XPointer

(XML pointer language) – verktyg för länkning på webbsidor. – XPointer ingår i XLL, som är en tillämpning av XML. XPointer gör att man kan länka till en eller flera bestämda platser i ett annat dokument. Man kan till exempel länka till alla rubriker i ett dokument och på så sätt skapa en innehållsförteckning. – Läs mer på W3C:s webbsidor (länk).

[förkortningar på X] [webbpublicering] [xml] [ändrad 23 juni 2017]

FSCONS

Free society conference and Nordic summit – en årlig konferens om datorprogram och kulturell frihet. – FSCONS har an­ordnats varje höst sedan 2007 i Göteborg (men 2017 var det i Oslo). 2019 års konferens var inställd och därefter ha inte heller någon FSCONS-konferens ägt rum. FSCONS är också en förening som fortfarande är aktiv, se Friprogramvarusyndikatet (friprogramvarusyndikatet.se). Bakom konferensen står europeiska Free software foundation, svenska Wikimedia och svenska Creative commons. På konferensen delades tidigare utmärkelsen Nordic free software award† ut. – Läs mer på fscons.org (från 2019). 

[fri mjukvara] [förkortningar på F] [kultur] [konferenser] [ändrad 8 september 2022]

naturligt språk

  1. – i datorteknik: språk som talas av människor, till skillnad från programspråk. I den betydelsen är inte bara svenska och engelska, utan också esperanto och klingonska (se Wikipedia), naturliga språk. – Controlled natural languages, på svenska styrda språk eller styrda naturliga språk, är förenklade och reglerade naturliga språk som används vid programmering – se natural language programming;
  2. – i språkvetenskap: språk som har utvecklats under årtusendenas lopp, till skillnad från konstgjorda eller artificiella språk. I språkvetenskapen är alltså esperanto och klingonska inte naturliga språk. Artificiella språk kallas ibland på engelska för conlangs för constructed languages, i synnerhet om de har skapats för att användas i fantasivärldar som Tolkiens Midgård.

– På engelska: natural language.

[programspråk] [språk] [ändrad 16 september 2019]

soramimi

japanskt ord för avsiktligt bisarra översättningar där man ersätter ord på originalspråket med ord som låter ungefär likadant på målspråket. Ett par exempel på svenska är videorna ”Ansiktsburk” och ”Hatten är din” (länk) där sånger på arabiska textas på absurd svenska. – Se Wikipedia.

[kuriosa] [språk] [ändrad 11 januari 2020]

spam

  1. – obeställd e-postreklam i massutskick; skräp­post; störande meddelanden i stor mängd. – Spam är ofta reklam för pornografi, undermedel och snabba sätt att bli rik. Meddelandena har ofta avsändare som är svåra eller omöjliga att spåra. Det är vanligt med falska avsändaradresser. Ibland står mottagarens adress som avsändare. Men även etablerade företag skickar ut spam ibland. Alla obeställda massutskick brukar räknas som spam, även om innehållet är seriöst och avsändaren är känd. – Spam räknas som missbruk (abuse) av internet. – Läs också om spambot och spamfilter. – Andra benämningar på spam är bulk mail, bulk email, junk mail, junk email (ofta bara junk) eller unsolicited commercial email, för­kortat UCE. – Se också: bildspam, bologna, cramming, kommentarspam, murk, pink, social spam, sping, spit, splog, squammer och nigeriabrev samt ja‑krav och nej‑krav. – Motsatsen till spam, alltså legitim e‑post, kallas ibland på engelska för ham (skinka). Irriterande men välment e‑post från folk man känner kallas ibland för bacn (för bacon), granny spam eller barfmail, på svenska kräkpost. – En ordlista med engelska spam­­termer finns här: länk (nere sedan januari 2021 – arkiverad);
  2. – massor med mejl under kort tid från samma av­­sändare till samma mottagare (mejlbombning) kallas också för spam;
  3. – från början syftade ordet spam på ofoget att publicera samma inlägg i många olika diskussionsforum (newsgroups) på internet (crossposting). Alternativt att fylla ett diskussionsforum med repetitiva eller irrelevanta inlägg;
  4. – försök att manipulera en sök­motors rank­ning av en webbsida kallas också för spam, till exempel blogspam, spamdexing och kommentarspam. – Se också splogging.
Scen ur Monty Python-sketchen om vikingar och spam. Grahan Chapman, utklädd till kvinna, säger I don’t like spam till en viking.
Sketchen som gjorde spam odödligt.

