-
- – på internet: avskiljningstecken i domäner, som i computersweden.idg.se. Utläses punkt på svenska och dot på engelska. – Namn på toppdomäner som .com och .se skrivs vanligtvis med punkt före när namnen står för sig själva. En ensam punkt, dot, står också för rotzonen i domännamnssystemet. Den punkten ska stå sist i domänens namn, men sätts normalt inte ut eftersom den är förutsägbar;
- – i e-postadresser: användarnamn kan delas upp med punkter, till exempel maria.johansson@acme.se. Gmail ignorerar punkter i användarnamn: mejl till maria.johansson@epost.se kommer fram även om avsändaren skriver mariajohansson@epost.se eller maria.jo.hansson@epost.se. Det går alltså på Gmail inte att registrera varianter av samma användarnamn där bara punkterna skiljer. – Se dot account;
- – det minsta måttet i typografi. Det finns en europeisk och en amerikansk punkt:
- – en europeisk punkt, ”ciceropunkt”, är exakt 0,375 millimeter enligt den standard som gäller sedan 1973. Tolv europeiska punkter blir en cicero, 4,5 millimeter. (Före 1973 var en punkt något större, ungefär 0,376 millimeter med motsvarande aningen större mått på en cicero.) Förkortningen för en europeisk typografisk punkt är 1p;
- – amerikansk typografisk punkt:
- – numera: ”postscriptpunkt”, 0,352777… millimeter, exakt 1/72 tum. Tolv punkter bli en pica som alltså är exakt 1/6 tum eller 4,287… millimeter. Detta är det mått på punkt som används i sidbeskrivningsspråket Postscript;
- – i äldre amerikansk typografi är en punkt, ”picapunkt”, 0,35136 millimeter. Det går då 72,29 punkter på en tum och en pica blir då 4,216 millimeter. En amerikansk typografisk punkt förkortas 1pt.
– Typografiska punkter används numera bara för att ange teckenstorlek. Tidigare brukade man ange satsyta (textmassans längd och bredd) och indrag i cicero, men numera anges sådana mått i millimeter. – Skillnaden mellan europeiska och amerikanska punkter är över sex procent, alltså tillräckligt stor för att vara märkbar. (Skillnaden mellan de två olika amerikanska punktstorlekarna är däremot knappast märkbar.) I program för datorstödd typografi brukar man kunna ställa om mellan cicero och pica. Traditionellt används cicero i Sverige, men eftersom de typografiska programmen kommer från USA använder många pica i stället, ofta utan att vara medvetna om det;
- – observera att i versionsnumrering använder man punkt som avskiljare mellan huvudversionsnumret och det (eller de) nummer som står för mindre förändringar. Version 3.10 är tionde omarbetningen av version 3, det är inte, som i matematik, samma sak som version 3.1. Punkten motsvarar inte decimalkomma, så den ska inte bytas ut mot kommatecken vid översättning;
- – skiljetecknet punkt används på engelska som decimaltecken där vi på svenska använder decimalkomma. Talet pi skrivs 3,14… på svenska men 3.14… på engelska;
- – skiljetecknet . kallas på engelska för stop eller full stop;
- – se också halvhöjd punkt (tecknet ·).
[domäner] [matematik] [typografi] [ändrad 3 december 2022]
(SSDT) – i Windows: en lista över tjänster i systemet. Listan används för att adressera anrop till de tjänsterna. Manipulering av listan används vid attacker, se SSDT‑attack. – Se Microsofts webbsidor.
[programmering] [windows] [ändrad 21 augusti 2018]
tidigare version av Windows som virtuellt skrivbord. En förhandsversion släpptes i maj 2014. Azure Remoteapp avvecklades med början 2016 och ersattes med teknik från Citrix. – Med Azure Remoteapp skulle en användare kunna köra sitt exemplar av Windows från vilken dator som helst. Det skulle vara som att ladda ner en webbsida som man jobbar mot. Användarens program och filer var lagrade på en server i molnet. Det som visades på användarens bildskärm var en mycket tunn klient, medan all programkörning och datalagring skedde på servern. – Azure Remoteapp omnämndes först i maj 2013, då under arbetsnamnet Mohoro. (Mohoro är en stad i ögruppen Komorerna i Indiska oceanen.) – Läs mer på denna länk. – Se också Microsoft Azure.
