smittsam, viral – beteckning på företeelser som sprids från person till person. – Viral marknadsföring(viral marketing) är marknadsföring som inte bygger på annonser och reklamfilmer. I stället använder man olika knep för att få folk att tala om den nya produkten med varandra. Med andra ord mun‑till‑mun eller med djungeltelegrafen. – Viral ryktesspridning är vandringssägner i ny form. (Se också Viralgranskaren†.) – Se också viral radio (viralradio). – Jämför med smittsam (om programlicenser).
(small outline dual in-line memory module) – ett slags minneskrets med hög kapacitet och små yttermått. Kretsarna är avsedda för bärbara datorer och annan bärbar utrustning och rymmer upp till 16 gigabyte.
en nerlagd sajt som granskade påståenden som cirkulerade på internet. – Sajten drevs av tidningen Metro och lades ner i augusti 2019 när tidningen Metro lades ner. – Viralgranskaren påminde om amerikanska Snopes. Viralgranskaren utsågs 2015 till Årets folkbildare. Se Metros webbsidor (länk). – Viralgranskaren utvecklade ett tillägg till webbläsaren Chrome som varnar för sajter med falska nyheter, se här (finns kvar i augusti 2020). Jämför med B.S. Detector. Viralgranskaren instiftade också Källkritikens dag. – I maj 2017 sade Metros dåvarande ägare Mats Qviberg i en intervju i Nyheter idag att en av journalisterna som skriver i Viralgranskaren är en ”stalinist som vi borde bli av med”, vilket ledde till att TV4 sa upp samarbetet med Metro och till att Storstockholms Lokaltrafik, SL, övervägde att säga upp samarbetet med Metro, som dittills hade distribuerats gratis i tunnelbanan. Qviberg sålde den 21 maj 2017 sina aktier i Metro för en krona. – Se också viral och vandringssägen samt läs om Bluffakuten och sajtkoll.se†. – Viralgranska var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet(länk) och Språktidningen(länk).
– tekniskt: störningar som uppstår i elektriska signaler, till exempel i tele- eller datakommunikation, på grund av yttre elektromagnetiska impulser;
– obegripliga teckenkombinationer i elektroniska meddelanden, orsakade av linjebrus, eller som ser ut att vara orsakade av linjebrus;
– programkod som är så svårbegriplig att den påminner om linjebrus. Det kan vara tecken på inkompetens eller, i sällsynta fall, på ovanligt hög kompetens;
– allmän nyttighet, samhällsservice, offentlig service. Traditionellt: el, vatten och avlopp är [public] utilities. Det är sådant som alla anses ha behov av, och som berörda myndigheter och företag är skyldiga att tillhandahålla för alla (under vissa villkor). – I februari 2015 bestämde amerikanska FCC att bredband ska räknas som en allmän nyttighet, jämställd med telefoni. Detta fick konsekvenser för abonnenternas rättigheter gentemot operatörerna, och för nätneutralitet. Beslutet upphävdes emellertid 2018, se detta dokument;
humörfigur för introverta. – Med introjier visar man att man vill tänka på saken, att man vill vara i fred och liknande. – Introjier ritades av den amerikanska formgivaren Rebecca Evie Lynch, och blev kända i början av 2015. – Ordet introji anspelar på den japanska typen av humörfigurer, emojier. – Rebecca Evie Lynch har lagt ut sina introjier på Facebook(länk).
(IMSI) – sifferserie som identifierar ett mobiltelefonabonnemang. – Sifferserien är lagrad på telefonens SIM‑kort och är alltså inte knuten till själva telefonen. Om man flyttar SIM‑kortet till en annan telefon följer IMSI‑numret med. Mobiloperatörer använder IMSI för att särskilja varandras abonnenter och för att avgöra hur, och om, de ska hantera uppringande abonnenter från andra operatörer. – I praktiken överförs IMSI‑numret så sällan som möjligt. Detta för att försvåra kartläggning. I stället tilldelas varje telefon i ett tillfälligt, slumpmässigt valt nummer, TMSI (Temporary mobile subscriber identity), som bara används så länge telefonen är ansluten till en och samma basstation. En bilresenärs mobiltelefon kan alltså tilldelas många TMSI‑nummer under en resa. – IMSI‑numret består av 64 ettor och nollor, vilket motsvarar ungefär 15 vanliga (decimala) siffror. Numret är inte samma som telefonnumret, men det ger information om land och operatör. – Jämför med ett annat nummer som också finns på SIM‑kort, nämligen ICCID (som identifierar SIM‑kortet), och med IMEI, som identifierar telefonen. – För IMSI catcher, se falsk basstation.
– (optical character recognition, förkortat OCR, på svenska också optisk teckenigenkänning eller optisk läsning) – teknik för omvandling av tryckt eller handskriven text till text som kan behandlas av en dator. – Maskinläsning kom i bruk på 1960‑talet för datoriserad hantering av checkar, inbetalningskort och liknande. Det fungerade då bara med speciella typsnitt som minskade risken för felläsning. Sådana typsnitt, som det elefantsjuka Data 70 (se länk) och det snarlika typsnittet Computer(länk), blev snabbt ett slags kännetecken för datorteknik, och användes i många år i rubriker och på bokomslag som inte alls var avsedda för maskinläsning, men som handlade om datorer. Med åren blev typsnitt som utvecklades för maskinläsning mer och mer lika vanliga typsnitt, till exempel OCR‑B(länk). (Å andra sidan har den koreanska formgivaren Sang Mon utvecklat typsnitt som ska vara oläsliga för maskinläsning, se denna länk.) Men på 1970‑talet uppfann Ray Kurzweil en maskinläsningsteknik som klarade alla vanliga typsnitt. Nu finns det program för maskinläsning som kan köras på vilken persondator som helst, och även handskriven text kan läsas med varierande grad av framgång. – Jämför med teckenigenkänning;
– om datorer: inläsning av information som tillhandahålls i en form som datorer, men inte nödvändigtvis människor, kan tolka. Välkänt exempel: streckkod. Maskinläsbar information är information som datorn kan exekvera som programkod eller behandla i ett program.
Web-based distribution authoring and versioning – en avvecklad arbetsgrupp inom internets tekniska ledningsgrupp IETF för utarbetande av standarder för gemensamt (distribuerat) arbete med dokument på webben. WebDAV är också namnet på ett protokoll som gruppen har fastställt – ett tillägg till HTTP-protokollet. Arbetet med WebDAV påbörjades 1996 och arbetsgruppen avslutade sitt arbete 2007. Läs mer på webdav.org (stängd). Läs också om CalDav.
Hypertext transfer protocol – det protokoll som styr kommunikationen på webben. – HTTP styr hämtandet och skickandet av webbsidor mellan webbserver och webbläsare. – HTTP konstruerades 1991 av webbens upphovsman Tim Berners-Lee. – Skilj mellan HTTP och den säkrare varianten HTTPS. – HTTP förnyas långsamt. Version 1.1 är från 1997, och gällde fram till 2015, då HTTP version 2 släpptes, se HTTP/2; se också HTTP/3. – Läs också om HTTPD (som inte är ett protokoll).
