(not AND) – inte båda, icke och – ett logiskt villkor som används i programmering. Det är motsatsen till villkoret AND, se konjunktion. – AND betyder att av två påståenden måste båda vara sanna; NAND betyder att minst ett av påståendena, eller båda, måste vara falskt. – Exempel: villkoret ”regn NAND snö” godkänner ”regn men inte snö”, ”snö men inte regn”, ”varken snö eller regn”, men inte ”regn och snö”. NAND‑villkoret kan också tillämpas på fler än två påståenden: ett eller flera av påståendena får då vara sanna, men inte alla. Alla andra logiska villkor kan skrivas som kombinationer av NAND‑villkor. – Jämför med NOR. – NAND flash memory, NAND‑minne, är en av huvudtyperna av flashminne. Det syftar på att transistorerna i minnescellerna är sammankopplade enligt det logiska villkoret NAND: bara om alla transistorerna i cellen får en hög ingående spänning (=sant) blir det en låg utgående spänning (=falskt). – En sanningsvärdetabell för NAND ser ut så här:
– Påståendena A och B får inte båda vara sanna” (A NAND B) :
(not OR) – inget av två eller flera; varken A eller B. – NOR är ett logiskt villkor som används i programmering: av två påståenden måste båda vara falska. (Exempel: Är du sjukskriven? Har du egen firma? Om du svarar nej på båda frågorna har du rätt till arbetslöshetsersättning – annars inte.) – NOR är negationen av (motsatsen till) det logiska villkoret OR, närmare bestämt till det som i logik heter inklusiv disjunktion. Inom programmering är NOR intressant därför att alla andra logiska villkor kan skrivas som kombinationer av NOR‑villkor. Villkoret NOR kan breddas till att gälla fler än två påståenden. Då måste alla påståendena vara falska. – Kallas på svenska också för neller. – Jämför med NAND. – NOR flash är en av huvudtyperna av flashminne. Transistorerna i en minnescell följer villkoret NOR: det räcker med att en av transistorerna tar emot en hög ingående spänning (=sant) för att hela cellen ska ge ifrån sig en låg utgående spänning (=falskt). – En sanningsvärdetabell för NOR ser ut så här:
– Inget av påståendena A och B är sant (A NOR B) :
– fyra alternativ som användaren brukade ställas inför i felmeddelanden i DOS:
– abort innebar att programkörningen skulle avbrytas omedelbart;
– retry användes när felet berodde på något som användaren kunde rätta till (som att sätta i en glappande kontakt ordentligt), varpå programkörningen kunde återupptas;
– ignore betydde att programkörningen skulle fortsätta utan hänsyn till felet;
– fail innebar att felet skulle rapporteras till det krånglande programmet, som då antingen skulle rätta felet eller krångla igen.
– Alla fyra alternativen var inte alltid tillgängliga, och ibland var det oklart vad det var för skillnad. Skillnaden mellan Ignore och Fail var ofta otydlig, särskilt för ovana användare, och de fungerade bara vid vissa typer av fel, annars kom felmeddelandet omedelbart upp igen. – Abort, retry, ignore, fail är också titeln på en bok om en amerikansk generation.
(recursive) – självupprepande. Används om processer som leder till att samma process tas om igen, nu med utfallet av den första omgången som ingångsvärde. Detta är inte ett fel: resultatet av en beräkning kan till exempel användas som ingångsdata i en upprepning av samma beräkning, och detta upprepas till ett förutbestämt villkor är uppfyllt eller tills omtagningarna ger samma, eller nästan samma, resultat gång på gång (resultatet planar ut):
– rekursiv subrutin – subrutin som kan anropa sig själv när den körs (detta görs avsiktligt och är inget fel, till skillnad från en slinga, som beror på ett misstag);
(validation) – utvärdering – kontroll av att något verkligen har de egenskaper som det uppges eller förväntas ha. Validitet kan översättas med giltighet:
– i systemutveckling: kontroll och bekräftelse av att programmet fungerar på det sätt som beställaren väntar sig. Programmet ska faktiskt gå att använda för det ändamål som det har byggts för. Man skiljer mellan validering och verifiering. Verifiering är kontroll av att ett program är utfört enligt beställningen, vilket inte nödvändigtvis betyder att det fungerar som beställaren hade tänkt sig;
– om data: validitet är att data i ett it-system stämmer med verkliga förhållanden;
– vid datainmatning och programmering är validering kontroll av att data eller programkod följer formella regler: rätt antal tecken, rätt typ av tecken, rätt ordning, rätt format. – Se också validerare;
– i it-säkerhet är validering kontroll av att en användare eller ett program har rätt att utföra en viss åtgärd. (Jämför med autentisering.)
– Se också robotfilter, ibland kallat valideringskod. – Validering kan syfta både på själva kontrollen och på intygandet av att kraven är uppfyllda.
(verification) – i programutveckling: kontroll av att ett program är utfört i enlighet med kundens beställning. Det ska eventuellt också uppfylla andra krav, till exempel från lagstiftning och standarder. – Man skiljer mellan verifiering och validering. Validering är kontroll av att programmet verkligen gör det som kunden väntar sig att det ska göra. Programmet kan ju vara gjort enligt kundens specifikationer, och alltså klara verifieringen, men ändå fungera dåligt, eftersom specifikationerna var felaktiga eller ofullständiga.
i programmering: datamängd som skickas från ett program till ett annat utan att bearbetas av det mottagande programmet. – Datamängden, till exempel ett stycke text, lagras av mottagaren bara för att senare skickas tillbaka i oförändrat skick till avsändaren, eller till ett annat program. Magic cookies används för identifiering eller som ett slags kvitton. – Uttrycket lär anspela på fortune cookies, lyckokakor, som har en inbakad papperslapp med text. – Magic cookies har gett namn åt de cookies(kakor) som används i webbläsare.
Hålkort med tejpbitar (patchar) över felaktiga perforeringar.
programfix, rättelse – fil med rättelse eller annan mindre ändring av ett datorprograms binärkod. Patchar skickas ut i efterhand av programleverantören och installeras av användaren. – En sådan patch är ett litet program som söker, hittar och byter ut delar av binärkoden. Det är en mindre ändring än en uppdatering. Microsoft brukade förr släppa flera rättelser åt gången i en samlad fil som kallades för servicepack – En patch kan också vara en ändring som en programmerare utför direkt i binärkoden utan att ändra i källkoden. – Att patcha är antingen att lägga in en patch eller att lappa och laga rätta ett fel i ett program på enklast möjliga sätt. – Läs vad Datatermgruppen skriver (länk). – Ursprungligen var en patch en klisterlapp som användes för att täcka över hål i hålkort när de kodade instruktionerna skulle ändras. – Läs också om patchwriting, som är något helt annat.
