Kategori: programmering

Razor

en kombination av programspråk för programmering av webbsidor. Mer exakt en syntax för programmering av webbsidor. – Razor har utvecklats av Microsoft och ingår i asp.net. Det har funnits sedan 2011. Razor ger program­me­ra­ren möjlighet att lägga in programkod i C# och Visual Basic i webbsidans kod, som annars är skriven i HTML. Det är alltså ett sätt att blanda de två programspråken med HTML på ett körbart sätt, inte ett nytt språk. Razor körs på webbservern och omvandlar programkoden till HTML när sidan skickas till besökare. – Se Microsofts webbsidor.

[programspråk] [webbpublicering] [ändrad 7 oktober 2019]

C compliant

skriven i standard-C. – Det finns en standard för hur man skriver program i programspråket C – ANSI C. Program som är skrivna i enlighet med ANSI C ska kunna kompileras i vilken C‑kompilator som helst. (Förutsatt att även kompilatorn följer reglerna för standard‑C.) – Mer i Wikipedia.

[c] [ändrad 17 augusti 2020]

informationsdöljning

(även informationsdöljande, på engelska information hiding) – i programmering: det att delar av programmet görs svåråtkomliga för utomstående. Detta kan göra av främst två anledningar:

  • – för att skydda de centrala delarna av ett program från ändringar. Man delar upp programkoden i en svåråtkomlig del som sällan eller aldrig ska ändras och en mer lättåtkomlig del som kan ändras utan att det påverkar den centrala delen;
  • – i objektorienterad programmering: för att skilja ett objekts gränssnitt från dess inre uppbyggnad. Den som skriver program som inbegriper objektet behöver inte veta hur ett objekt ”ser ut inuti”, bara hur man skriver instruktioner (meddelanden) till dess gränssnitt. Detta kallas också för inkapsling (encapsulation). Informationsdöljning i denna betydelse har alltså inget direkt med it-säkerhet att göra.

[programmering] [ändrad 5 maj 2020]

copy-on-write

förkortat COW – ”kopiera vid ändring” –

  1. – i programmering: principen att en delad resurs kopieras först när en av flera användare gör en ändring. Om en eller flera användare begär en kopia av en resurs görs ingen kopia, utan användaren / användarna får direkt tillgång till originalet. Först om en användare gör en ändring skapas en kopia med ändringen för den användaren, medan de andra användarna fortsätter att dela på resursen utan ändringar. – Utgångspunkten är att ett antal deltagare i ett utvecklingsprojekt var för sig anropar en och samma resurs. Då kan alla pekas till samma exemplar av resursen, vilket sparar minnesutrymme. Först när någon gör (writes) en ändring skapas en kopia. Detta sker ofta med automatik;
  2. – i databashanterare: att ta kopia av innehållet i en databas (en ögonblicksbild) precis före en ändring.

[databaser] [programmering] [ändrad 5 februari 2019]

dataabstraktion

allmänt: det att man bortser från eller döljer en del egenskaper i en datamängd för att man enklare ska kunna beskriva eller bearbeta datamängden i data­baser eller andra program. – Se också abstraktion:

  1. – skapande av en sammansatt datatyp genom sammanslagning av flera olika datatyper. Man tar fasta på det som är gemensamt för datatyperna och bortser från det som skiljer dem åt. Normalt görs det med datatyper som uppenbarligen är nära besläktade. Detta görs för att förenkla hanteringen av datatyper i programmering;
  2. – särskiljande av gränssnitt och inre funktion. Detta renodlas i objektorienterad programmering, där ett objekt har ett gränssnitt i form av meddelanden som det kan ta emot från andra objekt och skicka till andra objekt (inte nödvändigtvis avsändaren). Inkommande meddelanden ber objektet att utföra vissa operationer och de utgående meddelandena innehåller svaren. (Se inkapsling.) Hur objektet gör för att lösa uppgiften behöver man inte veta. Detta kallas för dataabstraktion därför att objektet döljer datatyper som det använder för att lösa uppgiften.

– På engelska: data abstraction.

[data] [programmering] [ändrad 11 juni 2021]

validerare

program som validerar (betydelse 3). – Ordet används i synnerhet om program som kontrollerar att kod i HTML, XML och CSS är korrekt skriven. Det som kon­troll­eras är att koden följer reglerna (syntax) och är komplett: om det till exempel finns en kod som säger att här börjar en länk ska det också finnas en kod som visar var länken slutar. Citattecken ska komma i par. Det får inte finnas några lösa trådar. – En validerare säger däremot inget om ifall koden som helhet fungerar som utvecklaren har tänkt sig. (Se skillnaden mellan va­li­de­ring (betydelse 1) och veri­fi­ering.) – Den engelska benämningen valid­ator används också på svenska jämsides med validerare.

[programmering] [ändrad 18 april 2019]