– idle time – vilotid, passiv tid – tid då inget av betydelse händer i en uppkopplad kommunikationslinje eller i en påslagen dator. De går alltså på tomgång. Det är inte nödvändigtvis samma sak som väntetid;
– idle character – väntetecken – tecken som betyder ”gör ingenting” eller som sänds utan att ha någon annan funktion än att markera att det inte finns något att sända.
– Det engelska ordet idle betyder sysslolös. En idling engine är en motor som går på tomgång.
Interdeposit digital number – ett system för skydd av upphovsrätten till digitala verk, både bild och musik. – Verk som är registrerade hos IDDN får ett unikt nummer och en digital följesedel med uppgifter om upphovspersonen och om de villkor som gäller för kopiering och annan tillåten användning. Den som vill kopiera verket eller använda det på annat sätt kan enkelt uppfylla villkoren för att få göra det. Upphovspersonen får också juridisk hjälp med att motarbeta piratkopior. – IDDN har inte fått särskilt stor spridning. – Läs också om copyleft, Creative Commons, Free art license, GNU free documentation license, GPL och Kopimi. – Se iddn.org.
Binär elektronisk sekvenskalkylator – Sveriges första elektroniska dator, färdig 1953. (Datorn BARK† kom före, men den var inte elektronisk.) BESK var under en kort tid världens snabbaste dator. Konstruktionen var inspirerad av IAS machine†. – Se Wikipedia. – Se också denna uppsats (arkiverad) av Mattias Fundberg och Mikael Gustavsson. – Läs också om danska DASK† och om SMIL†.
Content repository API for Java – ett system för innehållshantering i Java. – En JCR är en databas med information som kan hämtas och publiceras av program skrivna i Java. Två kända former av JCR är JSR170 och JSR283. (Observera S:en – det ska stå så.) – Mer här.
ett avvecklat protokoll för krypterade textsamtal över internet. – SCIMP stod för Silent circle instant messaging protocol, och utvecklades av företaget Silent circle. Silent Circle gick 2015 över till ett annat protokoll, Axolotl. – Silent Circles information om SCIMP finns numera bara på Wayback Machine(länk).
förkortning för Online analytical processing – teknik för att söka och sammanställa data ur så kallade flerdimensionella databaser medan de är i drift. Används bland annat för försäljningsanalys och beslutsstöd. Det är ett alternativ till data warehousing, informationslager. Principerna för OLAP formulerades 1992 av E F Codd†. Codds principer för OLAP finns att läsa på denna länk.
– random access memory – den typ av fysiskt minne som används som arbetsminne. – Det är ett halvledarminne som på moderna persondatorer brukar vara på ett antal gigabyte. Tekniskt sett står ”random access” för möjligheten att hämta data från minnet i godtycklig (random) ordning utan skillnad i tidsåtgång. (Alltså till skillnad från magnetiska minnen, i synnerhet band, där hastigheten i dataåtkomsten påverkas av var den efterfrågade informationen finns på bandet.) Detta var en nyhet på 1960‑talet. Det brukar vara underförstått att RAM är ett minne som man kan skriva och läsa till – till skillnad från ROM(read-only memory). Tekniskt sett är dock även ROM ett slags random access memory. – I de första datorerna bestod RAM av magneter (se core), men numera är det alltid ett halvledarminne. Det brukar vara ett flyktigt minne (se DRAM), vilket innebär att man förlorar alla data i arbetsminnet om strömmen bryts. RAM uttyds ibland även som ”rarely adequate memory”. – Olika slags RAM, klicka här. – Läs också om virtuellt minne;
– ram – (svenskt ord motsvarande engelska frame) – i minneshantering: den minsta delen som ett fysiskt minne delas in i, vanligen mellan 512 byte och åtta kilobyte. Motsvaras för logiskt minne av sidor(pages);
– (för frame) – i datakommunikation: ett sammanhållet block av meddelanden eller delar av meddelanden som överförs som en helhet i ett nätverk. Termen används när man talar om datalänklagrets funktion: en ram är alltså inte samma sak som ett paket;
– på webbsidor: del av webbsidan med innehåll som är oberoende av resten av webbsidan. De flesta webbsidor har ramar, ofta i form av en spalt. – Poängen med ramar är att man kan byta ut en del av webbsidan utan att behöva ändra på helheten. Dokumentet med HTML‑koden för webbsidan som helhet innehåller där ramen ska vara bara en instruktion som säger ”här ska det vara en ram” och en länk till ett annat dokument. När sidan ska visas hämtas innehållet i det andra dokumentet och visas i det angivna utrymmet. I synnerhet tidningars webbsidor består till stor del av ramar. Man vill kunna ändra en del av sidan utan att behöva ändra i det HTML‑dokument som ger sidan som helhet dess form. – På engelska: frame. – Se också ramlös.
