programkod skriven av programmerare i form av ettor och nollor (binärkod) så att den kan köras direkt i datorn. – Maskinkod behöver inte tolkas eller kompileras. – Att programmera i maskinkod är svårt, men man kan, om man vet vad man gör, skriva utrymmessnåla och snabba program. Nästan ingen gör det nu för tiden, eftersom maskinkod är svår att underhålla och att återanvända. Program som är skrivna i maskinkod kan nämligen bara köras på det operativsystem och den processor som de är skrivna för. – Jämför med assembler.
[programmering] [ändrad 14 maj 2017]
(pseudocode) – programkodsliknande text som används för att beskriva hur programkod bör vara upplagd. – Pseudokod kan inte kompileras eller köras, och den saknar en del information som behövs i riktig programkod. Dess funktion är att ge programmerare en skissartad föreställning om hur en del av ett riktigt program kan vara upplagt. – Läs också om flödesplaner.
[programmering] [ändrad 30 maj 2020]
engelska literal, på svenska stavat litteral – i programmering: siffror och bokstäver som inte är programkod (instruktioner), men som ändå ingår i programkod. Teckenföljden ska hanteras på något sätt utan att ändras. Typexempel är instruktioner som print: Hello world där print är själva instruktionen (skriv ut det som följer) och hello world är en strängkonstant som ska skrivas ut som den står. Vid kompilering måste alltså strängkonstanter markeras, så att kompilatorn inte försöker behandla texten som programkod. – Strängkonstanter är inte samma sak som en kommentarer, som kompilatorn hoppar över.
[programmering] [ändrad 22 maj 2020]
(assembly language, assembler language) – även: assemblerspråk – en enkel typ av programspråk där instruktionerna entydigt motsvarar maskinkod. Numera ovanligt. – Program som skrivs i assembler måste vara anpassade för en specifik processor. Det gör programmen mycket snabba, men nackdelen är att de inte är flyttbara till datorer med andra processorer. Assemblerprogram är också svåröverskådliga, eftersom de är skrivna på en låg abstraktionsnivå: de beskriver i detal, steg för steg, vad processorn ska göra, inte vad programmet uträttar ur användarens perspektiv.
[programspråk] [ändrad 4 juni 2020]
programspråk som kräver att programmens källkod översätts till binärkod innan programmen kan köras. Detta, kompilering, görs normalt en gång för alla innan programmet sprids. – Alternativet är interpreterade programspråk. De är betydligt långsammare. Därför är kompilerade språk vanligare i professionella sammanhang. För programföretag har kompilerade språk också fördelen att man kan hemlighålla källkoden. – Jämför också med direkt körbar och indirekt körbar kod.
[programspråk] [ändrad 24 augusti 2019]
(C for graphics) – ett avvecklat programspråk för rörliga bilder och effekter i digital video. Det utvecklades av företaget Nvidia (nvidia.com) i samarbete med Microsoft, och lanserades år 2002. Ingen vidareutveckling sker sedan 2012, och Nvidia rekommenderar andra språk (se länk). – Programspråket liknade C och kompilerades. Det arbetade direkt mot grafikprocessorn. Specifikationen av Cg är offentlig, och språket får användas fritt av den som fortfarande önskar, men rättigheterna tillhör Nvidia.
[förkortningar på C] [grafik] [nerlagt] [programspråk] [ändrad 7 juni 2017]
ett språk för beskrivning av data som ska överföras via internet. Det är ett enklare alternativ till XML. YAML är ett format för data, men det säger inget om hur dessa data ska presenteras för användaren. En förenklad version av YAML är JSON. – Namnet YAML lär först ha stått för yet another markup language, men står numera officiellt för YAML ain’t markup language, en rekursiv förkortning. – Läs mer på yaml.org och i Wikipedia.
[förkortningar på Y] [programspråk] [rekursiva förkortningar] [ändrad 15 december 2022]
(programming language) – språk som används för att skriva datorprogram. – Programspråk uppfanns därför att det är svårt att skriva program direkt på det sätt som datorer förstår, nämligen i maskinkod. Maskinkod är bara sekvenser av ettor och nollor. Program skrivna i maskinkod kan dessutom bara köras på den dator och det operativsystem som de är skrivna för. I programspråk används däremot ord och symboler från naturliga språk och från matematik och logik samt grafiska symboler (ikoner). Programkoden blir då lättare för människor att förstå och överblicka. Program skrivna i programkod kan dessutom anpassas till olika datorer och operativsystem. Men för att ett program som är skrivet i ett programspråk ska kunna köras i en dator måste det översättas till maskinkod. Det kan ske på två sätt: antingen görs det:
- – innan programmet körs eller:
- – medan programmet körs.
– Programspråk som omvandlas till maskinkod innan de körs kallas för kompilerade språk. Programspråk som översätts till maskinkod medan de körs kallas för interpreterade språk eller tolkade språk. – Språkligt: Formen programmeringsspråk förekommer. Det är ett längre ord för samma sak. – Huruvida programspråk verkligen är språk på samma sätt som de språk som människor talar med varandra är en omstridd fråga utan praktisk betydelse. De har i varje fall en del egenskaper som naturliga språk har, till exempel syntax.
[programspråk] [ändrad 8 september 2021]
(Electronic integrator and computer) – en dator konstruerad 1943—1946 av John Mauchly† och J Presper Eckert†. – ENIAC räknas, i konkurrens med Howard Aikens† Mark I†, som den första helt elektroniska generella datorn. – Konrad Zuses† Z3 från 1941 var den första datorn, men den var inte elektronisk utan elektromekanisk. Brittiska Colossus† var den första helt elektroniska datorn, men den var hårt specialiserad. – Till skillnad från alla moderna datorer räknade ENIAC inte med binära tal, utan med basen 10. Den var mycket snabbare än Mark I, och kunde göra upp till fem tusen additioner per sekund. – Nyligen har det uppmärksammats att ENIAC, som användes i ett hemligt projekt för amerikanska krigsmakten, programmerades av sex kvinnor som var tvungna att uppfinna programmeringskonsten medan de jobbade. De kallades för operatörer, och fick mycket lite erkänsla för sitt pionjärarbete. – Läs om dem i denna artikel i Philly Voice (länk).
[förkortningar på E] [historiska datorer] [it-historia] [programmering] [ändrad 9 mars 2018]