Kategori: mjukvara

mjuk länk

(soft link eller symbolic link) – i Unix: en fil som bara består av en länk till en annan fil. I praktiken bara ett filnamn och en pekare till en annan fil. (Länken går till filnamnet, inte till filens inode.) Det motsvarar en genväg i Windows. Program och instruktioner som anropar den mjuka länken exekveras i målfilen. Det är alltså ingen skillnad mellan att anropa den mjuka länken och att anropa målfilen, utom i ett fåtal fall som vid backup. En skillnad mellan en mjuk länk och en hård länk är att en mjuk länk kan peka på en fil i ett annat filsystem, vilket en hård länk inte kan. En annan skillnad är att den mjuka länken och målfilen existerar oberoende av varandra – raderar man den mjuka länken påverkas inte målfilen. En mjuk länk kan också, till skillnad från en hård länk, peka på en fil som inte har skapats än, eller som har raderats. I sådana fall fungerar länken givetvis inte.

[filer] [unix] [ändrad 1o december 2018]

mikrokärna

den centrala delen av kärnan till ett operativsystem. – En mikrokärna sköter kärnans viktigaste uppgifter (processor och minne), men den är till skillnad från en kärna inte ett komplett operativsystem – en mikrokärna fungerar bara ihop med andra program, kallade servrar, som sköter resten av kärnans uppgifter. Poängen med att använda mikrokärnor är att operativsystemet blir modulärt: man kan byta ut delar av operativsystemet lika enkelt som man byter ut vanliga program. Det är praktiskt under utvecklingsarbete och när man behöver operativsystem för strikt specialiserade uppgifter. – Ibland står mikrokärna helt enkelt för en mycket liten, men komplett kärna. – På engelska: microkernel.

[operativsystem] [ändrad 19 augusti 2021]

mikrokod

programkod som styr datorns arbete i de minsta detaljerna. – Mikrokod är knuten till maskinvaran och kan inte påverkas av vanliga programmerare. Den brukar vara installerad i ROM som fast program och läses in när datorn startas. Ändringar av mikrokod är möjliga, men görs normalt bara vid uppdateringar från leverantören. – Mikrokoden bildar ett extra, normalt omärkligt, skikt mellan operativsystemet och maskinvaran. Det översätter programmets mer allmänt hållna instruktioner till konkreta instruktioner för maskinvaran. Ursprungligen utvecklades mikrokod för att kompensera skillnaden mellan den långsamma minnesaccessen och de snabbare processorerna: enkla instruktioner som hämtades från hårddisken aktiverade mer komplicerade rutiner som beskrevs i mikrokoden, som lästes in i arbetsminnet en gång för alla när datorn startades. Mikrokod gör också att datorer som i själva verket har olika maskinvara kan bete sig som samma datortyp: de kan köra samma operativsystem och samma program. – På engelska: microcode.

[datorns konstruktion] [mjukvara] [programmering] [ändrad 1 oktober 2019]

Minix

ett Unixkompatibelt operativsystem för persondatorer, utvecklat 1987 av den nederländska professorn Andrew Tanenbaum (länk) för användning i under­vis­ning. Version 3.0 av Minix släpptes i oktober 2005, och finns på denna webbplats. – Tanenbaum ville ge studenterna ett Unixliknande operativsystem som de kunde köra på sina egna datorer – fram till början av 1990‑talet kördes Unix annars bara på minidatorer och det som då kallades för arbetsstationer – och han ville att det skulle vara utan licens‑avgifter. Men när han publicerade käll­koden i sin lärobok Operating systems: Design and implementation, la förlaget på en mindre licensavgift. Senare reagerade Linus Torvalds på licensavgifterna för Minix och skrev därför Linux på en dator med Minix. Minix är numera gratis. – Påståenden om att Linux är ett Minixplagiat bestrids med emfas av Andrew Tanenbaum: båda operativsystemen liknar Unix, men de har olika inre struktur.

[unix] [ändrad 10 augusti 2019]