vanligt namn på en standard för kodning av bokstäver och andra tecken från maltesiska och esperanto. – Latin‑3 användes från början också för turkiska, men för turkiska används numera kodningen Latin‑9. – Latin‑3 heter officiellt ISO/IEC 8859‑3, och kodas med åtta bitar. Det är ett alternativ till den vanligaste kodningen för språk som använder det latinska alfabetet, nämligen Latin‑1, som saknar en del tecken som finns i Latin‑3. Men eftersom det är relativt få som skriver på maltesiska och esperanto börjar kodningen bli ovanlig, och den ersätts allt mer med kodningar baserade på Unicode. – Läs mer i Wikipedia.
[standarder] [tecken] [ändrad 11 oktober 2016]
vanligt namn på en standard för kodning av bokstäver och andra tecken från 14 språk som använder det latinska alfabetet. – Latin‑2 omfattar teckenuppsättningar som används i öst- och centraleuropeiska språk samt i turkmenska. Det kan också användas för tyska. – Latin‑2 heter officiellt ISO/IEC 8859‑2, och kodas med åtta bit. Det är ett alternativ till den vanligaste kodningen för språk som använder det latinska alfabetet, nämligen Latin‑1, som saknar en del tecken som finns i Latin‑2. – Läs mer i Wikipedia.
[standarder] [tecken] [ändrad 11 oktober 2016]
vanligt namn på en standard för kodning av bokstäver och andra tecken från 28 språk som använder det latinska alfabetet. – Latin‑1 omfattar 191 bokstäver, bland annat alla bokstäver som används i svenska, danska och norska och 25 andra språk (givetvis engelska). Däremot saknas några ovanliga bokstäver som används i en del andra språk, bland annat i franska och finska. (Denna brist brukar gå att lösa i praktiken.) – Latin‑1 heter officiellt ISO/IEC 8859‑1, och kodas med åtta bitar. Det standardiserades 1985 och är fortfarande den förvalda teckenkodningen i många sammanhang. Men det kompletteras ofta med andra kodningar som har de bokstäver och tecken som saknas. –Det finns en hel serie kodningar som heter Latin-1, Latin-2 och så vidare. – Främsta konkurrenten är kodningar som är baserade på Unicode. – Läs mer i Wikipedia.
program för ordstamsigenkänning (stemming).
[språkteknik] [ändrad 14 november 2019]
(block chain, blockchain) – en komplett, distribuerad lista, uppdelad i block, över transaktioner som berör ett digitalt objekt. Syftet med blockkedjor är att det ska vara omöjligt att manipulera informationen som finns i dem. – Att listan (en liggare) är distribuerad innebär att den finns i identiska exemplar på många datorer. Att den kallas för kedja beror på att den är indelad i delar, block, där varje nytt block innehåller ett kondensat (hash) av det föregående blocket. (Jämför med sidorna i en kassabok, där varje ny sida börjar med summan av transaktionerna på den föregående. I en blockkedja är matematiken mer avancerad.) Varje dator signerar med sin elektroniska signatur. – Upplägget ska göra det omöjligt att förfalska informationen som har lagrats. Varje ny transaktion måste nämligen godkännas av ett antal datorer i blockkedjans nätverk. De har redan blockkedjan med alla tidigare transaktioner, och kan därför kontrollera att inga värden har ändrats sedan sist. De kan också kontrollera att den som gör transaktionen har rätt att göra det. Om allt stämmer godkänner de transaktionen och lägger den till listan (det aktuella blocket). – Blockkedjan är grunden för den kryptovalutan bitcoin. Alla betalningar med bitcoin registreras permanent i en blockkedja för varje värdebärare. (Värdebäraren är den sifferserie som anger ett bestämt belopp i bitcoin.) Blockkedjan följer med sifferserien när man gör en betalning, och den kopieras också på ett antal datorer i bitcoinnätverket. Det finns däremot ingen central server. För att betalningen ska godkännas måste blockkedjan vara likadan hos betalningen och hos ett antal datorer i bitcoin‑nätverket. För att manipulera data i en blockkedja måste man alltså:
- – göra intrång i alla datorer i bitcoin-nätverket och göra samma ändring i alla, och dessutom
- – forcera krypteringen.
– Alla transaktioner krypteras nämligen, och blockkedjan lagras i krypterad form. – Om det skulle dyka upp två identiska värdebärare (alltså sifferserien som visar betalningens belopp) räknas den som har längst blockkedja som den äkta, och den andra blir ogiltig. – Blockkedjetekniken har anammats i många andra sammanhang än bitcoin. Blockkedjor kan användas för andra elektroniska betalningar, men också för att säkra andra elektroniska data, till exempel textdokument. Nackdelen är att blockkedjan kan bli mycket lång. Läs också om smarta kontrakt. – Blockkedjan blev känd 2008 genom pseudonymen Satoshi Nakamotos artikel om bitcoin. Men principen går tillbaka på Stuart Habers och W Scott Stornettas artiklar från 1991 – se immutablerecord.com…. – Blockkedja var ett av årets nyord 2017 enligt Språktidningen (länk) och Språkrådet (länk). En del företag anser att ordet har blivit uttjatat och föredrar att tala om digital ledger technology, DLT. – Läs också om projektet Corda och om kondensatkedja. – IDG:s artiklar om blockkedja: länk.
[kryptovalutor] [blockkedjor] [kryptering] [årets nyord] [ändrad 3 september 2022]
skämtsamt om it-system i kylskåp eller annan hushållsutrustning och om möjligheten för angripare att använda dem för sabotage och dataintrång. – Se också bot.
[attacker] [bot] [jargong] [smarta hemmet] [ändrad 24 maj 2017]
”zero fucks given”
[förkortningar på Z] [nät- och sms-språk] [ändrad 5 juni 2017]
(delningssvada) – framställande av betalda tjänster som en form av delning (sharing). Uttrycket anspelar på whitewashing, på svenska skönmålning.
[fildelning] [jargong] [ord på –washing] [ändrad 31 januari 2022]