(small outline dual in-line memory module) – ett slags minneskrets med hög kapacitet och små yttermått. Kretsarna är avsedda för bärbara datorer och annan bärbar utrustning och rymmer upp till 16 gigabyte.
[förkortningar på S] [minnen] [ändrad 16 september 2019]
smittsam, viral – beteckning på företeelser som sprids från person till person. – Viral marknadsföring (viral marketing) är marknadsföring som inte bygger på annonser och reklamfilmer. I stället använder man olika knep för att få folk att tala om den nya produkten med varandra. Med andra ord mun‑till‑mun eller med djungeltelegrafen. – Viral ryktesspridning är vandringssägner i ny form. (Se också Viralgranskaren†.) – Se också viral radio (viralradio). – Jämför med smittsam (om programlicenser).
[marknadsföring] [trender] [ändrad 18 december 2019]
en nerlagd sajt som granskade påståenden som cirkulerade på internet. – Sajten drevs av tidningen Metro och lades ner i augusti 2019 när tidningen Metro lades ner. – Viralgranskaren påminde om amerikanska Snopes. Viralgranskaren utsågs 2015 till Årets folkbildare. Se Metros webbsidor (länk). – Viralgranskaren utvecklade ett tillägg till webbläsaren Chrome som varnar för sajter med falska nyheter, se här (finns kvar i augusti 2020). Jämför med B.S. Detector. Viralgranskaren instiftade också Källkritikens dag. – I maj 2017 sade Metros dåvarande ägare Mats Qviberg i en intervju i Nyheter idag att en av journalisterna som skriver i Viralgranskaren är en ”stalinist som vi borde bli av med”, vilket ledde till att TV4 sa upp samarbetet med Metro och till att Storstockholms Lokaltrafik, SL, övervägde att säga upp samarbetet med Metro, som dittills hade distribuerats gratis i tunnelbanan. Qviberg sålde den 21 maj 2017 sina aktier i Metro för en krona. – Se också viral och vandringssägen samt läs om Bluffakuten och sajtkoll.se†. – Viralgranska var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).
[källkritik] [nerlagt] [årets nyord] [ändrad 31 augusti 2020]
om mobilabonnemang: avgiftsfri trafik till vissa webbsidor, men inte till andra. – Abonnenten betalar för en viss mängd trafik, men besök till vissa webbsidor räknas alltså inte in. Abonnenten kan därför göra obegränsat antal besök på dessa sidor utan att det dras från potten. Detta är möjligt efter överenskommelse mellan operatören och de aktuella webbsidorna. Det kallas också för sponsored data. Abonnemangen kallas för zero-rating plans. – Zero rating har fått hård kritik i USA, eftersom det snedvrider konkurrensen. I samband med att myndigheten FCC i februari 2015 tog ställning för nätneutralitet förklarade FCC att existerande avtal om zero rating ska få finnas kvar, men att nya sådana avtal kommer att hårdgranskas innan de eventuellt godkänns. – Telia började under 2016 erbjuda något som kallades för ”fri surf”: det innebar att trafik till och från sociala medier inte drogs från abonnentens pott, till skillnad från annan internettrafik. PTS ålade Telia att sluta med det (arkiverad länk), eftersom det strider mot nätneutraliteten. Telia överklagade beslutet, men i februari 2017 fastställde Förvaltningsrätten PTS beslut. Men Telia marknadsförde ”fri surf” fram till 2023 – se detta meddelande.
[internet] [juridik] [mobilt] [ändrad 18 mars 2023]
ett skriptspråk från Microsoft, i stort sett identiskt med JavaScript. Lanserades 1996. Det har inte kommit någon ny version sedan 2011. – Läs mer på Microsofts webbsidor (inaktuell).
[inaktuellt] [programspråk] [ändrad 16 november 2018]
- – tekniskt: störningar som uppstår i elektriska signaler, till exempel i tele- eller datakommunikation, på grund av yttre elektromagnetiska impulser;
- – obegripliga teckenkombinationer i elektroniska meddelanden, orsakade av linjebrus, eller som ser ut att vara orsakade av linjebrus;
- – programkod som är så svårbegriplig att den påminner om linjebrus. Det kan vara tecken på inkompetens eller, i sällsynta fall, på ovanligt hög kompetens;
- – allmänt: prat, hype, buzz.
– På engelska: line noise. – Läs också om brus.
[datakommunikation] [fel] [fysik] [jargong] [programmering] [ändrad 29 augusti 2017]
(ONF) – en organisation som arbetar för mjukvarudefinierade nätverk. – Med det uttrycket menas att de program som styr nätverksutrustningens arbete ska separeras från utrustningen och kunna modifieras och bytas ut som vilka program som helst. De ska också kunna styras från en vanlig dator, även på distans. – ONF står bakom den öppna standarden OpenFlow. – Se opennetworking.org.
[nätverk] [organisationer] [ändrad 29 januari 2018]
ett programspråk för objektorienterad programmering. – Python är ett interpreterat språk, så programmen kan köras utan ändringar på många olika typer av datorer och operativsystem. Python är skrivet i öppen källkod. Det används ofta som skriptspråk, men också som ”klister” mellan olika program, och för utveckling av grafiska användargränssnitt. Jython är en version av Python för Java-baserade system. – Python har en officiell webbsida på python.org. – Google erbjuder en gratis kurs i Python på nätet.
[programspråk] [ändrad 10 juli 2020]
mått på antalet besökare på en webbsida. Innebär att sidan visas en gång för en besökare. Kallas också för sidvisning. – På engelska: page impression eller page view. – Ska inte förväxlas med besök eller träffar.
[webbstatistik] [ändrad 4 oktober 2018]
- – allmän nyttighet, samhällsservice, offentlig service. Traditionellt: el, vatten och avlopp är [public] utilities. Det är sådant som alla anses ha behov av, och som berörda myndigheter och företag är skyldiga att tillhandahålla för alla (under vissa villkor). – I februari 2015 bestämde amerikanska FCC att bredband ska räknas som en allmän nyttighet, jämställd med telefoni. Detta fick konsekvenser för abonnenternas rättigheter gentemot operatörerna, och för nätneutralitet. Beslutet upphävdes emellertid 2018, se detta dokument;
- – se verktygsprogram;
- – se utility computing;
- – även: nytta (oräknebart).
[internet] [it-politik] [mjukvara] [molnet] [språktips] [ändrad 20 november 2019]