Kategori: programmering

XPointer

(XML pointer language) – verktyg för länkning på webbsidor. – XPointer ingår i XLL, som är en tillämpning av XML. XPointer gör att man kan länka till en eller flera bestämda platser i ett annat dokument. Man kan till exempel länka till alla rubriker i ett dokument och på så sätt skapa en innehållsförteckning. – Läs mer på W3C:s webbsidor (länk).

[förkortningar på X] [webbpublicering] [xml] [ändrad 23 juni 2017]

naturligt språk

  1. – i datorteknik: språk som talas av människor, till skillnad från programspråk. I den betydelsen är inte bara svenska och engelska, utan också esperanto och klingonska (se Wikipedia), naturliga språk. – Controlled natural languages, på svenska styrda språk eller styrda naturliga språk, är förenklade och reglerade naturliga språk som används vid programmering – se natural language programming;
  2. – i språkvetenskap: språk som har utvecklats under årtusendenas lopp, till skillnad från konstgjorda eller artificiella språk. I språkvetenskapen är alltså esperanto och klingonska inte naturliga språk. Artificiella språk kallas ibland på engelska för conlangs för constructed languages, i synnerhet om de har skapats för att användas i fantasivärldar som Tolkiens Midgård.

– På engelska: natural language.

[programspråk] [språk] [ändrad 16 september 2019]

attribut

i datorteknik: egenskap och kännetecken som kan ställas in och / eller ändras av en programmerare eller användare. – Vad som menas med attribut beror på samman­­hanget. Ibland är attribut detsamma som en inställ­ning, vari­a­bel eller argument. Attributen påverkar hur ett program eller en fil fungerar och kan användas och / eller hur det ter sig för användaren. – I en databas i tabellform är ett attribut en egenskap som beskrivs av data som står i samma kolumn: kolumnens namn bör ange vad det är för slags data, till exempel telefonnummer, och sedan finns det ett telefonnummer (eller ingenting) på varje rad. Telefonnumret är alltså ett attribut. – I objektorienterad programmering är attribut en variabel hos ett objekt. – I HTML är det en egenskap hos ett element på sidan, till exempel stil och teckenstorlek. – I DOS är attri­but en inställning hos filer, till exempel read‑only. – I allmänspråket är ett attri­but en egenskap eller ett kännetecken. – Skillnaden mellan ett attribut och en egenskap (property) i programmering är omdiskuterad. Det enklaste svaret är att de två orden har olika betydelse i olika sammanhang. De har sällan samma betydelse i samma sammanhang. Men det som kallas för attribut i ett sammanhang kan kallas för egenskap i ett annat sammanhang.

[programmering] [ändrad 6 november 2019]

egenskap

i programmering: en variabel, ett attribut eller annat kännetecken. På engelska: property. Ordet egenskap har olika an­vänd­ning i olika sammanhang. För skill­naden mellan attribut och egenskap, se attri­but. – Utanför it betyder engelska property oftast egendom, men det kan också betyda egenskap – i båda fallen: något man har.

[programmering] [ändrad 6 november 2019]

villkorlig hoppinstruktion

i program­mering: en hoppinstruktio­n (”förgrening”) som ska verk­­ställas om ett givet villkor är uppfyllt, annars inte. Exempel: ”om svaret på föregående instruktion är ja, hoppa till X, annars fortsätt med nästa instruktion”. Kallas på engelska ofta för if then else (även om man inte skriver så i programkoden), på svenska om så annars. – På engelska: conditional branch.

[programmering] [ändrad 22 september 2017]

alfa

  1. – (alpha) – alfa­version – beteckning på en tidig version av ett program som är under utveckling. Beteckningen har blivit ovanlig, numera talar man oftare om utvecklarversioner. – En alfa­version testas internt bland utvecklarna. En alfaversion är komplett, det vill säga har alla funk­tioner som ska finnas i det färdiga programmet, men den är ofta full av fel. Den följs av beta­versionen, sedan av en leverans­klar version, som ibland kallas för omega (sista bokstaven i grekiska alfa­betet) eller för gold master. Numera talar man också om en stabil version. – Sättet att be­teckna stadier av program­utvecklings­arbetet med grekiska bokstäver infördes av IBM i början av 1960‑talet. Det har före­kommit att versioner efter beta betecknas med de följande grekiska bokstäverna gamma, delta och så vidare, men det är sällsynt;
  2. – se Alpha.

[programmering] [versioner] [ändrad 10 april 2019]