– i webbadresser (URL:er): instruktion till webbservern att en webbadress beskriver en webbsida som sammanställs genom en sökning, inte en statisk sida. Till exempel betyder URL:en it‑ord.idg.se/?s=frågetecken att webbservern ska söka igenom databasen för IDG:s ordlista efter uppslagsordet frågetecken och efter alla ordförklaringar som innehåller ordet frågetecken. Resultatet av sökningen sammanställs till en sida som webbservern skickar till användaren.
(augmented reality) – teknik som kombinerar människans sinnesintryck med datorgenererade intryck i realtid. – Den vanliga yttervärlden som vi uppfattar med ögon, öron och andra sinnesorgan kompletteras alltså med virtuella inslag medan vi går och står. Det förutsätter speciella interaktiva glasögon eller liknande utrustning. En metod som är i praktiskt bruk fungerar så att man tittar på en historisk turistattraktion genom bildskärmen på en smart mobil med kamera. På bildskärmen visas då motivet med datorgenererade tillägg, till exempel en rekonstruktion av hur arkeologer tror att en ruin såg ut innan den blev ruin. Det liknar virtuell verklighet, fast blandat med vanliga sinnesintryck. – Jämför med annotated reality, augmented virtuality och blandad verklighet(mixed reality). – Förstärkt verklighet var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet(länk) och Språktidningen(länk).
rollspel där deltagarna klär ut sig i dräkter. Om de klär sig i det motsatta könets kläder kallas det för crossplay. – Ordet är en sammandragning av costume play. – Cosplay var ett av årets nyord 2015 enligt Språkrådet och Språktidningen(länk).
– beteckning på något som inte realiseras i sin vanliga materiella form, utan som en funktion hos något annat – inom it ett datorprogram. Det virtuella är likt något materiellt till utseende, beteende och verkan, men icke‑materiellt eller flyktigt. – Det som kallas för virtuellt är likt en förebild, men det ska också vara dynamiskt, så att man kan använda det och påverka det. – I it används ordet virtuell om bilder, ljud och andra sinnesintryck som genereras av en dator, men som ger intryck av att komma från en materiell yttervärld, och som i större eller mindre utsträckning kan påverkas direkt av betraktaren. Man talar om virtuell i motsats till fysisk eller materiell. (Se också virtuell verklighet.) – Virtualisering innebär att datorbaserade resurser hanteras utan direkt koppling till den fysiska data- och programlagringen. – Ordet virtuell används också om bilder och projektioner som ersätter materiella anordningar. Virtuella tangentbord är bilder av ett tangentbord på en bildskärm eller projicerade på en yta, men det går att skriva med dem. – Se också virtuell maskin och virtuellt minne;
– något som liknar något i den yttre verkligheten, men som bara finns i datorspel eller i virtuella världar och bara kan användas där;
– ordet används i liknande betydelse inom fysiken, till exempel virtuell bild.
– Ordet:Virtuell kommer av latinets virtus – dygd, handlingskraft. Det som är virtuellt har samma handlingskraft som förebilden. Engelska virtually kan ibland översättas med ”praktiskt taget”: ”they’re virtually identical” – ”de är praktiskt taget likadana”. (Den betydelsen kan leda till dubbeltydiga tolkningar: i filmen Brazil från 1985 säger någon ”its a virtual keyboard” och menar då att det är verkligen ett tangentbord.)
(”vindruteriddare”) – en som tillbringar arbetsdagen i bil, och behöver kunna ringa, kolla e‑post och gå in på webbsidor medan hon sitter i bilen. Alltså reparatörer, bud, handelsresande, lastbilsförare och andra. – Uttrycket anspelar på road warrior. – Se också digital nomad och tangentbordsriddare. – Fler ord på warrior.
– domain slamming – att lura någon att byta registrator för sin domän på internet;
– telephone slamming – att lura någon att byta telefonoperatör för långdistanssamtal. Detta kan göras med hjälp av den finstilta texten i ett avtal som gäller något helt annat. – Mer i Wikipedia. – Jämför med phreaking.
en nerlagd arbetsgrupp som skulle ta fram förslag om hur man skulle göra det svårt att förfalska avsändaradresser i e‑post och på så vis motarbeta spam. – marid ingick i internets tekniska ledningsgrupp IETF och grundades 2004. I september samma år lades marid ner på grund av oenighet. Oenigheten gällde främst Microsofts förslag Sender ID. – Dokumentation om marid finns kvar på IETF:s webbsidor. (Namnet marid skrevs med litet m. Det stod för MTA authorization records in DNS.)
– reduced instruction set computer – typ av processor (inte en hel dator, trots namnet) som behandlar en liten uppsättning enkla instruktioner, men gör det snabbt. Detta visade sig, när tekniken togs i bruk på 1980‑talet, gå snabbare än att använda de tidigare CISC‑processorerna, som hade komplicerade instruktioner. När man kompilerar för en RISC‑processor blir resultatet alltså inte kod med CISC‑processorernas kraftfulla men tidskrävande instruktioner, utan ett större antal enkla instruktioner som det går snabbt att exekvera. – Intel har aldrig tillverkat RISC‑processorer, men andra processortillverkare gör det, eller har gjort det. Teknikens storhetstid var på 1990‑talet. Den har i de många sammanhang ersatts av Epic, men ARM:s processorarkitektur, som är den mest spridda i världen på 2010‑talet, är baserad på RISC. – Idén till RISC‑processorer kläcktes 1974 av John Cocke (1925—2002, se IBM:s webbsidor) på IBM Research, och utvecklades av David Patterson;
(voice recognition eller speaker recognition) – knytande av en röst till en bestämd person med användning av datorprogram. – Röstigenkänning är alltså en typ av kroppsavläsning eller biometri. En systematisk beskrivning av en persons röst kallas för röstprofil. En inspelning av en röst som ska identifieras kallas för ett röstavtryck. – Skilj mellan röstigenkänning (fastställande av vem som rösten tillhör) och taligenkänning (fastställande av vad rösten säger). – Se också igenkänning.
