whereware

skämtsam beteckning på tekniker som håller reda på och visar var människor finns, till exempel med hjälp av GPS eller mobil­telefoni­teknik.

[geo] [-ware] [ändrad 22 januari 2015]

vit elefant

(white elephant) – i företagsteori: stort ambitiöst projekt utan nytta; ett påkostat projekt som ingen vill lägga ner, trots att organisationen inte har någon användning för det. – Läs också om svarta elefanter, som är något helt annat.

[företag och ekonomi] [ändrad 7 augusti 2019]

domän

  1. – del av internet, namngiven i domän­namns­systemet DNS. (DNS är ett system som under­lättar adressering och sökning på internet.) – Exempel: idg.se syftar på domänen .idg (en huvuddomän) som ligger under landsdomänen .se. – Domäner finns för att göra adresserna lätta att komma ihåg för människor. De översätts automatiskt till sifferserier, IP‑adresser, när de ska be­hand­las av datorer. Domänerna utgör ett hierarkiskt system i flera led. Det framgår av hur de skrivs: de underordnade domänerna står först (idg.se), de överordnade sist (idg.se). – Om vi jämför idg.com med idg.se så har de två skilda toppdomäner, .com och .se: toppdomänerna står sist. De har var sin underordnad domän som båda heter .idg och som står närmast före. – Ett domännamn kan bestå av en rad namn (etikett­er, labels), åtskilda med punkter, till exempel computersweden.idg.se. – Domäner och zoner: – När det gäller domännamn med många led (etiketter) är det inte självklart att varje led ska kallas för domän. Är till exempel computersweden.idg.se en särskild domän som ingår i den överordnade domänen idg.se? I sådana fall skiljer man mellan domäner som har en egen namnserver och domäner som saknar egen namnserver. Namnservern tar emot och vidarebefordrar e‑post och annan kommunikation till domänen. Om en domän saknar namnserver blir det i stället en överordnad domänen som tar emot och vidarebefordrar e‑post. (Jäm­för med kontor som sorterar sin egen post och avdelningskontor som får posten sorterad på huvudkontoret.) För tydlighetens skull talar man därför ofta inte dom domäner, utan om zoner eller domänzoner. I en domän ingår inte underordnade zoner. Till exempel: idg.se är underordnad domänen se, men det är inte en del av domänen se. (E‑post går direkt till idg.se utan att passera .se.) idg.se är alltså en egen zon. (Att ett företag är dotter­bolag till ett annat företag betyder inte att all post måste gå genom moder­bolagets kontor.) – I de första beskrivningarna av domännamnssystemet kallades alla etiketter – alla led i ett domännamn – för domäner, men det språkbruket är alltså föråldrat. – Domäner har inga inga geografiska begränsningar, även om namnet kan stå för platser i geografin, som .se för Sverige. Domänen består helt enkelt av de resurser (servrar) som finns med i domänens adresskatalog, och de kan finnas var som helst i världen. – I ett domännamn som idg.se står .se för den toppdomän som är uppkallad efter Sverige och idg.se för den andranivådomän (eller huvuddomän) som tillhör för­laget IDG. – Se också Internetstiftelsens skrift Domännamn av Fredrik Wass: den kan laddas ner gratis som pdf härifrån. – Läs också om pseudotoppdomäner och kryptodomäner;
  2. Windows domain – nätverk av datorer med Windows, samordnade i Active Directory. En användare kan använda samma användarnamn och lösenord för alla resurser i domänen som hon har behörighet att komma åt. (Datorer med andra operativsystem kan anslutas med hjälpprogram.) – Se Microsofts webbsidor;
  3. ämnes­område, verksamhetsområde – aktivitet där en viss uppsättning kun­skaper, termer och färdigheter är särskilt användbara.

[domäner] [ändrad 9 december 2022]

Fraudfox

ett program som underlättar datorbedrägerier mot banker. – Fraudfox skapar en falsk signatur för den dator som bedragaren använder. (Signaturen, på engelska fingerprint, är ett antal kännetecken för som kan användas för att identifiera datorn över nätet. Det är inte en elektron­isk signatur.) En falsk signatur räcker inte ensamt för att begå datorbedrägerier mot banker, men det under­­lättar. – Fraudfox bygger på webbläsaren Firefox (därav namnet) i en modifierad version och på Windows, som körs som en virtuell maskin. – Fraudfox har utveck­lats av pseudonymen hugochavez, och började spridas 2015.

[it-relaterad brottslighet] [it-säkerhet] [ändrad 2 september 2019]

signaturinsamling

(device fingerprinting eller bara fingerprinting) – kartläggning av särskiljande egenskaper hos program, filer eller maskiner (signaturer) i identifieringssyfte. Används för att före­bygga och stoppa data­intrång och oönskade program. – Datavirus kan kännas igen på sin signatur. Även oskyldiga program som webbläsare har en individuell signatur eller profil, grundad på exakt vilken version det är, vilket operativsystem det arbetar mot (vilket bygge) och vilka insticksprogram och tillägg det har. Dessa egenskaper med­delas från webbläsaren när den anropar en webbserver. Det gör att man på serversidan med hög träffsäkerhet kan känna igen en viss webbläsare bland tusen­tals andra, även om användaren använder tekniker för att dölja varifrån anropet kommer. Men se Fraudfox. (För­växla inte fingerprinting med footprinting, som är något annat.)

[it-säkerhet] [webbläsare] [ändrad 9 november 2017]

Video Shamail

en sedan länge överspelad tjänst för att sända digitala video-snuttar från mobiltelefoner – en tjänst som från mars 2002 erbjöds i Japan av J‑Phone (som sedan 2003 ingår i Vodafone), som då sålde en mobil­telefon med inbyggd digital video­kamera. J‑Phone hade tidigare en motsvarande tjänst för stillbilder, Shamail.

[mobilt] [nerlagt] [videoteknik] [ändrad 11 januari 2020]