read write – beteckning på återskrivbara optiska diskar. Det finns två typer: -RW och +RW. – Se också rwx (som är något helt annat.
[förkortningar på R] [optiska diskar] [ändrad 5 augusti 2019]
tilläggsbeteckning på inspelningsbar optisk disk som är återskrivbar och som klarar inkrementell bränning. Se CD-RW och DVD+RW. – Jämför med ‑R, +R och -RW.
[förkortningar på #] [optiska diskar] [ändrad 9 oktober 2019]
tilläggsbeteckning på den enklaste typen av inspelningsbar DVD eller CD: man kan spela in på den vid ett enda tillfälle. Det går inte att radera och spela in igen, och man kan inte lägga till mer material i efterhand. Disken är alltså icke återskrivbar och klarar bara icke‑inkrementell bränning. – Se CD‑R och DVD‑R. – Jämför med +R, ‑RW och +RW samt BD‑R.
[förkortningar på #] [optiska diskar] [ändrad 9 oktober 2019]
tilläggsbeteckning på inspelningsbar CD eller DVD som man efter bränning kan radera och spela in på igen, men som man inte kan spela in på bit för bit. Den är alltså återskrivbar och icke‑inkrementell. – Se också DVD‑RW och CD‑RW samt BD‑RE. – Jämför med ‑R, +R och +RW.
[förkortningar på #] [optiska diskar] [ändrad 9 oktober 2019]
- – kortvarigt fel när man kör ett program eller spelar datorspel. Sådana fel beror ofta på strömavbrott eller på kraftiga variationer i spänningen. Det gäller främst sådana som bara varar bråkdelen av en sekund. En glitch går därför inte att återskapa, till skillnad från en bugg, som beror på fel i programkoden. Kortvariga strömavbrott eller spänningsfall kallas på svenska för dippar. Kortvariga spänningsstegringar kallas för spikar;
- – även: mindre fel eller förbiseende i koden till ett datorspel, eller i spelkonsolens kretsar. Ett sådant fel är beständigt, och kan därför utnyttjas av gamers som känner till det. Att göra det kallas för glitching. Glitching brukar räknas som fusk. Se också glicther. – Ett annat ord för mindre fel i programkod är papercut.
[fel] [jargong] [programmering] [spel] [ändrad 4 oktober 2018]
Digital video broadcasting – en samling standarder för digitala tv- och radiosändningar. Standarderna utvecklas av organisationen DVB, se dvb.org. Det finns DVB-standarder för olika ändamål:
- – DVB-C, numera DVB-C2 – standard för digitala tv‑sändningar genom kabelnätet (cable);
- – DVB-CI, numera DVB-CI plus – standard för gränssnittet mellan satellit‑tv‑boxen och tv:n;
- – DVB-GEM – standard för interaktiva program i digital-tv;
- –
DVB-H – standard för digitala tv‑sändningar till mobiltelefoner och annat handhållet, numera avvecklad. I stället har DVB utvecklat DVB‑NGH (Next generation handheld) och DVB‑SH, men i praktiken tycks DVB-T2 lite (se nedan) ta över den nischen;
- – DVB-RCS, numera DVB-RCS2 (return channel satellite) – standard för tvåvägskommunikation via satellit, främst avsedd för internetanslutning (se också VSAT);
- – DVB-S, numera DVB-S2, med tillägg DVB-C2X – standard för digitala tv‑sändningar från satellit;
- – DVB-T, numera DVB-T2 – standard för digitala tv- och radiosändningar genom marknätet (T för terrestrial).
- – DVB-T2 lite är avsett för tv-sändningar till smarta mobiler, men det kan också användas för digitalradio. Det har framhållits som ett alternativ till det hårt kritiserade DAB. – Se också Digital radio mondiale och HD radio technology;
- – DVB-3DTV – standard för digital utsändning av tredimensionell tv. – Ett konkurrerande system är DMB.
[förkortningar på D] [radio och tv] [ändrad 13 december 2019]
XML user interface language – ett XML-baserat språk för beskrivning av användargränssnitt. XUL har utvecklats inom Mozilla-projektet, läs mer på dess webbplats. (Från början hette XUL ”eXtensible user interface language”.)
[användargränssnitt] [förkortningar på X] [xml] [ändrad 13 maj 2017]
ibland: täckord för pornografisk (”sexually implicit”, ”explicit content”). Men grundbetydelsen är bara: tydlig, uttrycklig, rättfram – utan omskrivningar. Andra täckord med liknande betydelse är adult, blue och graphic samt NSFW.
[språktips] [ändrad 2 mars 2018]
- – datum skrivs i löpande text så här: den 24 juli 2021. (Ordet den kan utelämnas.) Observera att man just i datum skriver bara 24 för tjugofjärde; motsvarande för andra datum. Men om det gäller ett ordningstal skriver man däremot så här: ”24:e”. Man skriver bara ut sista bokstaven i ordningstalet, trots att det kan vara flera bokstäver som skiljer det från räknetalet (”24:e” utläses ju ”tjugofjärde”, inte
tjugofyrae). Nummer på kungar och andra potentater skrivs med romerska siffror utan tillägg. Man skriver ”Gustaf III” men säger ”Gustaf den tredje”;
- – det heter ett datum, flera datum på modern svenska. Den latinska pluralformen data har blivit ett separat svenskt ord;
- – i princip skulle singularformen av ordet data kunna vara datum, men den ordformen används praktiskt taget aldrig i den betydelsen. Om det behövs säger man vanligtvis ”en uppgift”: ”denna uppgift är fel”, inte ”detta
datum är fel” (om det inte gäller just ett datum i betydelse 1.)
[data] [språktips] [tid] [ändrad 5 augusti 2021]
- – utplacering, driftsättning, produktionssättning – to deploy – att utplacera, att driftsätta. – En från början militär term som också används om it-system. To deploy kan ofta hellre översättas med att ta i bruk eller att driftsätta; ibland även med att använda. Att utplacera är den vanliga militära översättningen av to deploy;
- – a deploy – en utplacering – det att ett färdigt program, en funktion eller en tjänst görs tillgänglig för andra. – Jämför med implementering.
[it-system] [språktips] [ändrad 5 juli 2020]