– i typografi:
- –detsamma som ordmellanrum;
- – se blanka tecken.
[typografi] [ändrad 14 oktober 2018]
Ord och uttryck i it-branschen
Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om typografi. Kategorin typografi är en underavdelning till kategorin språk. Kategorin tecken är en underavdelning av kategorin typografi. – Se också kategorin tryckning.
– i typografi:
[typografi] [ändrad 14 oktober 2018]
(body) – i typografi: huvuddelen av en text, skriven med vanlig stil. Alltså inte rubriker, mellanrubriker, ingress eller fotnoter, utan det som är avsett att läsas som löpande text eller löptext. – Benämningen brödtext kommer av att det var den texten som typograferna tjänade sin brödföda på, eftersom de fick betalt per rad.
[typografi] [ändrad 5 april 2017]
i typografi: det tomma utrymmet (ljusrummet) på ett uppslag vid bokens eller tidningens mitt (ryggen). Alltså högerkanten på en vänstersida och vänsterkanten på en högersida. Utrymmet behövs för att texten vid tryckningen inte ska hamna i vecket och bli oläslig. På en enstaka sida som inte ska bindas in blir det högerkanten på sidan. – Bunten kallas ibland för höger- respektive vänstermarginal, men bunten räknas i typografi inte som marginal. Bunten brukar vara smalare än marginalen. – När man formger för publicering på webben blir det ingen bunt (om man inte strävar efter att i detalj kopiera layout av tryckta tidningar), men det kan däremot finnas spaltmellanrum. – På engelska: gutter.
[tryckning] [typografi] [ändrad 2 oktober 2018]
– Uppkallat efter den romerska vältalaren och politikern Marcus Tullius Cicero (106-43 f v t, se Wikipedia).
[ai] [spel] [typografi] [ändrad 6 december 2022]
i typografi: typsnittsvariant med tjockare linjer än vanlig stil. Halvfet stil används när man vill markera ord eller stycken i löpande text (brödtext). Det kallas ibland, särskilt i enklare ordbehandling, för fet stil, men riktig fet stil är, som namnet antyder, ännu fetare än halvfet stil, och riktig fet stil används normalt inte i löpande text. Det används bara i rubriker. – På engelska heter halvfet stil semibold, ibland bara bold.
[typografi] [ändrad 11 juni 2018]
(orphan) – i typografi: ensamrad, övergiven slutrad – ett styckes sista rad som ensam står överst på en sida. – En horunge uppstår när den sista raden i ett textstycke inte får plats på samma sida som resten av stycket. Den hamnar därför ensam överst på den sida som följer. Horungen kan följas av mer text på samma sida eller stå ensam på sidan. Ordet används också om text i spalter. – Horungar undviks i all genomtänkt typografi. Den övergivna raden anses störande av både estetiska och psykologiska skäl. – Man skiljer mellan dubbel horunge (samma sak som bara horunge) och enkel horunge:
– Det vanliga sättet att rätta till (dubbla) horungar är att ge dem sällskap genom att skjuta över en eller flera rader från föregående sida. I böcker och tidningar gör man det genom att öka ordmellanrummen på sidan närmast före horungen, vilket leder till att färre ord, och därmed färre rader, får plats där. Då måste alltså några rader flyttas till nästa sida, där horungen finns. I utskrifter från ordbehandlare kan man göra det genom att lägga till blankrader. De flesta ordbehandlare och sidredigeringsprogram kan rätta till horungar automatiskt. – På engelska heter horunge widow. Den korrekta betydelsen av widow motsvarar dubbel horunge, men ibland används det också om enkel horunge, fast den engelska facktermen för enkel horunge är orphan (föräldralös). I varje fall finns det ingen anledning att använda direktöversättningen änka i någon av dessa betydelser. – Under 2014 inleddes en diskussion om att hitta ett trevligare ord för horunge i denna betydelse (se horunge.se). Det ledde till att de språkvårdande organen Språkrådet och TNC† enades om att rekommendera ensamrad som ersättning för horunge.
[språktips] [typografi] [ändrad 14 juli 2017]
i typografi: en typsnittsvariant där de gemena bokstäverna (de små bokstäverna) ser ut som versaler (stora bokstäver), fast mindre. DET SER UT UNGEFÄR SÅ HÄR. – Äkta kapitäler är inte förminskade versaler, utan ritas för sig av en typografisk formgivare. Det innebär, enkelt uttryckt, att i exempelvis 12 punkters stil har gemena kapitäler lika tjocka linjer som versalerna. För falska kapitäler använder däremot man versaler med mindre teckenstorlek. I en 12 punkters stil kan man till exempel fuska genom att låta 10 punkters versaler föreställa gemena kapitäler. Fusket märks på att linjerna blir lite för tunna. – På engelska: small caps, small capitals. – Mer typografi.
i typografi: lutande stil. Används för att markera enstaka ord, fraser eller namn i löpande text. – Kursiv är en av de tre vanliga typsnittsvarianterna (vikterna): rak, kursiv och halvfet. Det finns två slags kursiv stil:
– Observera att kursiv stil på engelska heter italics. Det engelska ordet cursive står för skrivstilsliknande stilar, på svenska kallade skript.
[typografi] [ändrad 5 december 2019]
i typografi: de tomma utrymmena på en sida: marginal, bunt, sidhuvud, sidfot och eventuellt andra tomma ytor. Kallas också för luft eller blanka ytor.
[typografi] [ändrad 9 augusti 2020]
ett amerikanskt typografiskt mått, 4,2333… millimeter eller 1/6 tum. – En pica är tolv punkter. Pica ligger nära det europeiska typografiska måttet cicero, men är en aning mindre. (Pica är också latin för skata.)
[måttenheter] [typografi) [ändrad 10 augusti 2017]