Kategori: programmering

DCML

Data center markup language – ett språk för beskrivning av resurserna på ett datacenter och datacentrets uppbyggnad. En form av XML. Bland annat avsett för att underlätta det som då kallades för utility computing. – DCML lanserades 2003 av EDS och dåvarande Opsware (senare köpt av dåvarande HP). – Se dcml.org (inte uppdaterad sedan 2006).

[förkortningar på D] [it-system] [xml] [ändrad 19 januari 2022]

flyttal

(floating-point number eller bara float) – tal skrivet med ett fast antal siffror och vid behov av­­run­dat. – Flyt­tal är uppdelade i värdesiffror och de siffror som anger stor­­leks­­ord­ningen. Exempel: i stället för 3,14 skulle man skriva 314 och –2, där –2 be­tyder delat med hundra (×10–2). Behöver man i stället skriva 314 miljoner blir det 314 och 6 (sexan står för ×106). – Värdesiff­rorna kallas för mantissa. Talet som anger storleksordningen kallas för exponent. – Po­ängen är att man kan skriva stora och små tal på samma begränsade ut­rymme. Vid multiplika­tion och division kan man dessutom beräkna mantissa och exponent var för sig. – Nackdelen är att tal med många värdesiffror måste rundas av. Flyt­tal kan därför inte användas i exakta matematiska beräkningar med stora tal, men de an­vänds ofta i tekniska beräkningar. Det kan dock behövas knep för att se till att avrundningsfelet inte växer när beräkningarna har många steg. – I själva verket används potenser av det binära systemet, men det är samma princip. – Beräkningar med icke avrundade tal kallas för heltalsberäkningar. – Ordet: Flyta syftar på att det underförstådda decimalkommat kan ”flyta”, alltså stå var som helst i talet. – Flyttalsnotation (floating‑point notation) eller flyttalsrepresentation (floating‑point representation) – sätt att skriva tal som flyttal, vanligen med ett bestämt antal siffror i mantissan. – En vanlig standard för flyttalsberäkningar har fastställts av IEEE, se IEEE 754. – Läs också om decimal128.

[matematik] [programmering] [ändrad 10 maj 2020]

parser

– program som analyserar en sträng av tecken, delar upp dem i funktionella delar och inordnar delarna i en detaljerad struktur enligt ett regelsystem. Parsrar används både inom it och i språkveten­skap. Inom it kan en parser också ha funktionen att avgöra ifall ett program eller dokument är korrekt kodat:

  1. – program som kontrollerar att ett annat program eller ett dokument skrivet i HTML, XML eller SGML, är korrekt skrivet, så att inga delar fattas och så att de står i rätt ordning. Parsern gör däremot ingen bedömning av ifall dokumentet fungerar som det är tänkt. – Se också DTD;
  2. – funktion i kompilator som delar upp instruktioner från ett högnivåspråk i små­bitar, som sedan kan över­sättas till maskinkod;
  3. – i språkvetenskap: program som analyserar text och strukturerar den efter grammatiska regler;
  4. – även: beteckning på i Indien bosatt an­hängare av zoroastrismen, den religion som bygger på Zarathustras lära (se Wikipedia.).

– Se också parsning.

[språkteknik] [programmering] [webbpublicering] [ändrad 31 maj 2017]

Curl

  1. – curl – ett program för överföring av filer mellan datorer med användning av olika protokoll. – curl ut­veck­la­s sedan 1997 i fri och öppen källkod av Daniel Stenberg (länk), och har blivit mycket spritt. Daniel Stenberg belönades 2017 med Polhemspriset för curl, se motivering.  – Namnet stavas numera oftast curl med liten begynnelsebokstav, tidigare även cURL. – libcurl (även skrivet libcURL) är ett bibliotek med protokoll för överföring av filer, se curl.haxx.se/libcurl/. – curl användes i den helikopter som den 19 april 2021 flög på Mars (se länk). – Se curl.se och boken Everything curl, som kan laddas ner här;
  2. – Curl – ett programspråk för webb­sidor, avsett att ersätta både HTML och skriptspråk som PHP. – Den som hämtar en webbsida skriven i Curl får hela källkoden till den efter­frågade sidan, och den körs sedan hos mottagaren i ett tilläggs­program till webbläsaren, Surge. – Curl är ett objekt­orienterat språk som har utvecklats av David A Kranz på MIT med finansiering från Darpa, och med hjälp av Tim Berners-Lee. – Läs mer på curl.com.

