Kategori: språk
Artiklar om naturliga språk i IDG:s ordlista. Här finns också förkortningar och typografiska termer. IDG:s artiklar om språk: länk.
FFOS ⇢
lokal
- – motsatsen till molnbaserad. Alltså om hårdvara och andra resurser som finns i ägarens lokaler eller i andra lokaler som ägaren har tillgång till. På engelska i denna betydelse: on-premises;
- – begränsad till ett mindre område, som i lokalt nätverk;
- – rum, kontor – se kategorin lokaler.
[it-system] [lokaler] [ändrad 10 augusti 2021]
on-premises
ofta: on-prem – lokal, i egna lokaler, i lokalerna. – Uttrycket syftar på it‑system som körs på bestämd hårdvara på en bestämd plats, till skillnad från i molnet. Vanligtvis i ägarens lokaler. Det kan också vara it‑system som visserligen körs någon annanstans än i ägarens egna lokaler, men ändå på bestämd hårdvara som ägaren förfogar över (colocation). – Språkligt: Observera att det ska heta on‑premises. Formen on‑premise är fel. Ordet premises i betydelsen lokalen, fastigheten, egendomen är nämligen alltid plural. – Se också on‑premises software.
[it-system] [språktips] [ändrad 7 mars 2021]
entity ⇢
– se entitet.
entitet
(entity) – i datorvetenskap:
- – något som existerar oberoende av sina attribut. Om attributen ändras förblir entiteten ändå densamma, till och med om alla lagrade attribut ändras. Exempel: en människa. Hon kan byta namn, adress, telefonnummer, i ovanliga fall till och med personnummer och kön, men hon är ändå samma människa – samma entitet. När man lägger upp databaser kan det vara viktigt att se till att samma entitet inte kommer med i två exemplar: om någon gifter sig och byter efternamn bör man se till att den personen inte dubbleras. (Se också unik besökare);
- – den fysiska person som står bakom en identitet, till exempel personen bakom ett användarnamn;
- – se entity-relationship, där en entitet kan vara i stort sett vad som helst.
– Entitet är i grunden en filosofisk term. Det står för vad som helst som vi kan tänka oss, vare sig det är en varelse, ett materiellt föremål, en händelse eller process, en tanke eller något som existerar i historien, i religion eller i fantasin. Ordet används i olika sammanhang i mer begränsad betydelse. – Ordet kommer från latinets entitatem – det varande, det som finns, och lär ha myntats av Julius Caesar.
[data] [datorvetenskap] [filosofi] [identitet] [språktips] [ändrad 31 augusti 2020]
leverage
hävstång, även: makt, påverkan – leverage effect – hävstångseffekt, utväxling; to leverage [something] – att dra nytta av, att utvinna [största möjliga] effekt av, att mobilisera.
[jargong] [ändrad 12 augusti 2019]
agnostisk
(agnostic) – inom it: tekniskt obunden, öppen. – En person som är agnostisk när det gäller it binder sig inte vid något särskilt operativsystem, någon teknisk plattform, programspråk, utvecklingsmetod eller någon väntad teknisk utveckling. (En sådan person är agnostiker, på engelska an agnostic.) En produkt är agnostisk om den inte är beroende av en viss plattform, till exempel operativsystem, utan fungerar ihop med det mesta. Ett välkänt exempel är webbsidor, som bör vara agnostiska med avseende på vilken webbläsare och vilken datortyp de visas på. Code agnosticism – principen att program ska fungera ihop på hög nivå, oberoende av vilket programspråk de är skrivna i. – Agnostisk är från början en teologisk term och betyder varken troende eller ateist. Av grekiska a- – utan, och gnosis – kunskap.
IAG ⇢
subnumber
- – i numrerade listor, se undernummer;
- – i telefoni: anknytningsnummer;
- – i typografi: nedsänkt siffra (som i H2O).
– Kan också stavas sub number.
[telefoni] [typografi] [ändrad 3 augusti 2019]