surfande på internet utan spår i webbläsaren. – Privat surfning finns som inställning i de vanligaste webbläsarna med olika benämningar. Inställningen innebär att ingen information sparas som i efterhand kan visa vilka webbsidor användaren har besökt. – Annars lagrar webbläsare information om vilka sidor som besökts (se historia), kakor och nerladdade bilder, ljudfiler och dokument av webbläsaren. Men vid privat surfning sparar webbläsaren ingen sådan information. Den lagras inte alls, eller raderas automatiskt så snart det går. – Om webbläsaren vid icke‑privat surfning hjälper användaren att fylla i webbadresser genom att visa förslag, baserade på tidigare besök, så föreslår den inte några adresser som enbart har besökts vid privat surfning. De adresserna har nämligen inte sparats. – Privat surfning är möjlig med de vanligaste webbläsarna. Man kan välja det bland inställningarna. Det kom först 2005 på Safari under namnet private browsing (privat surfning), och har sedan dess införts i Google Chrome som incognito (på svenska inkognito), i Internet Explorer† som Inprivate (samma på svenska), i Firefox som private browsing, privat surfning. Webbläsaren Epic har privat surfning hela tiden. – Privat surfning kallas ironiskt också för ”porn mode”. – Naturligtvis finns det, förutom att dölja besök på porrsidor, många goda skäl att hemlighålla vilka sidor man besöker, framför allt att ingen annan har med den saken att göra. – Man bör samtidigt komma ihåg att det finns data om besökarna på varje webbserver som besökts, och hos internetoperatörerna som förmedlar trafiken. Om du surfar på jobbet kan din arbetsgivare se på företagets server vilka sidor du har besökt, även om du har din webbläsare inställd på privat surfning. För att bli helt ospårbar bör man använda nätverk som Tor och VPN‑tjänster. Man bör också komma ihåg att den raderade informationen från privat surfning kan återskapas (se dataremanens) om den inte har skrivits över. – I november 2014 införde Firefox också glömskeknappen, även kallad för Glöm det senaste, på engelska Forget button. Den gör att användaren kan radera alla spår efter de senaste fem minuterna, två timmarna eller 24 timmarna i webbläsaren. Alltså retroaktiv privat surfning eller historieradering (history wiping). – En utförlig artikel om privat surfning, hur det fungerar och dess svagheter finns i denna artikel i Wired.
[personlig integritet] [surf] [webbläsare] [ändrad 5 april 2023]
Beats Electronics – ett amerikanskt musikföretag som 2014 köptes av Apple. – Beats hade den strömmande musiktjänsten Beats Music, som från den 30 juni 2015 ingår i Apple Music. Beats tillverkar också hörlurar, högtalare och ljudöverföringsteknik under varumärket Beats by Dre. I maj 2014 blev det känt att Apple köpte företaget (se pressmeddelande). – Vid konferensen WWDC i början av juni 2015 presenterades Apple Music, som bygger på Beats Music och iTunes. (Varumärket Beats Music används alltså inte längre.) Ljudtekniken marknadsförs fortfarande under varumärket Beats by Dre (länk).
[företag] [musik] [uppköpt] [ändrat 12 juni 2017]
bisarr stavningsrättelse – tokig ändring som görs av ett rättstavningsprogram. – Cupertinoeffekten heter så därför att ett vanligt rättstavningsprogram brukar ändra ”cooperatino” (vanlig felskrivning av cooperation) till Cupertino (stad i Silicon Valley). – Benämningen har uppstått bland EU:s översättare och skribenter. – Den minst lika vanliga felskrivningen ”coperation” brukar bli copulation. – Läs också om apyware, clbuttic och Scunthorpeproblemet.
[fel] [kuriosa] [språkteknik]
- – Europeiska unionen. De korrekta svenska namnen på olika EU-organ står i EU:s publikationshandbok, klicka här. – Notera att den formella skillnad som tidigare fanns mellan EU och
EG (Europeiska gemenskaperna) upphörde vid årsskiftet 2009—2010;
- – toppdomän för EU – se .eu.
[eu] [toppdomäner] [ändrad 17 januari 2021]
en infekterad debatt om sexism och kvinnohat i datorspelsvärlden. – Gamergate inleddes i augusti 2014 när den amerikanska spelutvecklaren Zoe Quinn utsattes för trakasserier på nätet efter att hennes före detta pojkvän Eron Gjoni hade lagt ut beskyllningar, varav en del gällde sexualitet, mot henne. Hon mottog därefter anonyma hot om våldtäkt och blev mordhotad. – Händelserna ledde till en omfattande diskussion om datorspel, datorspelarnas mentalitet och hur kvinnor behandlas i datorspelsvärlden. – Läs också om Anita Sarkeesian och om filmen GTFO.
