Swedish university computer network – de svenska universitetens och högskolornas datornätverk. – Sunet är både en institution och namnet på nätverket, som grundades 1980. Den senaste versionen av Sunets nätverk heter SunetC (länk). – Sunet leds av en styrelse som tillsätts av Vetenskapsrådet (länk). Driften sköts sedan 2007 främst av organisationen NUNOC, tidigare av Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Sunet ingår i det nordiska universitetsnätverket NORDUnet. – En ingående beskrivning av SunetC, författad av Jörgen Städje, finns på sajten Teknikaliteter. – Sunet finns på sunet.se.
[förkortningar på S] [nätverk] [universitet] [ändrad 6 maj 2021]
– i typografi:
- –detsamma som ordmellanrum;
- – se blanka tecken.
[typografi] [ändrad 14 oktober 2018]
(body) – i typografi: huvuddelen av en text, skriven med vanlig stil. Alltså inte rubriker, mellanrubriker, ingress eller fotnoter, utan det som är avsett att läsas som löpande text eller löptext. – Benämningen brödtext kommer av att det var den texten som typograferna tjänade sin brödföda på, eftersom de fick betalt per rad.
[typografi] [ändrad 5 april 2017]
i typografi: det tomma utrymmet (ljusrummet) på ett uppslag vid bokens eller tidningens mitt (ryggen). Alltså högerkanten på en vänstersida och vänsterkanten på en högersida. Utrymmet behövs för att texten vid tryckningen inte ska hamna i vecket och bli oläslig. På en enstaka sida som inte ska bindas in blir det högerkanten på sidan. – Bunten kallas ibland för höger- respektive vänstermarginal, men bunten räknas i typografi inte som marginal. Bunten brukar vara smalare än marginalen. – När man formger för publicering på webben blir det ingen bunt (om man inte strävar efter att i detalj kopiera layout av tryckta tidningar), men det kan däremot finnas spaltmellanrum. – På engelska: gutter.
[tryckning] [typografi] [ändrad 2 oktober 2018]
- – ett AI-program som kan spela sällskapsspelet Diplomacy. (Se Wikipedia.) – Cicero, som har utvecklats av Meta och som presenterades 2022, spelar framgångsrikt Diplomacy mot mänskliga motspelare. Spelet förutsätter att de spelande förhandlar med varandra ”utanför brädet” och sluter överenskommelser. De mänskliga motspelarna tror i många fall att de spelar mot en människa (förutsatt förstås att spelet sker på distans) – se Turingtest. – Se ai.facebook.com/blog…;
- – ett typografiskt mått: 4,5 millimeter (exakt) sedan 1973, tidigare (exakt) 4,5108 millimeter. Det äldre måttet förekommer fortfarande. En cicero delas upp i tolv punkter. – Cicero är ett europeiskt typografiskt mått som i USA motsvaras av det aningen mindre pica. – Måttet cicero används numera inte så mycket. Delmåttet punkt (0,375 millimeter), däremot, används fortfarande vid stilsättning för att ange teckenstorlek, eftersom det är mer precist än millimeter. Andra mått som satsyta och indrag, som förr angavs i cicero, anges numera däremot oftast i millimeter;
– Uppkallat efter den romerska vältalaren och politikern Marcus Tullius Cicero (106-43 f v t, se Wikipedia).
[ai] [spel] [typografi] [ändrad 6 december 2022]
i typografi: typsnittsvariant med tjockare linjer än vanlig stil. Halvfet stil används när man vill markera ord eller stycken i löpande text (brödtext). Det kallas ibland, särskilt i enklare ordbehandling, för fet stil, men riktig fet stil är, som namnet antyder, ännu fetare än halvfet stil, och riktig fet stil används normalt inte i löpande text. Det används bara i rubriker. – På engelska heter halvfet stil semibold, ibland bara bold.
[typografi] [ändrad 11 juni 2018]
(orphan) – i typografi: ensamrad, övergiven slutrad – ett styckes sista rad som ensam står överst på en sida. – En horunge uppstår när den sista raden i ett textstycke inte får plats på samma sida som resten av stycket. Den hamnar därför ensam överst på den sida som följer. Horungen kan följas av mer text på samma sida eller stå ensam på sidan. Ordet används också om text i spalter. – Horungar undviks i all genomtänkt typografi. Den övergivna raden anses störande av både estetiska och psykologiska skäl. – Man skiljer mellan dubbel horunge (samma sak som bara horunge) och enkel horunge:
- – Enkel horunge är när ett stycke delas upp så att första raden i stycket kommer nederst på en sida och resten följer på nästa sida (eller i nästa spalt). Enkla horungar anses numera acceptabla även i god typografisk formgivning. På engelska: orphan;
- – Dubbel horunge eller bara horunge innebär att sista raden i ett stycke hamnar för sig, överst på en sida eller överst i en spalt. Det undviker man i all typografi. På engelska: widow (men se här nedanför).
– Det vanliga sättet att rätta till (dubbla) horungar är att ge dem sällskap genom att skjuta över en eller flera rader från föregående sida. I böcker och tidningar gör man det genom att öka ordmellanrummen på sidan närmast före horungen, vilket leder till att färre ord, och därmed färre rader, får plats där. Då måste alltså några rader flyttas till nästa sida, där horungen finns. I utskrifter från ordbehandlare kan man göra det genom att lägga till blankrader. De flesta ordbehandlare och sidredigeringsprogram kan rätta till horungar automatiskt. – På engelska heter horunge widow. Den korrekta betydelsen av widow motsvarar dubbel horunge, men ibland används det också om enkel horunge, fast den engelska facktermen för enkel horunge är orphan (föräldralös). I varje fall finns det ingen anledning att använda direktöversättningen änka i någon av dessa betydelser. – Under 2014 inleddes en diskussion om att hitta ett trevligare ord för horunge i denna betydelse (se horunge.se). Det ledde till att de språkvårdande organen Språkrådet och TNC† enades om att rekommendera ensamrad som ersättning för horunge.
[språktips] [typografi] [ändrad 14 juli 2017]
i typografi: en typsnittsvariant där de gemena bokstäverna (de små bokstäverna) ser ut som versaler (stora bokstäver), fast mindre. DET SER UT UNGEFÄR SÅ HÄR. – Äkta kapitäler är inte förminskade versaler, utan ritas för sig av en typografisk formgivare. Det innebär, enkelt uttryckt, att i exempelvis 12 punkters stil har gemena kapitäler lika tjocka linjer som versalerna. För falska kapitäler använder däremot man versaler med mindre teckenstorlek. I en 12 punkters stil kan man till exempel fuska genom att låta 10 punkters versaler föreställa gemena kapitäler. Fusket märks på att linjerna blir lite för tunna. – På engelska: small caps, small capitals. – Mer typografi.
i typografi: lutande stil. Används för att markera enstaka ord, fraser eller namn i löpande text. – Kursiv är en av de tre vanliga typsnittsvarianterna (vikterna): rak, kursiv och halvfet. Det finns två slags kursiv stil:
- – äkta kursiv, som ritas av typografiska formgivare, och:
- – falsk kursiv som framställs genom programstyrd manipulation av en rak stil.
– Observera att kursiv stil på engelska heter italics. Det engelska ordet cursive står för skrivstilsliknande stilar, på svenska kallade skript.
[typografi] [ändrad 5 december 2019]
i typografi: de tomma utrymmena på en sida: marginal, bunt, sidhuvud, sidfot och eventuellt andra tomma ytor. Kallas också för luft eller blanka ytor.
[typografi] [ändrad 9 augusti 2020]