punkt

    1. – på internet: avskiljningstecken i domäner, som i computersweden.idg.se. Utläses punkt på svenska och dot på engelska. – Namn på toppdomäner som .com och .se skrivs vanligtvis med punkt före när namnen står för sig själva. En ensam punkt, dot, står också för rotzonen i domännamnssystemet. Den punkten ska stå sist i domänens namn, men sätts normalt inte ut eftersom den är förutsägbar;
    2. – i e-postadresser: användarnamn kan delas upp med punkter, till exempel maria.johansson@acme.se. Gmail ignorerar punkter i användarnamn: mejl till maria.johansson@epost.se kommer fram även om avsändaren skriver mariajohansson@epost.se eller maria.jo.hansson@epost.se. Det går alltså på Gmail inte att registrera varianter av samma användarnamn där bara punkterna skiljer. – Se dot account;
    3. – det minsta måttet i typografi. Det finns en europeisk och en amerikansk punkt:
      • – en europeisk punkt, ”ciceropunkt”, är exakt 0,375 millimeter enligt den standard som gäller sedan 1973. Tolv europeiska punkter blir en cicero, 4,5 millimeter. (Före 1973 var en punkt något större, ungefär 0,376 millimeter med motsvarande aningen större mått på en cicero.) Förkortningen för en europeisk typografisk punkt är 1p;
      • amerikansk typografisk punkt:
        1. – numera: ”postscriptpunkt”, 0,352777… millimeter, exakt 1/72 tum. Tolv punkter bli en pica som alltså är exakt 1/6 tum eller 4,287… millimeter. Detta är det mått på punkt som används i sidbeskrivningsspråket Postscript;
        2. – i äldre amerikansk typografi är en punkt, ”picapunkt”, 0,35136 millimeter. Det går då 72,29 punkter på en tum och en pica blir då 4,216 millimeter. En amerikansk typografisk punkt förkortas 1pt.

      – Typografiska punkter används numera bara för att ange teckenstorlek. Tidigare brukade man ange satsyta (textmassans längd och bredd) och indrag i cicero, men numera anges sådana mått i millimeter. – Skillnaden mellan europeiska och amerikanska punkter är över sex procent, alltså tillräckligt stor för att vara märkbar. (Skillnaden mellan de två olika amerikanska punktstorlekarna är däremot knappast märkbar.) I program för datorstödd typografi brukar man kunna ställa om mellan cicero och pica. Traditionellt används cicero i Sverige, men eftersom de typografiska programmen kommer från USA använder många pica i stället, ofta utan att vara medvetna om det;

    4. – observera att i versionsnumrering använder man punkt som avskiljare mellan huvudversionsnumret och det (eller de) nummer som står för mindre förändringar. Version 3.10 är tionde omarbetningen av version 3, det är inte, som i matematik, samma sak som version 3.1. Punkten motsvarar inte decimalkomma, så den ska inte bytas ut mot kommatecken vid översättning;
    5. – skiljetecknet punkt används på engelska som decimaltecken där vi på svenska använder decimalkomma. Talet pi skrivs 3,14… på svenska men 3.14… på engelska;
    6. – skiljetecknet . kallas på engelska för stop eller full stop;
    7. – se också halvhöjd punkt (tecknet ·).

[domäner] [matematik] [typografi] [ändrad 3 december 2022]

Azure Remoteapp

tidigare version av Windows som virtuellt skriv­bord. En för­hands­version släpptes i maj 2014. Azure Remoteapp avvecklades med början 2016 och ersattes med teknik från Citrix. – Med Azure Remoteapp skulle en användare kunna köra sitt exemplar av Windows från vilken dator som helst. Det skulle vara som att ladda ner en webb­sida som man jobbar mot. Användarens pro­gram och filer var lagrade på en server i molnet. Det som visades på an­vändarens bild­skärm var en mycket tunn klient, medan all program­körning och data­lagring skedde på servern. – Azure Remote­app omnämndes först i maj 2013, då under arbetsnamnet Mohoro. (Mohoro är en stad i ögruppen Komorerna i Indiska oceanen.) – Läs mer på denna länk. – Se också Microsoft Azure.

