Ord och uttryck i it-branschen
distributed common object model – en teknik från Microsoft som gör det möjligt för programkomponenter att samverka genom datornät. En del av programmet kan alltså finnas på en dator och en annan del av programmet på en annan dator. Kallades tidigare för Network OLE. – Läs mer på Microsofts webbsidor.
[förkortningar på D] [programmering] [ändrad 7 september 2018]
dynamisk HTML – lös term för HTML med tillägg som CSS och JavaScript. De förvandlar HTML-sidor från statiska (orörliga) till dynamiska. En dynamisk HTML‑sida kan ha inslag som påverkas av musrörelser (även utan klick) och som har föränderliga delar.
[förkortningar på D] [webbpublicering] [ändrad 17 september 2020]
[förkortningar på S] [it-säkerhet] [processorer] [systemutveckling]
[filer] [förkortningar på D] [försvunnet] [nätverk] [ändrad 6 maj 2019]
Defense advanced research projects agency – amerikanska försvarsdepartementets forskningsinstitut. – DARPA är mest känt för att det utvecklade nätverket Arpanet, numera känt som internet. DARPA/ARPA stödde också utvecklingen av TCP/IP och Berkeley-versionen av Unix. DARPA hette ARPA från starten 1958 till 1972, DARPA från 1972 till 1993, ARPA från 1993 till 1996 och sedan dess DARPA igen. – Se darpa.mil.
[forskningsinstitut] [förkortningar på D] [ändrad 12 februari 2023]
Universal description, discovery and integration – ett system för listning av tjänster (i teknisk betydelse) på internet i ett slags katalog. Med tjänster menas här programmerade funktioner som kan kopplas ihop med andra programmerade funktioner, som i web services och SOA. Typexemplet är att man tänker sig att en kund på webben ska kunna boka en resa, hyrbil och hotellrum samt betala med kontokort i ett svep. Det ska verka som om hon var på samma webbplats hela tiden, men i själva verket skulle hon använda sammankopplade tjänster från flera av varandra oberoende företags webbsidor. – UDDI, som startades av IBM, Microsoft och Ariba, och som utvecklas inom organisationen Oasis, går ut på att bygga upp en XML‑baserad internationell katalog där företag kan registrera sig efter namn, produkt, adress och de webbtjänster de erbjuder. Katalogen vänder sig alltså till andra företag som söker partners som de ska kunna integrera sina tjänster med – inte till slutkunder. – Se Oasis webbsidor.
[förkortningar på U] [webben] [ändrad 21 juni 2017]
Unified display interface – ett gränssnitt för anslutning av bildskärmar till datorer, presenterat i slutet av 2005, från 2007 diskret avvecklat. – UDI var en digital anslutning mellan dator och bildskärm, enbart för bild (inte ljud), kompatibel med HDMI och DVI, två nyare standarder för tv- och videokontakter. Bakom UDI-standarden, som stöddes av en branschorganisation vid namn Udisig, stod bland annat Apple, Intel och Samsung. Sedan Samsung drog sig ur samarbetet 2007 tycks planerna på att införa UDI ha avvecklats i stillhet.
[bildskärmar] [förkortningar på U] [nerlagt] [ändrat 20 augusti 2017]
User datagram protocol – ett överförings‑protokoll som ibland används i stället för det vanligare TCP för massutskick (broadcasting eller rundsändning) på internet. Det används alltså tillsammans med internetprotokollet IP. Man talar då om UDP/IP i stället för TCP/IP. – UDP är enklare än TCP, och har nästan inga funktioner för att rätta överföringsfel. Det lämpar sig därför bäst för korta enkla meddelanden i lokala nät. – Micro transport protocol är baserat på UDP, liksom QUIC.
[förkortningar på U] [internet] [ändrad 4 februari 2018]
general public license – en användarlicens som är knuten till fri mjukvara. Licensen utvecklades 1989 inom GNU‑projektet. – Licensen är utformad för att säkerställa att det som är fri mjukvara alltid ska förbli fri mjukvara. GPL ger användaren / köparen rätt att fritt sprida och sälja programmet, med eller utan ändringar, men bara på villkor att licensvillkoren följer med och är bindande för alla nya användare och köpare. Principen fri mjukvara ska gälla i obegränsat antal led. Alla program som på något sätt samverkar med det program som licensen gäller blir också fri mjukvara. (Licensen är ”smittsam”.) – GPL skyddas av upphovsrätten genom en speciell tillämpning av den, se copyleft. – Notera att GPL gäller vid spridning av program. Om man sprider programkod vidare måste man rätta sig efter licensen, men om man inte sprider koden vidare, utan bara använder den för eget bruk, behöver man inte dela med sig av ändringar och förbättringar. – Se GNU:s webbsidor och se också GPLv3 (GPL version 3). – Läs också om shim. – Läs också om Creative commons, Free art license, GNU Free documentation license, IDDN och kopimi.
[förkortningar på G] [licenser] [ändrad 19 januari 2022]