Kategori: mjukvara

software

mjukvara eller programvara – de program och rutiner som styr och instruerar en dator, till skill­nad från de ma­te­ri­ella delarna: hard­ware (hårdvara, maskinvara). – Läs mer om ordet software i artikeln om ordet mjukvara.

[mjukvara] [-ware] [ändrad 21 augusti 2020]

freeware

gratisprogram – program som sprids gratis av upphovspersonen. – Vanligtvis laddar man ner dem från internet. I synner­het när det gäller appar för smarta mobiler har gratis program blivit så vanliga att ordet freeware har blivit överflödigt. Ordet var vanligast på 1980- och 1990‑talen, då gratisprogram spreds på disketter. – Free­ware ska inte för­väx­las med fri mjukvara. Den som laddar ner ett gratisprogram har rätt att använda program­met i befintligt skick, men inte nödvändigt­vis några av de andra rättig­heter som följer med fri mjukvara. Man brukar till exempel inte få tillgång till källkoden. (Fri mjukvara är dessutom inte nödvändigtvis gratis.) – Det sägs ibland att gratisprogram är allmän egendom (public domain), men det är inte heller korrekt. Även om upphovsrättshavaren ger bort exemplar av programmet gratis äger hon fortfarande upphovsrätten till pro­gram­met. – Se också freemium. – Läs också om share­ware, som man för­väntas betala för.

[gratis] [mjukvara] [upphovsrätt] [–ware] [ändrad 5 november 2020]

smittsam

  1. – (viral, infectious) – om program­licenser: auto­matiskt gällande för alla andra program som inne­håller delar av det program som skyddas av licensen. Smitt­samma licenser används för program med öppen källkod, i synner­het för program som sprids som fri mjuk­vara. Det mest kända exemplet på smitt­sam­het är licensen GPL. – En smitt­sam licens säger att om pro­gram­met helt eller delvis används som del av ett annat program, så ska licens­vill­koren gälla även för det programmet. Samma sak gäller för program som är beroende av det licens­skyddade pro­grammet för att fungera. Alla här­ledda (derived) program måste därför också spridas med den smitt­samma licensen. – Vad som ska räknas som härledda program kan vara svårt att avgöra. Allmänt före­kom­man­de program för datakommunika­tion räknas till exempel inte. För att räknas som härlett ska pro­gram­met ha skrivits spe­ci­fikt för att fungera ihop med det smitt­samma pro­gram­met. Men om det smitt­samma pro­gram­met tvärtom har skrivits för att fungera ihop med ett program som redan finns så blir licensen givetvis inte smitt­sam.  Syftet är att pro­gram­met som helhet, men också varje del av program­met, aldrig ska kunna bli något annat än öppen källkod re­spek­tive fri mjuk­vara. – Prin­cipen om smitt­samma licenser är omstridd, eftersom den inte gör undantag för stora program­ut­veck­lings­pro­jekt i företag. Några rader kod från ett program med smitt­sam licens räcker för att licensen ska ”smitta”. Eftersom öppen källkod är fritt till­gäng­lig är det frestande för program­me­ra­re att låna. För att inte riskera att tvingas göra käll­koden till egna projekt offentlig und­viker därför många företag öppen källkod och fri mjuk­vara. En del debattörer anser därför att an­vänd­ningen av program med öppen källkod skulle öka ifall de smitt­samma licenserna mjukades upp. – Smitt­samma licens­vill­kor kan kring­gås genom att man använder så kallade shims (mellan­lägg);
  2. – om marknadsföring och annan ryktes­sprid­ning: se viral.

[fri mjukvara] [licenser] [marknadsföring] [öppen källkod] [ändrad 5 april 2018] 

Common language runtime

(CLR) – den virtuella maskin som ingår i Microsofts ut­veck­lings­miljö DotNet. – CLR kör bytekod i formatet CIL (Common intermediate language). CIL‑bytekod kan kom­pi­le­ras från källkod i C# eller andra språk som kan användas i Dotnet. Vid kör­ningen av bytekoden över­sätts den av CLR till instruktioner som kan exekveras av datorn. CLR är alltså en motsvarighet till Java virtual machine (JVM). CLR är Micro­softs ut­för­ande av stan­darden CLI (Common language infrastructure) för Windows. Det finns andra utföranden av CLI som kan köras på andra operativ­system. – Läs mer på Microsofts webbsidor.

[programmering] [windows] [ändrad 21 november 2018]

OpenVMS

ett utförande av operativsystemet VMS†, utvecklat med början 1992 för Digitals† Alpha‑processor†. – OpenVMS efter­trädde VAX/VMS på minidatorn VAX†. – OpenVMS lansera­des som i hög grad anpassat till Posix, vilket innebär att det skulle vara mer eller mindre Unixkom­pa­ti­belt. (Open i OpenVMS står för öppenhet som i Posix, inte för öppen källkod – OpenVMS har inte öppen källkod.) Senare versioner av OpenVMS be­ton­ade främst kom­pa­ti­bi­li­tet med Windows NT† och dess efter­följare. – OpenVMS kan / kunde köras på VAX‑datorer och på datorer med Alpha­‑pro­ces­sor, numera också på datorer med Intelprocessor. – Trots att till­verk­ningen av VAX‑datorer lades ned år 2000 har Hewlett‑Packard† (numera HPE), som köpte Digital 2002, fort­satt utveck­ling­en av OpenVMS. 2014 gav Hewlett‑Packard licens till företaget VMS Software (vmssoftware.com) att utveckla OpenVMS, som HPE fortfarande marknadsför. – Läs mer på HPE:s webbsidor.

[operativsystem] [öppet] [ändrad 7 oktober 2020]

PenPoint

ett operativsystem för penndatorer utvecklat runt 1990 av företaget Go Corporation†. – PenPoint användes i AT&T:s penndator Eo† och i några andra penndatorer. Pen­Point var ett avancerat objektorienterat operativsystem, utvecklat direkt för penndatorer. Utvecklingen av PenPoint upphörde efter att AT&T först köpte Go 1993 och sedan efter något år slutade tillverka Eo. En bidragande orsak var Microsofts kortlivade satsning på Windows for pen computing.

[nerlagt] [operativsystem] [ändrad 9 februari 2018]