en brittisk dator från 1949. Den räknas som Storbritanniens äldsta dator för lagrade program (jämför med Colossus†). – WITCH byggdes för Storbritanniens kärnforskningsprogram, påbörjades 1949 i Harwell nära Oxford, därav namnet, och användes där från 1951 till 1957 under namnet Harwell Dekatron. (Dekatroner är ett slags radiorör, se Wikipedia.) 1957 ansågs den föråldrad, och flyttades då till Wolverhampton and Staffordshire technical college, där den användes i undervisningen till 1973. Det var där den fick namnet Wolverhampton instrument for teaching computation from Harwell, vilket förkortades WITCH. Brittiska National museum of computing, TNMOC, restaurerade den 2009—2012. – Se TNMOC:s webbplats och denna video.
[förkortningar på W] [historiska datorer] [it-historia] [ändrad 22 juli 2018]
även: digiterati – de ledande opinionsbildarna i datorernas värld. – Ordet myntades 1996 av John Brockman (länk – blockerad) i boken Digerati: Encounters with the cyber elite. Det är sammansatt av digital och ‑rati som i literati (italienska för de litterata, den bildade klassen). Det är troligen digerati som har bildat mönster för många andra ord på -rati i it-världen. – När digerati har druckit för mycket kaffe kallas de för jitterati.
[it-folkgrupper] [jargong] [ord på -rati] [ändrad 26 september 2020]
nätverksenhet som hittar en rutt för meddelanden (egentligen delar av meddelanden, paket) från sändare till mottagare på internet eller i ett lokalt nätverk. – Ett paket passerar oftast flera routrar innan det kommer fram. Routerns uppgift är att läsa adressinformationen på varje inkommande paket, fastställa ett vägval till slutdestinationen samt att skicka iväg paketet till nästa router på vägen. (En router arbetar i nätverkslagret i OSI‑modellen – jämför med en switch.) Routern har tillgång till dirigeringstabeller (routingtabeller) med vägval till mottagare, och ofta också information om nätverkets tillstånd (tillfälliga problem). – En statisk router har bara en routingtabell för ett begränsat antal förinställda mottagare, men en dynamisk router kan fråga andra nätverk var en viss mottagare finns (se DNS). – En router kan också anpassa datakommunikationen till olika protokoll, en funktion som ibland sköts separat av en brygga (bridge). Kombinationen av brygga och router kallas ibland för brouter. En router som ansluter ett lokalt nät till internet kallas för edge router (gränsrouter). Om routern sköter trafiken inuti ett lokalt nät är det en core router (kärnrouter). – Böjning: en router, flera routrar. – Uttal: Router uttalas ”rauter” på amerikansk engelska. På brittisk engelska säger man ”rauter” eller ”rooter”. – Det finns ingen svensk term för router.
[nätverk] [ändrad 30 juni 2018]
– förkortning för integrated service device network – ett system för digital dataöverföring via det vanliga kretskopplade telefonnätet:
- – ”vanlig” ISDN var på 1980- och 1990-talen en tjänst som erbjöds till privatpersoner och småföretag som ett snabbare alternativ till modem för uppringda förbindelser. Det har trängts ut av DSL och mobil datakommunikation. – ISDN av denna typ klarade dataöverföring med upp till 128 kilobit per sekund, jämfört med högst 56 kilobit per sekund för modem. Väntetiden innan datakommunikationen kom igång var nästan omärklig, och man kunde tala i telefon samtidigt som man skickade data. Anslutning till telenätet skedde med en terminaladapter med anslutningar för dator, telefon och fax. – Nackdelen med ISDN var, förutom priset, att varje abonnent behövde två fasta telefonlinjer. I början av 00‑talet konkurrerade därför DSL, som klarar sig med en telefonlinje och dessutom är mycket snabbare, ut ISDN för privatkunder och småföretagare;
- – samma system med högre kapacitet för överföring av större datamängder över telefonnätet. Alltså avsett för större företag och organisationer. De hyrde ISDN-förbindelser från telefonbolagen. Även denna form av ISDN håller på att fasas ut under 2010-talet.
– Den internationella ISDN-standarden fastställdes 1984 och reviderades 1988. – Internationella teleunionen ITU:s information om ISDN (från 2014), se denna länk.
[datakommunikation] [förkortningar på I] [ändrad 9 november 2019]
Security administrator tool for analyzing networks – ett föråldrat program för säkerhetsanalys, utvecklat 1995 av Dan Farmer (länk) och Wietse Venema (länk). SATAN kartlade it-systemet och letade efter sårbarheter. Dess storhetstid var på 1990-talet, och det utvecklas inte längre. – Intervju med Dan Farmer från 2014: länk.
[förkortningar på S] [inaktuellt] [it-säkerhet] [ändrad 19 december 2020]
bastard operator from hell – elak system-administratör som saknar förståelse för korkade användare. BOFH är ett återkommande inslag i webbtidningen The Register – Korkade användare kan i sin tur omtalas med uttryck som: code 18, DF Module, diaper change, Error 40, id10t, pebcak, 1k buffer och 404.