[nerlagt] [windows] [ändrad 14 februari 2018]
(free software, på svenska också fri programvara) – datorprogram som innehavaren har full frihet att köra, undersöka, ändra och sprida till andra, med eller utan ändringar. Detta kallas de fyra friheterna. – En vanlig formulering är att free i free software står för free som i free speech – inte för free (gratis) som i free beer. Fri mjukvara behöver nämligen inte vara gratis: man får ta betalt, men alla nya användare måste få samma friheter och skyldigheter som tidigare användare. – Obligatoriska licens‑bestämmelser gör att fri mjukvara aldrig ska kunna bli något annat än fri mjukvara. Programlicensen (se GPL) förbjuder användaren att begränsa friheterna om hon sprider programmet till andra, men tillåter henne för övrigt att göra vad hon vill med programmet. (Observera att det inte är något krav att man faktiskt sprider programmet vidare.) – En avsiktlig konsekvens av licensen är att om man införlivar programkod från fri mjukvara i ett annat program så blir det programmet därmed också fri mjukvara. Fri mjukvara sägs därför vara ”smittsam”. – Fri mjukvara förutsätter öppen källkod, men ställer också krav på frihet att ändra och sprida programmen. – Fri mjukvara är en filosofi, utvecklad av programmeraren Richard Stallman, som anser att alla datorprogram bör vara fri mjukvara. Programföretagen ska, enligt honom, inte kunna inskränka användarnas rätt att göra vad de vill med programmen. För att utveckla och sprida fri mjukvara har Stallman startat stiftelsen Free software foundation (FSF) och utvecklat operativsystemet GNU. – Öppen källkod är en aspekt av fri mjukvara, men alla program med öppen källkod uppfyller inte kraven på fri mjukvara. – Läs också om fri och öppen källkod. – Observera att free software inte är samma sak som freeware (gratisprogram).
[fri mjukvara] [upphovsrätt] [ändrad 5 april 2018]
version 5 av Android. – Lollipop presenterades den 15 oktober 2014, och beskrevs då som den mest omfattande omgörningen dittills. Bland annat tillkom ett nytt grafiskt användargränssnitt, Material Design. (Lollipop gick först under arbetsnamnet Android L.) – Föregångaren hette KitKat och efterföljaren hette Marshmallow. – Se Androids webbsidor.
[android] [android-versioner] [ändrad8 februari 2023]
designprinciperna för det grafiska användargränssnittet för operativsystemet Android. Det presenterades i oktober 2014 vid lanseringen av version 5 av Android, Lollipop. – Läs mer här. – 2021 kom efterföljaren Material You.
[android] [formgivning] [grafiskt användargränssnitt] [ändrad 22 augusti 2017]
en experimentell teknik för virtualisering, utvecklad av Microsoft Research. Den visades upp första gången 2011. Syftet beskrivs främst som att utnyttja maskinvaran effektivare än med vanlig virtualisering. – Drawbridge bygger på att operativsystemet körs som ett biblioteksoperativsystem (library OS). Det innebär att operativsystemet delas upp i små specialiserade delar: ett program som körs anropar bara de delar som det har behov av. Drawbridge använder också något som kallas för pikoprocesser (picoprocesses). Det innebär på liknande sätt att programkörningen sker i form av många små processer, isolerade från varandra och i nära kontakt med hårdvaran. Drawbridge har troligen influerat utvecklingen av Microsoft Haven. – Se Microsoft Researchs webbsidor.
[experimentell teknik] [operativsystem] [ändrad 10 oktober 2018]
arbetsnamn på ett experimentellt operativsystem som utvecklades 2003–2015 av Microsoft och Microsoft Research. – Midori är bland annat namnet på en känd melonlikör. – Se Wikipedia.
[operativsystem] [ändrad 10 september 2018]
- – se singularitet;
- – ett experimentellt operativsystem från Microsoft. Det släpptes i början av 2008 till forskare för icke‑kommersiell användning. – Se Microsoft Researchs webbsidor: länk;
- – se Singularity Group.
[forskning och experimentell teknik] [matematik] [operativsystem] [utbildning] [ändrad 6 oktober 2022]
om datorprogram: lagring av ett program på en dator så att det kan köras. Detta kräver ofta en installationsprocedur, på engelska ibland kallad setup. En del program kan installeras bara genom att man kopierar dem till hårddisken / SSD:n. Men många program består av flera delar och kräver inställningar i operativsystemet. Dessutom är filerna ofta komprimerade, så att de inte kan installeras i befintligt skick. Därför har operativsystemen ofta inbyggda program för installation, eller också levereras programmen tillsammans med särskilda installationsprogram. – Avinstallering av ett program kan på motsvarande sätt vara komplicerat. Även om man raderar själva programfilen (.exe‑filen) finns det ofta kvar andra filer och inställningar som hör ihop med programmet. De kan påverka datorns funktion även när det körbara programmet är borta. För att bli av med dem används särskilda avinstallationsprogram. – På engelska: installation.
[mjukvara] [ändrad 25 oktober 2020]