- – om processorer: se kärna;
- – core memory, core storage – kärnminne – äldre typ av arbetsminne som bestod av magnetiserbara järnringar, cores, i ett rutnät. Under 1960‑talet ersattes kärnminnen successivt av halvledarminnen, men på engelska användes core trots det länge som beteckning på arbetsminnet;
- – se Dublin Core;
- – se CoreOS;
- – core som i hardcore (om någon eller något som har en hård kärna, alltså som är hård, grov, rå, fanatisk). Ordet har flyttats över till andra ord, ibland utan hänsyn till grundbetydelsen kärna. – Se till exempel borecore. – Läs också denna artikel i Washingtonian: länk.
- – För engelska kernel, se också kärna.
[lagringsmedier] [linux] [processorer] [språkteknik] [språktips] [trender] [ändrad 5 november 2017]
Data encryption standard – den amerikanska krypteringsalgoritm som var amerikansk standard från 1977 till början av 2001. – DES utvecklades från början av IBM. DES är en symmetrisk algoritm med 56 bitars nyckellängd. Under 1990‑talet blev det uppenbart att nyckeln hade blivit alltför kort, och att krypteringen kunde knäckas med en måttlig insats av tid och datakraft. Det är inte möjligt att öka nyckellängden i DES, men däremot har det kommit varianter som Triple‑DES. För att få ett helt nytt, säkrare system har USA:s regering skaffat en efterträdare till DES, kallad Advanced encryption standard (AES).
[förkortningar på D] [kryptering] [standarder] [ändrad 15 november 2018]
– förkortning för social security number, USA:s motsvarighet till personnummer.
[förkortningar på S] [personuppgifter] [ändrad 27 maj 2020]
”eat your own dog food” – använd dina egna produkter i verksamheten – ”lev som du lär”. Vanligt uttryck i amerikanska företag Kallas också för dogfooding. – En mer tilltalande variant: drink your own champagne.
[företag och ekonomi] [jargong] [ändrad 13 september 2019]
i marknadsföring: marketing collateral – marknadsföringsmaterial – hjälpmedel för marknadsföring som tryckt material, webbsidor och videor. – Collateral är annars oftast ett adjektiv: bidragande, tilläggs-, extra, bi- (som i bisak). – Collateral damage – oavsiktliga skador, sidoskador; civila offer (i krig och i andra sammanhang).
[marknadsföring] [språktips] [ändrad 18 juli 2021]
bisarr stavningsrättelse – tokig ändring som görs av ett rättstavningsprogram. – Cupertinoeffekten heter så därför att ett vanligt rättstavningsprogram brukar ändra ”cooperatino” (vanlig felskrivning av cooperation) till Cupertino (stad i Silicon Valley). – Benämningen har uppstått bland EU:s översättare och skribenter. – Den minst lika vanliga felskrivningen ”coperation” brukar bli copulation. – Läs också om apyware, clbuttic och Scunthorpeproblemet.
[fel] [kuriosa] [språkteknik]
Multiple virtual storage – ett av flera namn på operativsystemet till IBM:s stordatorer under årens lopp. – MVS har en historia som sträcker sig tillbaka till 1964, då föregångaren OS/360 lanserades. Namnet MVS användes från 1974 till 1995, då MVS bytte namn till OS/390†. År 2000 bytte det namn till z/OS. Namnbytena sammanföll givetvis med förändringar, kopplade till utvecklingen av hårdvaran, som numera kallas för stordatorservrar (mainframe servers).
[förkortningar på M] [namnbyte] [operativsystem] [stordatorer] [ändrad 19 januari 2023]
det operativsystem (eller programladdningssystem) som Microsoft utvecklade för IBM:s Personal computer (PC), lanserad 1981. – PC‑DOS var en vidareutveckling av QDOS†. PC‑DOS blev under 1980‑talet världens mest spridda operativsystem, och det ingick i de första tre versionerna av Windows. När Microsoft sålde det hette det MS‑DOS. – PC‑DOS / MS‑DOS kallas ofta bara för DOS, men det har funnits fler operativsystem med namn på DOS – se DOS. I början av 1990‑talet trängdes PC‑DOS undan av Windows. (PC-DOS står för personal computer disk operating system.)
