betaversion – nästan färdig programversion som ofta testas av en begränsad grupp användare utanför programföretaget. – Betaversionen kommer efter utvecklarversionerna (eller alfa‑versionen), och följs av en leveransklar version. – Se också gold master. – Läs mer om beteckningarna på programutvecklingsstadier under alfa. – Se också ständig beta.
[programmering] [versioner] [ändrad 10 april 2019]
- – ett program för musikaliskt samspel över nätet. – LOLA har använts för konserter där musiker på över tusen kilometers avstånd har spelat tillsammans. Publiken märkte inte fördröjningen. (Det mänskliga örat reagerar på fördröjningar på över 30 millisekunder.) För att förseningar inte ska uppstå körs LOLA på speciella nätverk. – LOLA har utvecklats på konservatoriet i Trieste i Italien, och körs där på universitetsnätveket GARR. – Namnet: Står för low latency, se latens. – Läs mer här;
- – Lola – ett beskrivningsspråk för hårdvara, utvecklat av Niklaus Wirth i Schweiz. – Läs mer här;
- – Lola 8 – en serbisk skoldator från 1982, se Wikipedia.
[förkortningar på L] [musik] [programspråk] [skoldatorer] [strömmande] [utbildning] [ändrad 23 juni 2017]
ett programspråk för kvantdatorer. – Quipper kan hantera kvantdatorernas förmåga att räkna med qubitar, alltså värdebärare som står i två oförenliga tillstånd samtidigt och därför kan representera både 1 och 0. Språket har utvecklats av Peter Selinger (länk) på Dalhousie university i Halifax i Kanada. Det är baserat på ett annat programspråk, Haskell. – Läs mer här.
[kvantdatorer] [programspråk] [ändrad 16 april 2019]
(genetic programming) – framställning av datorprogram genom förädling av slumpmässigt framtagen kod. – Program för genetisk programmering framställer miljontals kombinationer av programkod och variabler och testar och utvärderar dem. De flesta är oanvändbara, men ett fåtal ger något slags resultat. De bästa kodsnuttarna får ”para sig” med varandra genom att en del av en kodsnutt kobineras med en annan del av en annan kodsnutt. Avkomman testas och utvärderas, och sedan upprepas kombinerandet med den bästa avkomman. – Utvecklingsprogrammet lägger också in mutationer, slumpmässiga förändringar av koden, för att förebygga suboptimering. – Tekniken används för att framställa program som kan hantera problem som det inte finns något känt sätt att lösa, till exempel vissa optimeringsproblem. Flera patenterade uppfinningar har tagits fram genom genetisk programmering. – Tekniken, som påminner om genetiska algoritmer, utvecklades av den amerikanske forskaren John Koza (länk).
[programmering] [ändrad 25 juni 2017]
- – a map – en karta – ofta även, beroende på sammanhanget: avbildning, diagram, beskrivning, specifikation. – Se också bitmap;
- – to map – att rita upp, att planera, att kartera, kartlägga eller att specificera; i matematik: att avbilda (alltså att rita en kurva som motsvarar en matematisk funktion). – Ordet används i datorvetenskap i överförd bemärkelse om hur element i en datamängd knyts till element i en annan datamängd. Kan översättas med sammanpassa, passa ihop. – Map and reduce – i programmering: att rita upp (to map) ett problem i delar som kan bearbetas var för sig (i ett system med många processorer) och därefter reducera genom att lägga ihop lösningarna på de olika delproblemen.
[data] [geo] [matematik] [programmering] [ändrad 3 juni 2020]
– avbildning, kartering, kartläggning – se map. – Om ordets användning i Windows, se montera.
[data] [geo] [matematik] [programmering]
ett användargränssnitt och en programmeringsmiljö, utvecklad av Alan Kay med flera. – Arbetet på Croquet upphörde 2007, och tekniken flyttades då över till projektet Open Cobalt. – Alla program i Croquet blev automatiskt nätverksanpassade och alla Croquetanvändare kunde, om de ville, ”se” varandra, oavsett var de var. Croquet var skrivet i utvecklingsmiljön Squeak, som i sin tur är en tillämpning av programspråket Smalltalk. Det behöver inget operativsystem och kan i princip köras direkt mot processorn, men det finns, eller har funnits, nerladdningsbara versioner för Windows, OS X (numera macOS) och Linux. – Croquet var gratis och skrivet i öppen källkod. Alla versioner hade samma binärkod, det enda som skilde var en virtuell maskin för respektive operativsystem. – Alan Kay och hans medarbetare såg Croquet som 2000‑talets version av operativsystem med det klassiska grafiska användargränssnittet som de själva var med och utvecklade på 1970‑talet. De ville ta bort begränsningar som infördes av hänsyn till den tidens hårdvara. Croquet gjorde i princip ingen skillnad mellan program, operativsystem, användargränssnitt och utvecklingsmiljö, allt hängde ihop. – En del information om Croquet finns på denna webbsida. – Läs också om TeaTime.
[experimentell teknik] [grafiskt användargränssnitt] [programmering] [ändrad 21 maj 2019]