändrad 19 april 2023]
Health insurance portability and accountability act – amerikansk lag från 1996 om sjukförsäkringar. – HIPAA innehåller bland annat föreskrifter om skydd av patientjournaler och andra personuppgifter samt om de försäkrades rätt att ta del av uppgifter som gäller dem själva. Många äldre it‑system i USA måste anpassas till HIPAA, och nyare system levereras ofta förberedda för HIPAA. – Läs mer på US department of health and human services webbplats (länk).
[förkortningar på H] [försäkringar] [hälsa] [juridiska lagar] [personlig integritet] [ändrad 10 januari 2019]
ett nerlagt amerikanskt företag som utvecklade program till operatörer för kvalitetsövervakning av mobiltelefoner. – Carrier IQ, som grundades 2005, lades ner efter beskyllningar om att företagets program i detalj kartlade abonnenternas användning av telefonerna. Företagets immateriella egendom köptes 2015 av AT&T i samband med nerläggningen. – I november 2011 hävdade den amerikanska programmeraren Trevor Eckhart att Carrier IQ:s program kunde registrera varje knapptryckning som användaren gjorde (se denna intervju). Alltså även innehållet i SMS och e‑post. Carrier IQ genmälde att deras program bara mäter telefonernas funktion och inte registrerar eller vidarebefordrar innehållet i privata meddelanden. Carrier IQ hotade först att stämma Trevor Eckhart, men bad senare om ursäkt (se arkiverad länk).
[företag] [kartläggning] [nerlagt] [skandaler] [ändrad 5 december 2018]
(cybersquatting) – registrering av känt företags namn (rättstavat) som domän på internet innan företaget själv har registrerat namnet. Även kända personers och institutioners namn kan utsättas för domänrofferi. Kallas också för namnnapping (namenapping). – Domänrofferi förekom främst i webbens barndom. Det gjordes av personer som hoppades att företaget sedan skulle lösa in domänen för dyra pengar. Det tog några år för rättsväsendet i olika länder att avgöra om domänrofferi skulle räknas som brott. Men både i USA och i Storbritannien har domänroffare ålagts att lämna ifrån sig rätten till domäner till företag, och dessutom dömts till böter. Domänrofferi är inte samma sak som registrering av bluffdomäner: syftet är inte att lura besökare, utan att sälja domänen för ett högt pris. – I USA finns sedan 1999 en lag mot domänrofferi, Anti‑cybersquatting consumer protection act (länk). – FN‑organet WIPO har huvudansvaret för att motarbeta domänrofferi. – I Sverige finns alternativt tvistlösningsförfarande och möjlighet att gå till domstol. – Det engelska uttrycket cybersquatting kommer av cyber och squatting, se squatter. – Läs också om fulregistrering, stavfelsockupanter och squammer samt vad Datatermgruppen skriver (länk).
[domäner] [it-relaterad brottslighet] [juridiska lagar] [upphovsrätt] [ändrad 27 augusti 2019]
lag om att inga kakor (cookies) får lagras på dator utan användarens tillåtelse. – Lagen röstades igenom den 18 maj 2011, och trädde i kraft den 1 juli 2011. Kaklagen bygger på ett EU‑direktiv, och har tolkats så att användaren måste ge sitt uttryckliga tillstånd för varje enskild kaka. Men det skulle göra besök på många webbsidor omständliga. En alternativ tolkning är att användaren kan ge sitt tillstånd en gång för alla genom en inställning i webbläsaren (den inställning som vanligtvis är förvald). Hur lagen ska tillämpas måste troligen avgöras i domstol. – Kaklagen blir delvis inaktuell när EU:s ePrivacy‑förordning träder i kraft. – Läs mer på PTS webbsidor (länk). – Kaklagen ingick i propositionen Bättre regler för elektroniska kommunikationer, klicka här.