[förkortningar på B] [illa omtyckta personer] [ändrad 11 december 2019]
- – (root) – den eller det som är överst i en hierarki. Hierarkin ses som ett upp‑och‑ner‑vänt träd: roten är alltså överst:
- – den användare i Unix som har alla behörigheter i systemet. ”Systemet” kan vara en fristående dator eller ett datorer i ett nätverk. Roten kan bland annat lägga upp och ta bort användarkonton, tilldela rättigheter till konton och filer (se rwx) och ta bort och ändra filer som andra användare har skapat. Roten kan också kallas för administratör eller superuser. – Ordet administratör används i Windows och i macOS (som bygger på Unix). Administratörsrollen i Unix är inte riktigt likadan som i Windows. – I Unix och Unixkompatibla system kan den som är inloggad som rot i princip göra vad som helst med allt som finns i systemet. Att ha rotaccess är att kunna logga in som rot;
- – se också rootkit (spökprogram);
- – rotkatalog: den översta katalogen i ett filsystem: den katalog som innehåller alla andra kataloger. I Unix är rotkatalogen också systemadministratörens (rotens) egen katalog, som inte är identisk med rotkatalogen i betydelsen översta katalogen;
- – se rotzon;
- – ROT – förkortning för random oblivious transfer (ett slags kryptering);
- – ROT – förkortning för redundant, obsolete, trivial – alltså överflödig, föråldrad, ointressant. Förkortningen används om sparad information. – Läs också om mörka data.
[data] [filer] [förkortningar på R] [kryptering] [skadeprogram] [unix] [ändrad 16 oktober 2018]
ohederlig hackare, alltså en person som begår dataintrång och eventuellt också it‑sabotage med kriminella avsikter. – Alternativet är white hat hacker. Det finns också grey hat hackers. – Förklaring till hatt-namnen finns under white hat hacker.
[hackare] [ändrad 21 mars 2018]
- – diakritiskt tecken – streck, prick, ring, krok eller annat mindre tecken som läggs till en bokstav för att ange att bokstaven ska uttalas eller betonas på ett annat sätt än det vanliga;
- – sådant mindre tecken som är del av en sammansatt bokstav (å, ä, ö) eller kan vara tillägg till en bokstav (é), men som inte kan stå fristående som en separat bokstav. Accenter är en typ av diakritiska tecken, men alla diakritiska tecken är inte accenter. – Vad som ska räknas som diakritiskt tecken är omdiskuterat. Till exempel är prickarna över Ä på svenska inte ett diakritiskt tecken enligt definition 1, eftersom prickarna inte är något tecken över huvud taget. De är en del av tecknet Ä. Ä är ju en särskild bokstav som motsvarar danska Æ – det är inte en variant av A. Men när man diskuterar hur bokstäverna ser ut grafiskt kan det ändå vara praktiskt att använda definition 2 och kalla alla lösa bitar för diakritiska tecken utan att bry sig om den språkliga bakgrunden. – Jämför med skillnaden mellan karaktärer och glyfer. – En svensk förteckning över diakritiska tecken på många språk med namn och tips om hur man skriver tecknen på dator finns på Kungliga bibliotekets webbsidor (länk).
[typografi] [ändrad 9 mars 2021]
extra efternamn som står mellan förnamn och efternamn. – Möjligheten att skaffa mellannamn avskaffades 2017. – Mellannamn kan vara förälders efternamn, makans/makens efternamn eller ens eget efternamn som ogift (om man har tagit makens/makans efternamn). – Exempel: Petter Bergström Lind kan vara Petter Lind som har gift sig med Karin Bergström eller Petter Bergström som har gift sig med Karin Lind. Alternativt kommer det ena efternamnet från mor och det andra från far. Bindestreck används inte, och barnen ärver inte mellannamn. Vid sortering av namn i bokstavsordning räknas mellannamn inte som efternamn. – Läs mer på Skatteverkets webbsidor (länk). – Efter att den nya namnlagen trädde i kraft 2017 kan man inte längre skaffa mellannamn, men de som redan har ett mellannamn får behålla det. I stället får man, om man vill, ha två efternamn. – Förväxla inte svenska mellannamn med amerikanska middle name, som avser ett annat förnamn än tilltalsnamnet.
– In English: In Sweden, mellannamn, literally: middle name, refers to an extra family name between a person’s first name(s) and last name. Example: Petter Bergström Lind. A mellannamn can be the family name of a parent, a spouse or, if the person took the family name of his or her spouse at marriage, the person’s own former last name. The option of getting a mellannamn was abolished in 2017. Obviously, Swedish mellannamn are to be distinguished from American middle names. – For more summaries in English, please click at this link.
[personuppgifter] [språktips] [ändrad 12 september 2021]