[dos] [förkortningar på P] [operativsystem] [ändrad 21 maj 2018]
- – dator eller annan produkt som funktionellt sett är utbytbar mot (kompatibel med) mot en annan, vanligtvis mer känd, produkt. – Ordet blev vanligt på 1980‑talet, då man talade om pc‑kloner: datorer som var kompatibla med IBM:s Personal computer. – Kloner säljs under eget varumärke, och är alltså inte förfalskningar. Men det är en förutsättning att tillverkaren av förebilden till klonen tillåter kloningen. IBM, till exempel, tillät redan under stordatortiden kloning för att undvika anklagelser för monopolism. – Syftet med kloner är att kunden ska kunna använda program och tillbehör som är avsedda för förebilden. På 1990‑talet såldes det under ett par år också (med tillstånd av Apple) kloner av Macintosh. – Ordet klon har kommit ur bruk i denna betydelse, eftersom praktiskt taget alla persondatorer som säljs, utom Macintosh, är kompatibla med varandra;
- se AI-klon.
– Ordet: Klon är ett ord som närmast lånats från genteknik. Det beskriver en varelse som med artificiella medel, kloning, fått samma arvsmassa som en annan varelse. Kommer av det grekiska ordet klon som kan översättas med stickling, kvist. – På engelska: clone.
[jargong] [persondatorer] [produkter] [ändrad 8 maj 2023]
-
- – på internet: avskiljningstecken i domäner, som i computersweden.idg.se. Utläses punkt på svenska och dot på engelska. – Namn på toppdomäner som .com och .se skrivs vanligtvis med punkt före när namnen står för sig själva. En ensam punkt, dot, står också för rotzonen i domännamnssystemet. Den punkten ska stå sist i domänens namn, men sätts normalt inte ut eftersom den är förutsägbar;
- – i e-postadresser: användarnamn kan delas upp med punkter, till exempel maria.johansson@acme.se. Gmail ignorerar punkter i användarnamn: mejl till maria.johansson@epost.se kommer fram även om avsändaren skriver mariajohansson@epost.se eller maria.jo.hansson@epost.se. Det går alltså på Gmail inte att registrera varianter av samma användarnamn där bara punkterna skiljer. – Se dot account;
- – det minsta måttet i typografi. Det finns en europeisk och en amerikansk punkt:
- – en europeisk punkt, ”ciceropunkt”, är exakt 0,375 millimeter enligt den standard som gäller sedan 1973. Tolv europeiska punkter blir en cicero, 4,5 millimeter. (Före 1973 var en punkt något större, ungefär 0,376 millimeter med motsvarande aningen större mått på en cicero.) Förkortningen för en europeisk typografisk punkt är 1p;
- – amerikansk typografisk punkt:
- – numera: ”postscriptpunkt”, 0,352777… millimeter, exakt 1/72 tum. Tolv punkter bli en pica som alltså är exakt 1/6 tum eller 4,287… millimeter. Detta är det mått på punkt som används i sidbeskrivningsspråket Postscript;
- – i äldre amerikansk typografi är en punkt, ”picapunkt”, 0,35136 millimeter. Det går då 72,29 punkter på en tum och en pica blir då 4,216 millimeter. En amerikansk typografisk punkt förkortas 1pt.
– Typografiska punkter används numera bara för att ange teckenstorlek. Tidigare brukade man ange satsyta (textmassans längd och bredd) och indrag i cicero, men numera anges sådana mått i millimeter. – Skillnaden mellan europeiska och amerikanska punkter är över sex procent, alltså tillräckligt stor för att vara märkbar. (Skillnaden mellan de två olika amerikanska punktstorlekarna är däremot knappast märkbar.) I program för datorstödd typografi brukar man kunna ställa om mellan cicero och pica. Traditionellt används cicero i Sverige, men eftersom de typografiska programmen kommer från USA använder många pica i stället, ofta utan att vara medvetna om det;
- – observera att i versionsnumrering använder man punkt som avskiljare mellan huvudversionsnumret och det (eller de) nummer som står för mindre förändringar. Version 3.10 är tionde omarbetningen av version 3, det är inte, som i matematik, samma sak som version 3.1. Punkten motsvarar inte decimalkomma, så den ska inte bytas ut mot kommatecken vid översättning;
- – skiljetecknet punkt används på engelska som decimaltecken där vi på svenska använder decimalkomma. Talet pi skrivs 3,14… på svenska men 3.14… på engelska;
- – skiljetecknet . kallas på engelska för stop eller full stop;
- – se också halvhöjd punkt (tecknet ·).
[domäner] [matematik] [typografi] [ändrad 3 december 2022]