Airport

varumärke för Apples avvecklade trådlösa nätverk, ett utförande av wi‑fi. – Airport lanserades 1999 och var det första tråd­lösa nätverket för hemmabruk. I april 2018 meddelade Apple att produktserien med trådlösa routrar för Airport läggs ner. Inga nya Airport-produkter hade då släppts sedan 2013. I Airport‑serien ingick Airport Express, Airport Extreme och Airport Time Capsule, som tog automatisk trådlös backup på anslutna Macar med programmet Time Machine.

[nerlagt] [wi-fi] [ändrad 28 juli 2020]

analysmaskin

Komplicerad anordning med kugghjul och annat.
Rekonstruerad komponent av analysmaskinen. Foto: Wikimedia Commons.

en mekanisk dator som konstruerades, men aldrig bygg­des färdig, av Charles Babbage†. Han började arbeta på analysmaskinen 1830 och höll på till sin död 1871. – Analysmaskinen motsvarade en modern dator: den var programstyrd och hade minne. Den skulle i princip kunna göra allt som en modern elektronisk dator gör. Det är därför den första konstruktion som kan räknas som en dator, inte en räknemaskin. (Babbage kon­struerade också, men färdigställde aldrig, en avancerad räknemaskin, differensmaskinen.) Medan de väntade på att analysmaskinen skulle bli färdig, vilket den alltså aldrig blev, skrev Babbage med bistånd av Ada Lovelace† så kallade kalkylplaner, calculus plans, för den – vad vi skulle kalla för datorprogram. – På engelska: analytical engine. – Se brittiska Science Museum: länk.

[datorer] [it-historia] [ändrad 6 augusti 2019]

användbarhet

svensk term för usability. – Användbarhet är en önsk­värd egen­skap hos datorer, program, användargränssnitt och andra verktyg och föremål. Användbarheten är hög om det är lätt att för­stå

  • – vad något ska an­vändas till;
  • – hur man gör;
  • – samt lätt att göra det.

– På engelska är det skillnad mellan use­ful­ness (nytta) och usability (god form och funktion), men på svenska har vi användbarhet i båda betydelserna. – Användbar­het är ett forskningsfält inom industridesign och människa‑dator‑interaktion. – Se också användarvänlig och affordance samt Världsanvändbarhetsdagen­.

[användargränssnitt] [ändrad 25 augusti 2020]

ASCII

American standard code for in­for­mation interchange – länge det vanligaste systemet för att representera bok­stäver, siffror och andra tecken i datorer. Varje tecken re­presenteras av ett tal. – ASCII utvecklades i USA för det engelska alfa­betet, och hade först 128 tecken (sju bit). Det fanns då inga koder för bok­­stäver som inte ingår i det engelska alfabetet, till exempel å, ä och ö. Därför in­­fördes senare ut­­vidgade varianter av ASCII med åtta bit, alltså 256 tecken. De inne­­håller å, ä och ö med flera bok­­stäver. Tyvärr finns det flera varianter av ut­vidgad ASCII, vilket kan leda till oönskad förväxling av tecken. – ASCII‑standarden presenterades 1963, och den senaste versionen av standarden är från 1986. Sedan länge används andra teckenuppsättningar med många fler tecken i program och på webbsidor, men i webbadresser (URL:er) och e‑postadresser är det fortfarande ASCII:s ursprungliga teckenuppsättning (sju bit) som används. – Läs också om Unicode. – Se också ASCII compatible encoding.

[förkortningar på A] [standarder] [tecken] [ändrad 8 november 2019]

ASIC

application specific integrated circuitapplikationsspecifik integrerad krets, alltså en skräddarsydd krets för ett be­stämt användnings­område. Till­verkas oftast i korta serier för att byggas in i elektroniska apparater eller maskiner.

[elektronik] [förkortningar på A] [processorer] [ändrad 5 september 2020]