en avvecklad webbtidning med höga anspråk på faktagranskning och redovisning av källor. – Ett syfte var att motverka falska nyheter. – WikiTribune var ett projekt som tillkännagavs i april 2017 av Wikipedias grundare Jimmy Wales. Han beskrev målet som ”evidensbaserad journalistik”. Tidningen lades ner efter ungefär ett år, och WikiTribunes webbadress omdirigerar nu till det nya projektet WT.Social (wt.social), som är ett socialt nätverk. – WikiTribune skulle vara gräsrotsfinansierad och fri från annonser samt gratis. Artiklarna skulle skrivas av professionella journalister, men läsarna skulle ha möjlighet att föreslå rättelser och ändringar. Förslagen skulle granskas innan de publicerades. Problemet var att detta var ett tungrott arrangemang, och efter ungefär ett år sades de anställda journalisterna upp. I oktober 2019 startade Jimmy Wales i stället WT.Social. – WikiTribune hade, förutom initiativtagaren, inget direkt samband med Wikipedia eller Wikimedia.
[källkritik] [nerlagt] [tidningar] [ändrad 18 september 2021]
Faktisk.no – system för faktagranskning av nyheter, utvecklat av norska medieföretag. Det presenterades i mars 2017, men hade då inte tagits i drift ännu. Faktisk är ett samarbete mellan Dagbladet (länk), norska radio- och tv-bolaget NRK (nrk.no), och VG (vg.no), ägd av Schibsted. Faktagranskningen ska skötas av ett särskilt aktiebolag som de tre företagen äger tillsammans, men som ska arbeta fristående från ägarna. Systemet bygger delvis på artificiell intelligens, närmare bestämt användning av IBM:s Watson. – Se faktisk.no. – Läs också om Faktiskt.se†.
[ai] [källkritik] [massmedier] [ändrad 2 mars 2018]
Google fact check – tjänst som uppger ifall omstridda påståenden i Googles sökresultat är sanna eller falska. Den infördes i april 2017. Ordet Faktakontroll eller Fact check visas som en länk vid en del sökresultat. – Det är inte Google som bedömer ifall påståenden är sanna eller falska, utan det görs av webbpublikationer som Google, efter ansökan, har bedömt som trovärdiga. Det är de publikationerna som lägger till länken Faktakontroll. Inget utesluter att två sådana publikationer kan ha motsatt uppfattning om ett påståendes riktighet. Antalet sidor med faktakontroll är inledningsvis av naturliga skäl litet. – Läs mer i Googles blogg och på Googles hjälpsidor.
[källkritik] [sökmotorer] [ändrad 29 augusti 2017]
infaller den 13 mars varje år sedan 2017. Källkritikens dag instiftades av den numera nerlagda tidningen Metros avdelning Viralgranskaren†.
[källkritik] [årsdagar] [ändrad 18 december 2019]
tidningen Le Mondes (lemonde.fr) nättjänst som varnar för eventuella falska nyheter. Man matar in webbadressen till en nyhetssajt i Décodex sökruta och får som svar en bedömning av sajtens tillförlitlighet på en femgradig skala. (Förutsatt givetvis att Le Monde har utvärderat sajten.) – Décodex har utvecklats av Le Mondes faktagranskningsgrupp Les Décodeurs och öppnades i januari 2017. Den är på franska. – Se lemonde.fr/verification.
[källkritik] [massmedier] [ändrad 26 april 2017]
en nerlagd webbaserad tjänst som kunde upptäcka manipulerade digitala fotografier. – Alla som ville kunde ladda upp foton gratis till Izitru för analys. Tjänsten använde flera tekniker för att hitta tecken på att ett foto i själva verket var sammansatt av flera foton, eller manipulerat på annat sätt. Tjänstens utgivare, det amerikanska företaget Fourandsix Technologies, underströk att metoden inte alltid upptäckte manipulerade foton, men om den kom fram till att ett foto var manipulerat var det med största säkerhet sant. – Izitru var i drift från 2014 till maj 2018. Se avskedsbrev på fourandsix.com (nere sedan december 2020 – arkiverat). – Izitrus källkod har licensierats av den amerikanska krigsmaktens forskningsinstitut DARPA och används i projektet MediFor. – Izitrus galleri av historiska manipulerade bilder finns kvar på pth.izitru.com (nere sedan december 2020 – arkiverat). – Se också Fotoforensics.
[bildbehandling] [foto] [källkritik] [nerlagt] [ändrad 19 januari 2021]
(ELA) – metod för att upptäcka vissa tecken på att ett digitalt foto har blivit manipulerat. – ELA ger utslag ifall ett foto är sammansatt av delar med olika komprimerings‑grad. En förutsättning är att fotona har komprimerats med inexakt komprimering. ELA fungerar alltså inte på okomprimerade foton, och inte heller på foton som har komprimerats med exakt komprimering. – Slutsatser om att vissa nyhetsfoton har blivit manipulerade, baserat på analys med ELA, har ifrågasatts av kritiker. Metodens upphovsman, Neal Kravetz, säger att ELA bara är ett verktyg, och att det är användaren som måste göra den slutliga bedömningen. – Mer i Wikipedia. – Introduktion till ELA, se denna länk.
[källkritik] [ändrad 5 april 2018]
en webbtjänst för analys av fotografier som misstänks vara manipulerade (fotoforensik). – Fotoforensics söker efter tekniska tecken på att bilder är manipulerade. Tjänsten säger däremot inget om ifall bilder är tagna ur sina sammanhang eller har en vilseledande bildtext. Fotoforensics är gratis. Alla kan ladda upp bilder på Fotoforensics och få dem analyserade. – Se fotoforensics.com. – Se också Izitru†, MediFor och YouTube Dataviewer.
[bildbehandling] [foto] [källkritik] [ändrad 6 november 2021]
(photo forensics) – undersökning av fotografier i syfte att upptäcka om de har blivit manipulerade. I bred bemärkelse också för att se ifall bilderna föreställer något annat än de påstås föreställa. – Se boken Photo Forensics av Hany Farid (länk).
[foto] [källkritik] [ändrad 4 juni 2017]