från 2001 officiellt känt som DCS1000 – ett avvecklat system för avläsning av e‑post, utvecklat av amerikanska federala polisen FBI. – Carnivore är en ”svart låda” som installeras hos internetoperatörer. Det får bara ske efter domstolsbeslut och under begränsad tid. Avläsning av e‑post får bara gälla en namngiven misstänkt person. Carnivore möttes med misstänksamhet, eftersom det var tänkbart att FBI passade på att läsa all e‑post som passerade servern. – Namnet Carnivore (köttätare) användes fram till februari 2001, då FBI döpte om det till DCS1000, vilket enligt FBI inte hade någon särskild betydelse. FBI använde, enligt egna uppgifter, inte Carnivore under 2002 och 2003, och avvecklade det helt 2004. I stället använder FBI program från fristående företag för avläsning av e-post.
[avläsning] [inaktuellt] [ändrad 12 januari 2019]
(CQRS) – principen att instruktioner till databaser ska skiljas från frågor till databaser. – Som instruktioner (commands) räknas ändringar av databasen, alltså förutom ändringar även tillägg och strykningar. Som frågor (queries) räknas instruktioner som ger ett svar, alltså uppgifter ur databasen, utan att databasens innehåll förändras. – Traditionellt har frågor och instruktioner hanterats av samma mekanismer i databashanteraren. (Ofta kallas både frågor och instruktioner för frågor.) CQRS innebär att man skiljer på frågor och instruktioner. För rena frågor kan man då använda enklare metoder. Det är till exempel inget problem att två användare ställer samma fråga på samma gång, men om två användare försöker ändra samma uppgift samtidigt blir det problem. Det krävs alltså krångligare metoder för att hantera instruktioner än för att hantera rena frågor.
[databaser] [ändrad 2 maj 2018]
program för uppläggning, underhåll och användning av databaser. – Företag som Oracle och MySQL kallas ibland för leverantörer av ”databaser”, men det som de levererar är databashanterare (inte innehållet i databaserna). Det är samma skillnad som mellan en ordbehandlare och ett dokument. – På engelska heter det database management system, ofta förkortat till DBMS.
[databaser] [ändrad 9 maj 2018]
tilläggsenhet till objektrelationsdatabaser, ingående i ett system som har utvecklats av Informix† (numera del av IBM). Det lanserades 1996. Genom att lägga in ett datablade ger man databasen möjlighet att utföra nya arbetsuppgifter, till exempel att visa digital video. – Se IBM:s webbsidor.
[databaser] [ändrad 9 november 2018]
beskrivning av en databas, bestående av en fysisk och en logisk del. – Den logiska datamodellen beskriver hur databasen ska se ut i allmänna termer – den tar till exempel inte ställning till vilken databashanterare som ska användas. När den logiska datamodellen är realiserad i databasen går den under benämningen fysisk datamodell, och är systemberoende.
[databaser] [ändrad 11 maj 2018]
system som underlättar datorbaserat arbete i grupp och på distans. Vanliga funktioner är delade dokumentarkiv, diskussionslistor, skrivtavlor (whiteboards), skärmdelning och videokonferenser. Ett kriterium är att man ska kunna kommunicera i realtid (e-post är inte realtidskommunikation). Datorstött samarbete kallas på engelska för computer supported cooperative work (CSCW) och på svenska också för synkron gruppvara (föråldrat).
[arbetsliv] [gemensamt arbete] [ändrad 26 april 2020]
- – datum skrivs i löpande text så här: den 24 juli 2021. (Ordet den kan utelämnas.) Observera att man just i datum skriver bara 24 för tjugofjärde; motsvarande för andra datum. Men om det gäller ett ordningstal skriver man däremot så här: ”24:e”. Man skriver bara ut sista bokstaven i ordningstalet, trots att det kan vara flera bokstäver som skiljer det från räknetalet (”24:e” utläses ju ”tjugofjärde”, inte
tjugofyrae). Nummer på kungar och andra potentater skrivs med romerska siffror utan tillägg. Man skriver ”Gustaf III” men säger ”Gustaf den tredje”;
- – det heter ett datum, flera datum på modern svenska. Den latinska pluralformen data har blivit ett separat svenskt ord;
- – i princip skulle singularformen av ordet data kunna vara datum, men den ordformen används praktiskt taget aldrig i den betydelsen. Om det behövs säger man vanligtvis ”en uppgift”: ”denna uppgift är fel”, inte ”detta
datum är fel” (om det inte gäller just ett datum i betydelse 1.)
[data] [språktips] [tid] [ändrad 5 augusti 2021]
distributed common object model – en teknik från Microsoft som gör det möjligt för programkomponenter att samverka genom datornät. En del av programmet kan alltså finnas på en dator och en annan del av programmet på en annan dator. Kallades tidigare för Network OLE. – Läs mer på Microsofts webbsidor.
[förkortningar på D] [programmering] [ändrad 7 september 2018]
källkod som ägaren låter utomstående granska, vanligtvis först efter att de har skrivit på ett avtal om sekretess. – Ett typexempel är när utomstående programutvecklare får tillgång till källkoden till ett operativsystem som de utvecklar program för. De får läsa koden, men de får inte ändra den eller sprida den vidare. – På engelska: shared source. – Delad källkod är alltså något annat än öppen källkod.
[programmering] [ändrad 3 oktober 2019]
anordning som delar upp en sammansatt signal (multiplex) i separata signaler. Kallas i optiska system också för prisma.
[elektronisk kommunikation] [ändrad 22 november 2014]