– Ordet: Hur spam fick sitt namn vet ingen säkert. Men SPAM (länk) är sedan 1937 varumärke för en griskötts­­konserv från det amerikanska före­­taget Hormel Foods (länk). I en Monty Python‑sketch från 1970 med vikingar på en lunchservering upprepade Terry Jones (19422020), klädd som servitris, och vikingarna ordet spam så ofta att det dränkte huvudpersonernas sam­tal. (Texten finns här, länk, eller se sketchen på Youtube.) En vanlig teori är att den som började kalla stö­rande meddelanden för spam tänkte på den sketchen. – Enligt en källa (länk) (nere sedan januari 2021arkiverad) började det 1985 när en deltagare i ett rollspel på nätet skrev spam spam spam spam… tills hen blev avstängd. – Hormel Foods har, enligt ett borttaget meddelande på före­­tagets webbplats (men det finns på Inter­net Archive, klicka här), accepterat att skräppost kallas för spam, men vill att namnet på deras konserv däremot ska skrivas SPAM.

[it-historia] [spam] [ändrad 11 februari 2021]

DOCSIS

data over cable service interface specification – en standard för överföring av data över tv-kabelnätet. I Europa används en variant som kallas för EuroDOCSIS. Det beror på att tv-tekniken i Europa skiljer sig från den i USA, där DOCSIS först utvecklades. Standarden har utvecklats av företaget CableLabs – se cablelabs.com.

[datakommunikation] [förkortningar på D] [radio och tv] [standarder] [ändrad 18 december 2018]

burst

skur, utbrott, explosion, blixt – intensivt flöde av händelser eller information under kort tid:

  1. – i data- och telekommunikation: skur – en koncentrerad mängd information som sänds i en tidslucka i tidsmultiplex. Mottagarens telefon saktar ner skurarna och sätter samman dem till ett begripligt meddelande;
  2. word burst – se ordskur.

[elektronisk kommunikation] [språkteknik] [ändrad 17 november 2019]

 

NFC

  1. – near field communication – närfältskommunikation, kontaktlös kommunikation, närkontakttrådlös dataöverföring på mycket nära håll, högst ett par centimeter. Teknik för NFC förekommer i kort, till exempel busskort, och i mobiltelefoner, där tekniken främst används för betalningar. (Det är en form av AIDC.) Man visar vilka två enheter som ska kommunicera genom att hålla dem intill varandra. Förutom för resor och be­tal­ningar kan NFC till exempel användas i fotoskrivare: man håller kameran intill skrivaren så överförs bilderna automatiskt för utskrift. – Skill­naden gentemot Blue­tooth är att räckvidden är mycket kort. Bluetooth ersätter en sladd, NFC ersätter en kortläsare. En viktig skillnad gentemot RFID är att RFID är envägskommunikation, medan NFC är tvåvägs. – NFC‑tekniken har utvecklats av Philips, Sony och Nokia, och är standardiserad som Ecma‑340 och ISO/IEC 18092. – Läs mer på NFC Forums webb­plats (nfc‑forum.org). – På engelska kallas det också för wave‑and‑pay. – Läs också om blippa, iButton, Bump† och Bluetooth low energy† samt om akustisk NFC;
  2. förkortning för Nationellt forensiskt centrum – se under forensik.

[förkortningar på N] [kontaktlöst] [kriminalteknik] [svenska myndigheter] [ändrad 3 juli 2019]