[datakommunikation] [programspråk] [webbpublicering] [ändrad 11 januari 2020]

Go!

ett programspråk som skapades 2003 av Frank McCabe och Keith Clark. – Go! var täm­ligen okänt till november 2009 då Google lanserade ett annat programspråk som också hette Go – fast utan utropstecken. Webb­sidan där Go! kunde laddas ner är stängd, men dokumentation finns på GitHub, se denna länk. – Läs mer i Wikipedia.

[programspråk] [ändrad 15 oktober 2018]

Rosetta

  1. – The Rosetta project – ett projekt som samlar prov på alla språk i världen och sparar dem för fram­tiden på webben och på speciella, praktiskt taget oförgängliga, nickeldiskar. – Se rosettaproject.org;
  2. – RosettaNet – en satsning på att utveckla ett allmänt, XML‑baserat språk och pro­cesser för internetbaserad handel och affärer. – Se denna länk;
  3. – gammalt – och nytt: ett program som konverterade program skrivna för Macar med PowerPC†‑processorer så att de skulle kunna köras på Macar med Intel‑processorer. Konverteringen gjordes medan programmet kördes. Detta skedde utan att användaren märkte något, utom att programmet gick lite långsammare. Beräkningsintensiva program som 3d‑animering kunde inte köras med Rosetta. – Rosetta utvecklades av Apple med tanke på övergången 2005 från PowerPC till Intel‑processorer i Macintosh. 2020 återuppstod Rosetta, nu som Rosetta2, ett program för att konvertera program skrivna för Macar med Intel‑processorer till de kommande Macarna med Arm‑processorer. – Läs också om universal binary†;
  4. – Rosetta Code – se krestomati.

– Namnet Rosetta kommer av Rosetta­stenen, se Wikipedia, den sten med flerspråkiga inskriptioner, påträffad i den egyptiska staden Rosetta (Rashid på arabiska), som i början av 1800‑talet användes för tolkningen av hieroglyferna.

[arkiv och bibliotek] [programmering] [programspråk] [språk] [xml] [ändrad 19 april 2023]

Java virtual machine

(JVM) – ett program som behövs för att man ska kunna köra program, skrivna i Java. (Och några andra språk, se nedan.) – JVM ”över­sätter” Javapro­gram­mets kod så att pro­grammet kan köras på den datortyp och det operativ­system som JVM körs på. Alla Javaprogram kan i princip köras på vilken dator och vilket operativsystem som helst utan ändringar, men bara under förutsättning att det finns en lämplig JVM. Det går inte att köra Javaprogram utan en JVM. – ­JVM är en virtuell maskin, det vill säga att den beter sig som en komplett dator gent­emot Java­programmet. Alla instruktioner från pro­grammet till den materiella datorn måste för­medlas av JVM. – Det hela är en tvåstegsprocess. Javaprogrammets programkod kompileras först till en form som kallas för bytekod, som JVM kan behandla. JVM tolkar sedan bytekoden till binärkod som värddatorn kan exekvera. – JVM kan inte bara behandla Java­program, utan också flera andra vanliga program­språk – se lista i Wikipedia. – En enklare version av JVM var KVM†. – Jämför också med Dalvik. – Mot­svarande i Micro­softs utvecklingsmiljö Dotnet heter Common language runtime (CLR).

[java] [virtuellt] [ändrad 6 juli 2020]

extremprogrammering

(extreme programming, XP) – i programmering: ett arbetssätt som bygger på dagligt nära samarbete, ansikte mot ansikte, mellan en grupp programmerare och beställare. – Programmerarna arbetar i par. Man testar skriven kod mycket ofta (se test‑driven development), och utvecklar snabbt ett grovt fungerande komplett system som sedan finslipas i iterationer, det vill säga genom att hela systemet gång på gång omarbetas innan det levereras. Detta gör att man lätt kan anpassa systemet till ändrade krav. –  Extremprogramme­ring kan ses som ett sätt att systematisera det sätt att arbeta på som programmerarna själva brukar föredra. – Läs mer på webbplatsen XProgramming. (Se också Dilbert) – Jäm­för med agil systemutveck­ling.

[programmering] [systemutveckling] [ändrad 10 juni 2020]

test-driven development

(TDD) – testdriven systemutveckling – princip  i extremprogrammering: skriven programkod testas ofta och godkänns eller underkänns. Att skriva program som testar koden ingår i utvecklingsprojektet, och all kod som ska lämnas in till projektet testas först, både med test som skrivits för just den koden och med samtliga tidigare tester. Koden måste klara alla tester till 100 procent innan man får använda den.

[programmering] [ändrad 10 juni 2020]