ryktesspridning om barnprostitution på en känd pizzarestaurang i Washington DC. – Barnprostitionen påstods vara organiserad av bland andra dåvarande presidentkandidaten Hillary Clinton. Ryktesspridningen fick den 4 december 2016 en man att gå in i restaurangen med ett maskingevär, hota en anställd och avfyra flera skott, dock utan att skada någon. Flera nära medarbetare till den då tillträdande presidenten Donald Trump har deltagit i ryktesspridningen. Det finns inga kända sakliga belägg för ryktena. Bland annat påstods övergreppen äga rum i pizzerians källare, men pizzerian har ingen källare. – Läs mer på Snopes (länk).
[desinformation] [gate] [ändrad 12 december 2017]
en avvecklad tjänst som varnade för falska nyheter. – B.S. Detector installerades som ett tillägg till Google Chrome och kunde också, fast med mer krångel, installeras på andra vanliga webbläsare. För varje webbsida som användaren besökte kollade B.S. Detector länkarna på sidan mot en manuellt sammanställd lista över sajter som ansågs sprida falska nyheter eller hård vinklade nyheter. Om sidan fanns på en sajt som fanns med på listan visades ett varningsmeddelande. – B.S. Detector utvecklades hösten 2016 av amerikanen Daniel Sieradski (danielsieradski.com) (nere i juli 2022). Han ville motbevisa Facebooks påstående att det inte går att känna igen falska nyheter med automatiserade metoder och varna för dem. – Ironiskt nog blockerade Facebook B.S. Detector ett kort tag. Tjänsten är avvecklad. – B.S. står för bullshit. – Se bsdetector.tech (arkiverad). – Viralgranskaren† hade tidigare ett liknande Chrome‑tillägg med många svenska sajter.
[desinformation] [källkritik] [nerlagt] [ändrad 19 juli 2022]
(fake news, på svenska också fejknyheter, fejkade nyheter) – falska påståenden som publiceras som om de var äkta nyheter. De sprids sedan vidare av personer som tror att de är sanna, eller som vill att andra ska tro det. Detta kan få skrämmande följder, se Pizzagate. – Det finns två huvudtyper av falska nyheter:
- – avsiktlig desinformation. Avsändaren sprider lögnaktiga påståenden om politiska motståndare eller om grupper av människor (homosexuella, judar, mexikaner, muslimer, romer, transpersoner …) i hopp om att avsändarens likasinnade ska ta lögnerna på allvar. Det förekommer också att sajter publicerar falska nyheter enbart för att locka besökare och få betalda annonser (se också klickbete). Se också deepfake och fabricerade medier;
- – parodiska nyheter. Det är inte meningen att läsarna ska ta ”nyheterna” på allvar. De är avsedda som skämt. Välkända källor till parodiska nyheter är de amerikanska sajterna The Onion (theonion.com) och World news daily report (worldnewsdailyreport.com). Tyvärr tas parodiska nyheter ibland på allvar. – Viralgranskarens† lista över sajter med parodiska nyheter finns
här (arkiverad).
– I slutet av 2016 uppstod en intensiv debatt om falska nyheter. Det gällde bland annat de falska nyheternas betydelse i det inflammerade presidentvalet i USA. Många ansåg att sociala medier som Facebook och sökmotorer som Google borde varna sina besökare för falska nyheter. – I mars 2017 varnade webbens skapare Tim Berners-Lee för falska nyheter (länk). Forskare på Harvarduniversitetet publicerade 2017 A field guide to fake news and other information disorders, se denna pdf. – Påven Franciskus skrev om falska nyheter i ett meddelande den 24 januari 2018 och påpekade att det började i Edens lustgård (länk). President Donald Trump kallade alla nyheter som inte passade honom för fake news. – Läs också om Faktisk och Snopes samt om sham news och skräpnyheter (junk news). – Fejkade nyheter var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).
[desinformation] [årets nyord] [ändrad 6 november 2021]
det att vad som faktiskt är sant inte spelar någon roll i opinionsbildning. Alltså att folk tror på sådant som passar deras åsikter och känslor och struntar i motbevis. – Post‑truth blev Årets ord 2016 enligt Oxford Dictionaries, och det har använts sedan 1992. Det anses kännetecknande för mycket av opinionsbildningen på sociala medier.
[desinformation] [ändrad 8 juni 2020]
- – ”webbvaktare” – ung person som deltar i Googles satsning på att befrämja digital läskunnighet bland barn och ungdomar. Alltså förmågan att med omdöme utvärdera det som publiceras på internet. Google anordnar en årlig tävling för web rangers. Satsningen är populär i Indien. – Se Googles webbsidor (från 2019);
- – Webrangers – en webbsajt för ungdomar, publicerad av de amerikanska nationalparkerna, se nps.gov/kids.
[källkritik] [ändrad 4 januari 2020]
digital läskunnighet, digital kompetens; digital literacitet – förmåga att hitta, utvärdera och förstå sådant som publiceras på internet. – Uttrycket digital literacy används ofta om barns och ungdomars förmåga att genomskåda bluffar, rykten och desinformation på internet. – Se också web ranger och data literacy.
[källkritik] [ändrad 27 mars 2022]