[förföljelser] [it-relaterad brottslighet] [ord på -gate] [skandaler] [spel] [ändrad 6 juli 2017]
- – om datorprogram: flyttbarhet – det att ett program kan flyttas till, och köras på, ett annat it‑system än det utvecklades för. – Termen är numera ovanlig när det gäller program, eftersom den har blivit överflödig. Den var relevant när nästan alla datortillverkare hade egna processorer och (icke minst) egna operativsystem. – Rörelsen för öppna system hade bland annat som mål att program skulle vara portabla – att till exempel ett program som var skrivet för IBM:s utförande av Unix skulle kunna köras på en arbetsstation från dåvarande Hewlett‑Packard†;
- – dataportabilitet – möjlighet att flytta en datamängd så att den kan behandlas i ett annat it‑system än det som den först skapades i. Det innebär i praktiken att datamängden ska lagras i, eller kunna överföras till, ett allmänt förekommande filformat. Dataportabilitet för personuppgifter är ett krav i EU:s Dataskyddsförordning;
- – egenskapen att vara portabel, som hos en bärbar dator.
[it-system] [mjukvara] [personuppgifter] [ändrad 15 oktober 2018]
(eller bara virus, på engelska: computer virus) – skadeprogram som:
- – ställer till skada eller ofog och:
- – sprider kopior av sig själv till andra datorer.
– Ordet virus används ofta om alla slags skadeprogram, som trojanska hästar, men trojanska hästar är inte datavirus i termens strikta betydelse. – Numera sprids virus över internet genom e‑post, nerladdningar av filer eller genom så kallade botnät, men de första datavirusen spreds genom att man gömde dem på disketter, som var den tidens sätt att skicka information mellan persondatorer. – Datavirus är små program som ställer till skada genom att ändra eller radera filer på den drabbade datorn. I värsta fall formaterar de om hårddisken. Det finns också ”snälla” datavirus som nöjer sig med att visa irriterande textmeddelanden eller bilder. – Nyare virus brukar kunna leta reda på användarens lista med e‑postadresser och sedan, utan användarens vetskap, skicka kopior av sig själva till alla på listan. – Skillnaden mellan ett virus och en mask är att virus gör oönskade, oftast skadliga saker. Maskar, däremot, saboterar genom att fylla alla tillgängliga minnesutrymmen med kopior av sig själv. Det slutar med att inget fungerar, men maskar förstör ingen lagrad information.
– Grundläggande regler för skydd mot datavirus är:
- – klicka aldrig på en e‑postbilaga (attachment) från en avsändare som du inte känner och litar på;
- – om du känner avsändaren och litar på henne, klicka ändå inte på e‑postbilagan om du inte vet vad den innehåller. Avsändarnamnet kan nämligen vara förfalskat;
- – var försiktig med nerladdning av gratisprogram från internet. Det kan följa med smygprogram;
- – ha ett virusskydd och se till att det är aktivt, rätt inställt och har färska virusdefinitioner. (Internetoperatörer brukar ha virusskydd på sina servrar);
- – använd gärna också program (förutom virusskydd) som upptäcker och avlägsnar oönskade program.
– Samtidigt bör man inte ta virusvarningar på allvar utan att kontrollera dem först. Sådana som sprids med e-post eller på sociala medier är ofta föråldrade. Aktuella uppgifter om datavirus finns (på engelska) på CERT:s webbplats under rubriken What’s New och på svenska CERT‑SE. – En samling datavirus från 1970- och 1980-talen finns på Malware Museum.
[skadeprogram] [ändrad 8 september 2021]
varumärke för IBM:s servrar med Power‑processorer. Den omfattar bland annat det som tidigare hette System i†, som i sin tur var en fortsättning på AS/400†. Servrar i serien IBM Power Systems kan köra tre olika operativsystem: AIX, Linux och IBM i. – Se IBM:s webbsidor.
[servrar] [ändrad 11 augusti 2019]
egenskapen att vara förenlig med, fungera ihop med, vara utbytbar mot. – Datorer, tillbehör, operativsystem, program och filer är kompatibla om de är utbytbara mot varandra eller om de kan fungera ihop utan ändringar. En dator för Windows (det som förr kallades för en IBM‑kompatibel persondator eller en klon) kan köra program och använda tillbehör som är avsedda för andra persondatorer för Windows. – Kompatibilitet är en variabel egenskap. Den behöver, eller kan. alltså inte vara hundraprocentig. Man talar också om bakåtkompatibilitet och framåtkompatibilitet. – Jämför med interoperabilitet och fungibilitet. – På engelska: compatibility.
[kompatibilitet] [ändrad 28 februari 2021]
en minnesteknik utvecklad av IBM, baserad på ytterst små hål på en yta av plast. IBM visade upp tekniken 2005 och utlovade kommersiell lansering 2007, men tekniken har inte fått nämnvärd spridning. Millipede erbjuder extrem lagringstäthet, 15 gigabyte per kvadratcentimeter eller mer. – Läs mer på IBM:s webbsidor (från 2005).
[experimentell teknik] [minnen] [ändrad 29 maj 2020]