inspelningsbar (brännbar) CD som är man kan spela in på i flera omgångar (inkrementell bränning), och som kan raderas och användas igen. (Den är återskrivbar.) – Se också +RW.
[förkortningar på C] [optiska diskar] [ändrad 9 oktober 2019]
Kategori: förkortningar
CD-R
inspelningsbar (brännbar) CD av den enklaste typen. Man kan bara spela in vid ett tillfälle, och det går inte heller att radera en inspelad disk och använda den igen. En CD‑R är alltså icke återskrivbar och klarar bara icke‑inkrementell bränning. – Se också förkortningarna ‑R och +R.
[förkortningar på C] [optiska diskar] [ändrad 9 oktober 2019]
CD-RW
inspelningsbar CD som kan raderas och användas för ny bränning (inspelning), men när man spelar in måste man spela in allt på en gång. Det går inte att spela in i etapper. Den är alltså återskrivbar men icke‑inkrementell. – Se -RW.
[förkortningar på C] [optiska diskar] [ändrad 5 augusti 2019]
RW
read write – beteckning på återskrivbara optiska diskar. Det finns två typer: -RW och +RW. – Se också rwx (som är något helt annat.
[förkortningar på R] [optiska diskar] [ändrad 5 augusti 2019]
+RW
tilläggsbeteckning på inspelningsbar optisk disk som är återskrivbar och som klarar inkrementell bränning. Se CD-RW och DVD+RW. – Jämför med ‑R, +R och -RW.
[förkortningar på #] [optiska diskar] [ändrad 9 oktober 2019]
-R
tilläggsbeteckning på den enklaste typen av inspelningsbar DVD eller CD: man kan spela in på den vid ett enda tillfälle. Det går inte att radera och spela in igen, och man kan inte lägga till mer material i efterhand. Disken är alltså icke återskrivbar och klarar bara icke‑inkrementell bränning. – Se CD‑R och DVD‑R. – Jämför med +R, ‑RW och +RW samt BD‑R.
[förkortningar på #] [optiska diskar] [ändrad 9 oktober 2019]
-RW
tilläggsbeteckning på inspelningsbar CD eller DVD som man efter bränning kan radera och spela in på igen, men som man inte kan spela in på bit för bit. Den är alltså återskrivbar och icke‑inkrementell. – Se också DVD‑RW och CD‑RW samt BD‑RE. – Jämför med ‑R, +R och +RW.
[förkortningar på #] [optiska diskar] [ändrad 9 oktober 2019]
DVB
Digital video broadcasting – en samling standarder för digitala tv- och radiosändningar. Standarderna utvecklas av organisationen DVB, se dvb.org. Det finns DVB-standarder för olika ändamål:
- – DVB-C, numera DVB-C2 – standard för digitala tv‑sändningar genom kabelnätet (cable);
- – DVB-CI, numera DVB-CI plus – standard för gränssnittet mellan satellit‑tv‑boxen och tv:n;
- – DVB-GEM – standard för interaktiva program i digital-tv;
- –
DVB-H– standard för digitala tv‑sändningar till mobiltelefoner och annat handhållet, numera avvecklad. I stället har DVB utvecklat DVB‑NGH (Next generation handheld) och DVB‑SH, men i praktiken tycks DVB-T2 lite (se nedan) ta över den nischen; - – DVB-RCS, numera DVB-RCS2 (return channel satellite) – standard för tvåvägskommunikation via satellit, främst avsedd för internetanslutning (se också VSAT);
- – DVB-S, numera DVB-S2, med tillägg DVB-C2X – standard för digitala tv‑sändningar från satellit;
- – DVB-T, numera DVB-T2 – standard för digitala tv- och radiosändningar genom marknätet (T för terrestrial).
- – DVB-T2 lite är avsett för tv-sändningar till smarta mobiler, men det kan också användas för digitalradio. Det har framhållits som ett alternativ till det hårt kritiserade DAB. – Se också Digital radio mondiale och HD radio technology;
- – DVB-3DTV – standard för digital utsändning av tredimensionell tv. – Ett konkurrerande system är DMB.
[förkortningar på D] [radio och tv] [ändrad 13 december 2019]
XUL
XML user interface language – ett XML-baserat språk för beskrivning av användargränssnitt. XUL har utvecklats inom Mozilla-projektet, läs mer på dess webbplats. (Från början hette XUL ”eXtensible user interface language”.)
[användargränssnitt] [förkortningar på X] [xml] [ändrad 13 maj 2017]
WIDL
web interface definition language – en 1997 föreslagen standard för beskrivning av programmeringsgränssnitt (API:er) för data och tjänster på webben. Blev snabbt inaktuell. – WIDL utvecklades av företaget Webmethods (som 2007 köptes av Software AG) och var skrivet i XML. Det kan beskrivas som ett metaspråk, alltså ett sätt att beskriva beskrivningar på ett enhetligt sätt. – Läs mer på World Wide Webkonsortiets webbsidor (från 1997).
[förkortningar på W] [inaktuellt] [webben] [ändrad 7 september 2020]