– förkortning för pixels per inch, bildpunkter eller pixel per tum. – En tum är 25,4 millimeter (exakt). Ppi är den vanliga måttenheten för upplösning av bilder som visas på bildskärm eller läses in av skanner. När det gäller bilder som trycks eller skrivs ut på papper används måttet dpi, dots per inch. Men det är inte ovanligt att ppi och dpi blandas samman.
[bildskärmar] [förkortningar på P] [måttenheter] [upplösning] [ändrad 4 december 2022]
kort för print resolution – den upplösning som behövs på bilder som ska tryckas. Branschstandard är 300 bildpunkter per tum (ppi), minsta godtagbara upplösning för tryck anses vara 250 bildpunkter per tum (alltså tio per millimeter).
[förkortningar på P] [skrivare] [tryckning] [upplösning] [ändrad 8 december 2016]
(fake news, på svenska också fejknyheter, fejkade nyheter) – falska påståenden som publiceras som om de var äkta nyheter. De sprids sedan vidare av personer som tror att de är sanna, eller som vill att andra ska tro det. Detta kan få skrämmande följder, se Pizzagate. – Det finns två huvudtyper av falska nyheter:
- – avsiktlig desinformation. Avsändaren sprider lögnaktiga påståenden om politiska motståndare eller om grupper av människor (homosexuella, judar, mexikaner, muslimer, romer, transpersoner …) i hopp om att avsändarens likasinnade ska ta lögnerna på allvar. Det förekommer också att sajter publicerar falska nyheter enbart för att locka besökare och få betalda annonser (se också klickbete). Se också deepfake och fabricerade medier;
- – parodiska nyheter. Det är inte meningen att läsarna ska ta ”nyheterna” på allvar. De är avsedda som skämt. Välkända källor till parodiska nyheter är de amerikanska sajterna The Onion (theonion.com) och World news daily report (worldnewsdailyreport.com). Tyvärr tas parodiska nyheter ibland på allvar. – Viralgranskarens† lista över sajter med parodiska nyheter finns
här (arkiverad).
– I slutet av 2016 uppstod en intensiv debatt om falska nyheter. Det gällde bland annat de falska nyheternas betydelse i det inflammerade presidentvalet i USA. Många ansåg att sociala medier som Facebook och sökmotorer som Google borde varna sina besökare för falska nyheter. – I mars 2017 varnade webbens skapare Tim Berners-Lee för falska nyheter (länk). Forskare på Harvarduniversitetet publicerade 2017 A field guide to fake news and other information disorders, se denna pdf. – Påven Franciskus skrev om falska nyheter i ett meddelande den 24 januari 2018 och påpekade att det började i Edens lustgård (länk). President Donald Trump kallade alla nyheter som inte passade honom för fake news. – Läs också om Faktisk och Snopes samt om sham news och skräpnyheter (junk news). – Fejkade nyheter var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).
[desinformation] [årets nyord] [ändrad 6 november 2021]
EU:s andra betaltjänstdirektiv. – Målet för direktivet är att skapa en gemensam europeisk marknad för betaltjänster: det ska inte vara svårare att skicka pengar från Sverige till någon i Grekland än till någon i Örebro. Ett annat mål är att öppna bankerna för fristående betaltjänster. Man ska kunna ha sina pengar på en bank, men betala räkningar med en betaltjänst som den banken inte har något att göra med – men med pengarna som man har på den banken. – Se open banking (öppna banktjänster). – PSD 2 röstades igenom av Europeiska unionens råd i november 2015, och gäller i EU:s medlemsländer från januari 2018. – PSD står för Payment services directive. PSD 2 är en vidareutveckling av den första PSD från 2007. Den svenska tillämpningen av direktivet är betaltjänstlagen. – Mer på EU:s webbsidor och på Finansinspektionens webbsidor. – I september 2019 infördes i Sverige, som konsekvens av PSD 2, strängare regler för betalning med kontokort. Med undantag för betalning av mycket små belopp krävs stark autentisering – se information på Finansinspektionens webbsidor. Reglerna påverkar främst köp över internet och telefon där man intill dess har kunnat betala genom att uppge sitt kontokortsnummer och CVV‑numret. Det räcker alltså inte längre.
[betalningar] [eu] [förkortningar på P] [ändrad 1 juli 2020]
det att vad som faktiskt är sant inte spelar någon roll i opinionsbildning. Alltså att folk tror på sådant som passar deras åsikter och känslor och struntar i motbevis. – Post‑truth blev Årets ord 2016 enligt Oxford Dictionaries, och det har använts sedan 1992. Det anses kännetecknande för mycket av opinionsbildningen på sociala medier.
[desinformation] [ändrad 8 juni 2020]
i politik: formulering som låter oskyldig för de flesta, men som har en speciell betydelse för en viss grupp. Alltså som en hundvisselpipa: bara hunden hör. Genom att använda hundvisselpipeformuleringar kan man hävda att man är ”politiskt korrekt”, men de man vänder sig till förstår att man inte är det. Termen används i diskussionen om hat och desinformation på nätet.
[diskussioner] [politik] [språk] [ändrad 3 april 2020]
skapa en instans. – Alltså att skapa ett objekt som har de egenskaper som tillhör en viss klass eller typ. Klassen eller typen är så att säga ritningen eller förebilden; instansen en fungerande realisering av ritningen / förebilden. – På engelska: instantiate. – Språkligt: Enligt det latinska mönstret borde ordet stavas instantiera (se den engelska stavningen). Det ordet har emellertid sedan länge en annan betydelse på svenska, även om den är sällsynt och ålderdomlig, nämligen klaga, protestera (se Svenska Akademiens ordbok: länk). En annan nackdel med att stava med t skulle vara att ordet då skulle förknippas med engelska instant, alltså snabb, ögonblicklig. Stavningen instansiera är därför att föredra.
[programmering] [ändrad 26 augusti 2021]