[juridiska lagar] [kakor] [ändrad 21 augusti 2020]
en organisation som företräder upphovsrätts-havarna när det gäller privatkopieringsersättning (”kassettskatt”). – Copyswede förhandlar med importörer av lagringsmedier om de exakta nivåerna för ersättningen, inkasserar pengarna och fördelar dem bland sina medlemmar. – Se copyswede.se. – En film om Copyswede av Daniel Bramme blev klar i februari 2016, se denna länk. – I december 2018 dömdes Telia att betala totalt 115 miljoner kronor till Copyswede i privatkopieringsersättning för sålda iPhone. Domen finns på denna länk. – IDG:s artiklar om Copyswede: länk.
– In English: Copyswede is an organization of Swedish copyright holders. It is in charge of the blank media tax in Sweden. Copyswede negotiates with importers of storage media about compensation levels, collects the taxes and distributes the funds among its members. – In December 2018, Swedish telecom compary Telia was ordered by a local court to pay a total of 115 million Swedish kronor to Copyswede for accrued blank media tax for sold iPhones. – See copyswede.se/in‑english/. – For more summaries in English, please click at this link.
[organisationer] [upphovsrätt] [ändrad 30 augusti 2020]
kreativ allmänning – en typ av licens som ger andra än upphovsrätts‑havaren frihet att inom angivna ramar använda upphovsrättsligt skyddade verk. – Idén utvecklades av den amerikanska juristen Lawrence Lessig (se Harvards webbsidor). Creative commons kan användas för text, musik, bilder och film som publiceras på internet. En Creative commons‑licens, markerad med cc i en ring, ger upphovspersonen möjlighet att ge användaren friheter som den vanliga tillämpningen av upphovsrätt inte ger. – Observera att Creative commons inte upphäver upphovsrätten. För att man ska kunna sprida ett verk med Creative commons‑licens måste man först ha upphovsrätt till verket. Creative commons är en tillämpning av upphovsrätten där upphovsrättshavaren frivilligt ger andra vissa angivna friheter. Samtidigt kan upphovspersonen välja att behålla andra rättigheter. – Det finns fyra komponenter som kan ingå, eller inte ingå, i en cc‑licens. De kan kombineras på olika sätt:
- – erkännande (attribution) – upphovspersonen tillåter att användaren kopierar verket, sprider det till andra och bearbetar det, men bara om upphovspersonens namn anges. – Se här;
- – icke-kommersiell (non-commercial) – verket får inte användas för kommersiella ändamål. Detta villkor har blivit kontroversiellt – se här;
- – dela lika (share alike) – bearbetade versioner av verket får spridas till andra användare, men bara på villkor att den som sprider verket vidare inte tar bort någon av friheterna i den ursprungliga licensen. (Jämför med copyleft.) – Se här;
- – inga bearbetningar (no derivative works, noderivs) – det är inte tillåtet att ändra verket. – Se här.
– Dessa fyra komponenter kan kombineras på olika sätt. Att ett verk skyddas av Creative commons‑licens markeras med bokstäverna cc i en liten ring, alltså rätt likt copyright-tecknet. Eftersom det saknas HTML‑kod för det inringade cc-tecknet skriver man ofta i stället ©©. De olika komponenterna i licensen markeras med enkla tecken. – Se creativecommons.se. – Läs också om Free art license, GNU Free documentation license, GPL, IDDN och kopimi.
[licenser] [upphovsrätt] [ändrad 22 december 2017]
en nerlagd tjänst för nerladdning av musik från internet. – Från början var Kazaa en avgiftsbelagd tjänst för fildelning, alltså för sökning och utbyte av musik, filmer och bilder mellan privatpersoner på nätet. Det lanserades 2001 som efterföljare till nerlagda Napster. Kazaa var ett klientprogram som fungerade i ett icke‑hierarkiskt nätverk (P2P). Det utvecklades av Niklas Zennström och Janus Friis. Klientprogrammet Kazaa förutsatte nätverket FastTrack. – Zennström och Friis sålde 2002 Kazaa till det australiska företaget Sharman Networks. Efter många rättegångar och höga skadestånd för spridning av upphovsrättsligt skyddat material sålde Sharman Networks Kazaa vidare till företaget Brilliant digital entertainment (länk), som avvecklade varumärket. – Se också KMD.
[fildelning] [nerlagt] [upphovsrätt] [ändrad 30 december 2019]