Kategori: programmering

multithreading

multitrådning, multitrådsteknik – uppdelning av ett program i två eller flera parallella trådar, alltså följder av instruktioner som kan köras samtidigt och oberoende av varandra. Det är en förutsättning för att datorer med flera processorer ska bli effektiva, men har också fördelar i datorer med bara en processor.

[parallellt] [programkörning] [ändrad 2 oktober 2018]

multipelt arv

en omstridd egenskap hos vissa objektorienterade programspråk som C++. Klassen ”flicka” kan med multipelt arv skapas genom arv från de två klasserna ”kvinna” och ”barn”. Klassen ”flicka” får då egenskaper från båda klasserna. Det kan verka smidigt och ekonomiskt, men det leder ofta till oöverskådlighet och trassel. Inom strängare former av objektorientering kan ett objekt bara ärva egenskaper från en klass. Multipelt arv saknas i Smalltalk och Java. – På engelska: multiple inheritance. – Läs också om polyhierarki.

[programmering] [ändrad 14 maj 2018]

MRML

  1. – multimedia retrieval markup language – ett XML-baserat protokoll för hantering av multimediefiler på internet. – Läs mer här;
  2. – medical reality markup language, alternativt: medical reality modeling language – ett XML-baserat språk för uppmärkning av röntgenbilder och annat medicinskt bildmaterial. – Se Slicers webbsidor;
  3.  – även: mind‑reading markup language – läs mer här.

[förkortningar på M] [hälsa] [kuriosa] [ljud och bild] [xml] [ändrad 11 april 2017]

mikrokod

programkod som styr datorns arbete i de minsta detaljerna. – Mikrokod är knuten till maskinvaran och kan inte påverkas av vanliga programmerare. Den brukar vara installerad i ROM som fast program och läses in när datorn startas. Ändringar av mikrokod är möjliga, men görs normalt bara vid uppdateringar från leverantören. – Mikrokoden bildar ett extra, normalt omärkligt, skikt mellan operativsystemet och maskinvaran. Det översätter programmets mer allmänt hållna instruktioner till konkreta instruktioner för maskinvaran. Ursprungligen utvecklades mikrokod för att kompensera skillnaden mellan den långsamma minnesaccessen och de snabbare processorerna: enkla instruktioner som hämtades från hårddisken aktiverade mer komplicerade rutiner som beskrevs i mikrokoden, som lästes in i arbetsminnet en gång för alla när datorn startades. Mikrokod gör också att datorer som i själva verket har olika maskinvara kan bete sig som samma datortyp: de kan köra samma operativsystem och samma program. – På engelska: microcode.

[datorns konstruktion] [mjukvara] [programmering] [ändrad 1 oktober 2019]

Microsoft intermediate language

(MSIL) – ett processoroberoende programspråk som används i Microsoft Dotnet. Program för Microsoft Dotnet kan skrivas i många programspråk. De kompileras sedan till MSIL. När programmet därefter ska exekveras kompileras MSIL‑koden till binärkod som passar den processor som används. Denna kompilering görs av en JIT‑kompilator (Just In Time) i en version för den aktuella processorn. MSIL‑koden påminner alltså om bytekoden i Java, men programmeraren har möjlighet att välja vilket programspråk hon ska arbeta med. Det språk som används måste uppfylla kraven i Microsofts Common language specification (se denna länk).

[programmering] [ändrad 18 december 2018]