(hashtag, hash tag, på svenska också fyrkantstagg) – en informell tagg (nyckelord) markerad med tecknet #. Tecknet heter på engelska hash, på svenska fyrkant eller nummertecken. – Hashtaggar användes först i mikrobloggar som Twitter. De är synliga för läsaren. Genom att man markerar nyckelord i texten med #, till exempel #ordlista, gör man dem sökbara som nyckelord. Eftersom bara ett fåtal ord i varje inlägg är markerade som hashtaggar får man ett hanterbart antal träffar vid sökning, och alla träffar finns i inlägg där skribenten har bedömt det hashtaggade ordet som viktigt. Man kan ha en informell diskussionsgrupp på Twitter eller i ett annat forum genom att alla deltagare markerar sina inlägg med en hashtagg. – Hashtaggar har växt fram som en spontan företeelse, oberoende av ägarna till Twitter och andra mikrobloggar. Den förste som föreslog hashtaggar lär ha varit amerikanen Chris Messina(blogg) år 2007. – Läs mer om hashtaggar på hashtags.org och i en artikel i Svenska Dagbladet(länk). – Engelska hashtag var 2013 årets tredje vanligaste ord på internet enligt Global language monitor (länk – en bit ner på sidan).
– skriva en blogg eller skriva inlägg på en blogg;
– liveblogga – skriva kommentarer till ett evenemang (en konferens, en debatt) medan det pågår: kommentarerna visas för publiken på en duk, på webben eller i tv.
kommentera något i sociala medier medan det pågår. Vanligt på konferenser, produktlanseringar och liknande. Ofta visas livebloggarnas kommentarer på storskärm för de närvarande. Vanligtvis livebloggar man inte på en vanlig blogg utan, som sagt, i sociala medier. På engelska: live blogging.
det att någon tar bort sig själv från internet. – Personen tar, i den utsträckning det är möjligt, bort all information om sig själv från sociala nätverk och från andra ställen på internet. Hon avbeställer alla nyhetsbrev och avslutar alla konton. – Se detta blogginlägg av Jan Svärdhagen. – Se också rätten att bli bortglömd. – På engelska: virtual suicide.
person som debatterar för goda saker på internet. – Ordet påminner om engelska uttryck som road warrior. – Motsatsen kallas för näthatare, skrivbordskrigare eller tangentbordshatare (kan misstolkas).
tidigare Habbo Hotel – en virtuell värld för ungdomar. Det kan också ses som ett socialt nätverk. – Habbo har formen av ett hotell, och medlemmarna representeras av grafiska figurer, avatarer, som här kallas för habbor eller habbos. Medlemmarna kan köpa virtuella möbler och annat för att inreda sina virtuella rum, och de betalar med Habbomynt som de köper med riktiga pengar. – Habbo startades 2003 av det finländska företaget Sulake(länk). Habbo har kritiserats för att det förekommer sexuellt innehåll på sajten, trots att den är avsedd för yngre tonåringar. Nedre åldersgränsen är tolv år. – 2012 lades Habbos svenska, danska och norska kontor ner, och många anställda sades upp. Misstankar om att verksamheten skulle upphöra ledde till att Habbo under 2012 förlorade mer än hälften av sina medlemmar i Sverige. Och i april 2015 lades också de svenska, danska och norska sajterna för Habbo ner. Det innebar att användare som hade köpt virtuella möbler och annat, ibland för flera tusen kronor, blev av med allt de hade köpt. – Se habbo.com.
(lurk more) – internetjargong: ”skriv mindre och läs mer” (i sociala forum, så att du lär dig hur man ska göra). – Se Encyclopedia Dramatica (nerlagd, men sidan finns på Internet Archive(länk).
– cyberbalkanization – cyberbalkanisering – uppdelningen av internet i mindre grupper av likasinnade som kommunicerar enbart med varandra och utestänger andra. Trenden finns redan i diskussionsforum, men har förstärkts av sociala nätverk som delar in deltagarna delas efter ålder, kön, sexuell orientering, inkomst, åsikter, intressen etcetera. – Läs också om beehiving och filterbubbla. – Ordet cyberbalkanisering myntades år 2000 av den amerikanska sociologen Robert Putnam(länk) i bokenBowling alone(länk). Men redan på 1980‑talet talade man på engelska om compartmentalization i liknande betydelse. På svenska beskrev Göran Hägg(1947—2015) fenomenet redan 1984 i bokenKupésamhället;
– uppdelning av internet i delar som på grund av censur, innehållsfilter och regleringar eller tekniska skillnader inte kan kommunicera med varandra. – Se också splinternet.
– Ordet balkanisering syftar på Balkanhalvöns uppdelning i allt mindre stater under Osmanska rikets upplösning på 1800-talet och i början av 1900-talet; även på Jugoslaviens uppdelning i slutet av 1900-talet.
(six degrees of separation) – hypotesen att det är högst sex bekantskapsled mellan två valfria personer på jorden. Det vill säga att A känner B som känner C som känner D som känner E som känner Satoshi Nakamoto. – Hypotesen blev känd 1967 efter ett omskrivet experiment (”the small world experiment”) av den amerikanska psykologen Stanley Milgram (1933—1984, se Wikipedia). Senare upptäckte den amerikanska forskaren Judith Kleinfeld(judithkleinfeld.com) (krånglar sedan september 2019 – arkiverad – se också arcus.org…) att Milgrams experiment inte hade varit så framgångsrikt som han påstod – se denna artikel. – Idén om sex led används i marknadsföringen av vissa sociala kontaktnät på webben. (I slutet av 1990‑talet fanns ett sedan dess nerlagt socialt nätverk som hette just Six degrees.) Forskningen om datornät som social företeelse har också tagit intryck av hypotesen. – 2011 kom forskare på Facebook och Milanos universitet fram till att det genomsnittliga (inte största) avståndet är 4,74 led – se denna länk. – Läs också om contact chaining(kontaktlänkning). – Six degrees of separation var också en amerikansk film från 1993, på svenska Ett oväntat besök, se IMDb(länk).