[nerlagt] [windows] [ändrad 14 februari 2018]

fri mjukvara

(free software, på svenska också fri programvara) – datorprogram som innehavaren har full frihet att köra, under­söka, ändra och sprida till andra, med eller utan ändringar. Detta kallas de fyra fri­heterna. – En vanlig formulering är att free i free software står för free som i free speech – inte för free (gratis) som i free beer. Fri mjuk­vara be­höver nämligen inte vara gratis: man får ta betalt, men alla nya an­vändare måste få samma fri­heter och skyldigheter som tidigare användare. – Obligatoriska licens‑bestämmelser gör att fri mjuk­vara aldrig ska kunna bli något annat än fri mjuk­vara. Programlicensen (se GPL) för­bjuder användaren att be­gränsa friheterna om hon sprider programmet till andra, men tillåter henne för övrigt att göra vad hon vill med pro­grammet. (Observera att det inte är något krav att man faktiskt sprider programmet vidare.) – En av­siktlig kon­sekvens av licensen är att om man in­för­livar program­kod från fri mjuk­vara i ett annat program så blir det pro­grammet därmed också fri mjuk­vara. Fri mjuk­vara sägs därför vara ”smitt­sam”. – Fri mjuk­vara för­ut­sätter öppen källkod, men ställer också krav på frihet att ändra och sprida pro­grammen. – Fri mjuk­vara är en filo­sofi, ut­vecklad av programmeraren Richard Stallman, som anser att alla dator­program bör vara fri mjukvara. Program­före­tagen ska, enligt honom, inte kunna inskränka användarnas rätt att göra vad de vill med programmen. För att utveckla och sprida fri mjuk­vara har Stall­man startat stiftelsen Free software foundation (FSF) och ut­vecklat operativsystemet GNU. – Öppen käll­kod är en aspekt av fri mjuk­vara, men alla pro­gram med öppen källkod uppfyller inte kraven på fri mjuk­vara. – Läs också om fri och öppen källkod. – Observera att free soft­ware inte är samma sak som freeware (gratis­program).

[fri mjukvara] [upphovsrätt] [ändrad 5 april 2018]

Drawbridge

en experimentell teknik för virtualisering, utvecklad av Micro­soft Research. Den visades upp första gången 2011. Syftet beskrivs främst som att utnyttja maskin­varan effektivare än med vanlig virtualisering. – Draw­bridge bygger på att operativ­systemet körs som ett biblioteksoperativsystem (library OS). Det innebär att operativ­­systemet delas upp i små specialiserade delar: ett pro­gram som körs anropar bara de delar som det har behov av. Drawbridge använder också något som kallas för pikoprocesser (pico­­processes). Det innebär på liknande sätt att pro­gram­­körningen sker i form av många små pro­­cesser, isolerade från varandra och i nära kontakt med hård­­varan. Drawbridge har troligen in­flu­erat ut­veck­lingen av Micro­soft Haven. – Se Micro­soft Researchs webb­sidor.

[experimentell teknik] [operativsystem] [ändrad 10 oktober 2018]

installering

om datorprogram: lagring av ett program på en dator så att det kan köras. Detta kräver ofta en installations­procedur, på engelska ibland kallad setup. En del pro­gram kan installeras bara genom att man kopierar dem till hårddisken / SSD:n. Men många program består av flera delar och kräver inställningar i operativsystemet. Dessutom är filerna ofta komprimerade, så att de inte kan installeras i befintligt skick. Därför har operativ­systemen ofta inbyggda program för installation, eller också levereras programmen tillsammans med särskilda installationsprogram. – Avinstallering av ett program kan på motsvarande sätt vara komplicerat. Även om man raderar själva programfilen (.exe‑filen) finns det ofta kvar andra filer och inställningar som hör ihop med programmet. De kan påverka datorns funktion även när det kör­bara programmet är borta. För att bli av med dem används särskilda av­installations­program. – På engelska: installation.

[mjukvara] [ändrad 25 oktober 2020]