webbsida som besökare fritt kan ändra i. – På en wiki kan besökare ändra, ta bort och lägga till text och annat material. Detta kan de göra direkt från sina webbläsare. – Det mest kända exemplet på wiki är uppslagsverket Wikipedia. – Den första som la ut en wiki på webben var amerikanen Ward Cunningham (länk) 1995. Wiki kan ses som ett långtgående experiment i samarbete och förtroende. En wiki har inga omedelbara spärrar mot ändringar enligt antagandet att fel och vandalisering rättas till av de seriösa besökarna. (För att göra det lätt att renovera efter vandalisering brukar wikiplatser spara tidigare versioner av texten.) – Wiki‑formen används också av mindre grupper som tillsammans arbetar med textprojekt. Det krävs då konto och inloggning. – Läs mer om wiki i Wikipedia. – Läs också om WikiLeaks (som inte är någon wiki). – Ordet: Wiki kommer av hawaiianska wikiwiki, som betyder kvickt. – På svenska: en wiki, flera wikier. – Läs också om bliki, wall wiki och swicki.
[socialt] [webbpublicering] [wiki] [ändrad 1 september 2021]
program som gör att annonser på webbsidor inte visas för besökare på webbsidan. Annonserna laddas inte heller ner. – Annonsblockerare är oftast insticksprogram till webbläsaren. Besökare som har annonsblockere har installerat dem inte bara för att slippa annonser i allmänhet, utan också därför att annonser ofta tar tid att ladda ner samt kan innehålla störande ljud och videofiler som tar mycket processorkraft. Bland yngre personer är det en majoritet som har annonsblockerare. Annonsörer försöker givetvis motverka detta, liksom massmedier som är beroende av annonsintäkter. Besökare som har annonsblockerare kan därför drabbas av inskränkningar i tillgången på information, eller uppmanas att betala för tillgång till mediet. – Annonsblockerare var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – På engelska: adblocker.
[webbläsare] [webbreklam] [årets nyord] [ändrad 1 maj 2022]
zero-touch provisioning – om nätverk: möjlighet att ansluta enheter till ett nätverk utan att man behöver göra några manuella inställningar. På svenska: beröringsfri anslutning.
[nätverk] [ändrad 21 november 2022]
Narrowband internet of things – sakernas internet över smalband – standard för trådlös dataöverföring med små datamängder med internetprotokollet IP. Det är alltså avsett för apparater och maskiner som skickar information till varandra och till användare. Det är konstruerat för att vara strömsnålt, ha bra täckning inomhus och för att klara många samtidigt anslutna enheter. – NB‑IoT har fastställts av branschorganisationen 3GPP, se länk.
[förkortningar på N] [sakernas internet] [standarder] [trådlöst] [ändrad 9 augusti 2017]
allmänt: motsatsen till bredband. Alltså överföring av data i låg takt (få ettor och nollor per sekund) – långsam dataöverföring. Termen används också om analog radio, se nedan. – Även om man oftast vill ha så hög bandbredd som möjligt finns det tillämpningar där man eftersträvar smalband. I sakernas internet sänder ”sakerna” ofta mycket korta meddelanden till varandra, så det finns inget behov av bredband. Dessutom vill man spara på batterierna, om det finns sådana, vilket man gör med smalbandsteknik. – Termen smalband kommer från radioteknik och syftar på att bara ett smalt band av frekvenser runt sändningens grundfrekvens måste vara fritt från annan radiotrafik. För när vi säger att frekvensen för en vanlig radiokanal är, till exempel, 96,2 megahertz eller för mobiltelefoni 2 600 megahertz är det underförstått att det också krävs att ett band av frekvenser runt grundfrekvensen är fritt från andra sändningar, annars blir det problem. (Mobiltelefoni sänds i själva verket på en knippe frekvenser som ligger nära den angivna.) Ju mer data per sekund som ska överföras, desto bredare måste bandet vara. Men: ju smalare bandet är, desto svårare blir det att överföra signalen utan störningar. Blir bandet alltför smalt kommer signalen inte fram alls, även om sändarstationen har hög effekt. – Smalband är bandbredder som ligger nära den nedre gränsen för den bandbredd som krävs för att signalen ska nå mottagaren. Termen smalband har överförts till trådburen elektronisk kommunikation i låg takt. – På engelska: narrowband, förkortat NB.
[elektronisk kommunikation] [sakernas internet] [ändrad 28 september 2018]
(IPoAC) – IP med brevduvor – tillämpning av internetprotokollet IP med brevduvor som fysiskt medium. – IP over avian carriers utvecklades av David Waitzman och finns beskriven i tre RFC, släppta den 1 april 1990 och den 1 april 1999 samt den 1 april 2011 i utförande för IPv6. – Linux‑användargruppen i Bergen i Norge testade tekniken 2001, och kom fram att det går långsamt, men att kapaciteten blir hög om man låter brevduvorna bära minneskort. Men man får gardera sig mot dataförlust. – Se RFC 1149, RFC 2549 och RFC 6214 samt The informal report from the RFC 1149 event (borttagen) och referat i CNet.
[djur] [internet] [kuriosa] [rfc] [ändrad 5 augusti 2021]
– på nätet, på webben, uppkopplad – ansluten till internet eller annat nätverk:
- – ansluten till internet – this service is available online – tjänsten finns på internet/på webben. – Are you online? – är du uppkopplad / ansluten till internet? – Se också nonliner;
- – tillgänglig, ”uppe”; alltså motsatsen till driftsavbrott – our web site is online – vår webbplats är tillgänglig (uppe);
- – om äldre system: direktansluten till en databas, det vill säga att alla tillägg och ändringar införs i databasen omedelbart (till skillnad från när databasen är offline, vilket betyder att ändringar och tillägg införs i efterhand, vid en batchkörning.)
[databaser] [drift] [internet] [språktips] [ändrad 4 januari 2019]
utväljande sändning – sändning av meddelande till en enda medlem av en grupp mottagare på internet. Ett program hos avsändaren väljer en av flera tänkbara mottagare, oftast den som är närmast. (Det är alltså inte slumpmässigt vilken mottagare som väljs.) Kommunikationen genomförs sedan som enkelsändning (unicast). – Anycast används bland annat för tekniska behov, till exempel för uppdatering av dirigeringstabeller. – Jämför med multisändning (multicast).
[nätverk] [ändrad 5 juni 2017]
ett avvecklat datornät, avsett för forskning, som drevs i USA av organisationen Internet2. Det ersattes 2007 av nätverket Internet2 Network.
[nerlagt] [nätverk] [ändrad 21 augusti 2018]
M3 – en komplett dator som är mindre än fem millimeter. – Michigan Micro Mote beskrevs när den först visades upp 2015 som världens minsta kompletta dator. (Men den saknar bildskärm, tangentbord och mus. Den tappar också data om den inte får ström.) Michogan Micro Mote är konstruerad för att användas i trådlösa sensornätverk. Den har flera inbyggda sensorer, utgående trådlös kommunikation och drivs av en inbyggd solcell. Processorn är en Phoenix. – Michigan Micro Mote har utvecklats av lärare och studenter vid University of Michigan. Den har använts som trådlös sensor i flera forskningsprojekt. – Se universitetets webbsidor (länk). – Se också mote.
[datorer] [trådlöst] [ändrad 9 april 2022]