Kategori: språk

Artiklar om naturliga språk i IDG:s ordlista. Här finns också förkortningar och typografiska termer. IDG:s artiklar om språk: länk.

evil maid

Det är omöjligt att få tag i bra tjänstefolk nu för tiden.
Det är omöjligt att få tag i bra tjänstefolk nu för tiden.

evil maid attack – attack mot en dator som angriparen har fysisk tillgång till vid upprepade tillfällen, och som har lämnats obe­vakad. (Ett ondskefullt hembiträde är alltså en idealisk angripare.) – Sådana attacker kan kringgå avancerade säkerhetsåtgärder. Angriparen kan till exempel vid det första intrånget installera ett program som registrerar alla knapptryckningar eller ansluta ett USB‑minne som gör det. Vid nästa besök laddar besökaren ner knapptryckningarna och avainstallerar programmet. Intrånget har då inte lämnar några spår, men angriparen kan bland knapptryckningarna hitta lösenord eller annan känslig informa­­tion. – Uttrycket evil maid attack myntades 2009 av den polska it‑säkerhetsforskaren Joanna Rutkowska (blogg).

[attacker] [ändrad 2 mars 2018]

SSEK

Standard för säker elektronisk kommunikation – en svensk tjänst för säker elektronisk kommunikation mellan företag. – SSEK bygger på känd och beprövad teknik för kryptering och kommunikation. Den är uppbyggd på ett enhetligt sätt för att inte varje företag ska skapa en egen variant. SSEK får användas gratis, och används av många svenska företag och myndigheter. – Initiativet till SSEK togs av SEB och Skandia, och den första versionen kom 2002. – Se ssek.org.

[elektronisk kommunikation] [förkortningar på S] [kryptering] [ändrad 12 november 2018]

eIDAS

EU-regler för elektronisk identifiering över gränserna. – Syftet med reglerna är att e‑legitimationer och elektroniska signaturer ska kunna användas i transaktioner mellan EU‑länder. (Samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz.) Reglerna anger också principer för hur man definierar och tillämpar tillit när det gäller e‑legitimationer. Det fullständiga namnet är Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nummer 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk iden­ti­fi­ering och betrodda tjänster för elektroniska trans­aktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG. Förordningen ska tillämpas av offent­liga myndigheter senast den 29 sep­tember 2018. Från det datumet måste svenska myndigheter kunna hantera e‑legitimationer från andra länder, förutsatt att de uppfyller eIDAS krav. Den svenska tjänst som tillämpar eIDAS gentemot utländska användare heter Sweden Connect. – En introduktion till eIDAS från myndigheten DIGG kan laddas ner här, och PTS har mer information. – eIDAS står för Elec­tronic identification and signatures. – En omarbetning av eIDAS, känd som eIDAS 2.0, föreslogs 2021 av Europeiska kommissionen. Den omfattar bland annat ett förslag om så kallade digitala plånböcker.

[elektroniska signaturer] [förkortningar på E] [identifiering] [ändrad 29 april 2022]