(data processing) – bearbetning av data i en dator. – Den engelska termen data processing infördes i IBM:s marknadsföring på 1950-talet, eftersom IBM då trodde att ordet computing skulle avskräcka kunder i affärsvärlden. Computing ansågs låta för matematiskt och tekniskt, och vad IBM ville var att övertyga kunderna om att datorer lämpade sig för att hantera kundregister och bokföring. På svenska blev det alltså databehandling. – Numera är computing ett mycket vanligare ord på engelska än data processing.
[drift] [it-historia] [ändrad 30 januari 2018]
- – se integrated development environment;
- – integrated drive electronics – tidig specifikation för gränssnittet mellan hårddisk (och annan datalagringsutrustning) och dator. Senare användes mest en mer avancerad variant, EIDE. IDE ingick i IBM:s ursprungliga specifikation av persondatorer och blev mer känt som ATA. Det har till stor del ersatts av det snabbare Fibre channel och av vidareutvecklingar av ATA som SATA.
[datalagring] [förkortningar på I] [programmering] [sammankoppling] [ändrad 5 mars 2018]
IETF – internets tekniska ledningsgrupp. – IETF ansvarar för den tekniska utvecklingen och underhållet av internet. IETF är formellt ingen självständig organisation, utan en del av Internet Societys (ISOC:s) verksamhet. De experter som arbetar i IETF arbetar i princip på ideell basis, vilket i praktiken brukar innebära att deras arbetsgivare låter dem göra det på arbetstid. Organisationen IAB har översyn över IETF:s verksamhet. IESG fungerar som IETF:s ledningsgrupp. I praktiken är det stor överlappning mellan de olika organisationerna som bestämmer över internet. – Se ietf.org.
[internets ledande organ] [ändrad 3 april 2017]
- – dator eller annan produkt som funktionellt sett är utbytbar mot (kompatibel med) mot en annan, vanligtvis mer känd, produkt. – Ordet blev vanligt på 1980‑talet, då man talade om pc‑kloner: datorer som var kompatibla med IBM:s Personal computer. – Kloner säljs under eget varumärke, och är alltså inte förfalskningar. Men det är en förutsättning att tillverkaren av förebilden till klonen tillåter kloningen. IBM, till exempel, tillät redan under stordatortiden kloning för att undvika anklagelser för monopolism. – Syftet med kloner är att kunden ska kunna använda program och tillbehör som är avsedda för förebilden. På 1990‑talet såldes det under ett par år också (med tillstånd av Apple) kloner av Macintosh. – Ordet klon har kommit ur bruk i denna betydelse, eftersom praktiskt taget alla persondatorer som säljs, utom Macintosh, är kompatibla med varandra;
- se AI-klon.
– Ordet: Klon är ett ord som närmast lånats från genteknik. Det beskriver en varelse som med artificiella medel, kloning, fått samma arvsmassa som en annan varelse. Kommer av det grekiska ordet klon som kan översättas med stickling, kvist. – På engelska: clone.
[jargong] [persondatorer] [produkter] [ändrad 8 maj 2023]
-
- – på internet: avskiljningstecken i domäner, som i computersweden.idg.se. Utläses punkt på svenska och dot på engelska. – Namn på toppdomäner som .com och .se skrivs vanligtvis med punkt före när namnen står för sig själva. En ensam punkt, dot, står också för rotzonen i domännamnssystemet. Den punkten ska stå sist i domänens namn, men sätts normalt inte ut eftersom den är förutsägbar;
- – i e-postadresser: användarnamn kan delas upp med punkter, till exempel maria.johansson@acme.se. Gmail ignorerar punkter i användarnamn: mejl till maria.johansson@epost.se kommer fram även om avsändaren skriver mariajohansson@epost.se eller maria.jo.hansson@epost.se. Det går alltså på Gmail inte att registrera varianter av samma användarnamn där bara punkterna skiljer. – Se dot account;
- – det minsta måttet i typografi. Det finns en europeisk och en amerikansk punkt:
- – en europeisk punkt, ”ciceropunkt”, är exakt 0,375 millimeter enligt den standard som gäller sedan 1973. Tolv europeiska punkter blir en cicero, 4,5 millimeter. (Före 1973 var en punkt något större, ungefär 0,376 millimeter med motsvarande aningen större mått på en cicero.) Förkortningen för en europeisk typografisk punkt är 1p;
- – amerikansk typografisk punkt:
- – numera: ”postscriptpunkt”, 0,352777… millimeter, exakt 1/72 tum. Tolv punkter bli en pica som alltså är exakt 1/6 tum eller 4,287… millimeter. Detta är det mått på punkt som används i sidbeskrivningsspråket Postscript;
- – i äldre amerikansk typografi är en punkt, ”picapunkt”, 0,35136 millimeter. Det går då 72,29 punkter på en tum och en pica blir då 4,216 millimeter. En amerikansk typografisk punkt förkortas 1pt.
– Typografiska punkter används numera bara för att ange teckenstorlek. Tidigare brukade man ange satsyta (textmassans längd och bredd) och indrag i cicero, men numera anges sådana mått i millimeter. – Skillnaden mellan europeiska och amerikanska punkter är över sex procent, alltså tillräckligt stor för att vara märkbar. (Skillnaden mellan de två olika amerikanska punktstorlekarna är däremot knappast märkbar.) I program för datorstödd typografi brukar man kunna ställa om mellan cicero och pica. Traditionellt används cicero i Sverige, men eftersom de typografiska programmen kommer från USA använder många pica i stället, ofta utan att vara medvetna om det;
- – observera att i versionsnumrering använder man punkt som avskiljare mellan huvudversionsnumret och det (eller de) nummer som står för mindre förändringar. Version 3.10 är tionde omarbetningen av version 3, det är inte, som i matematik, samma sak som version 3.1. Punkten motsvarar inte decimalkomma, så den ska inte bytas ut mot kommatecken vid översättning;
- – skiljetecknet punkt används på engelska som decimaltecken där vi på svenska använder decimalkomma. Talet pi skrivs 3,14… på svenska men 3.14… på engelska;
- – skiljetecknet . kallas på engelska för stop eller full stop;
- – se också halvhöjd punkt (tecknet ·).
[domäner] [matematik] [typografi] [ändrad 3 december 2022]
namn på en planerad, men nerlagd, läsplatta från Plastic Logic. Den skulle släppas till försäljning i USA i januari 2010, men lades ner i förtid.
[läsplattor] [nerlagt] [ändrad 24 maj 2019]
(ARQ) – felhanteringsmetod i dataöverföring: meddelanden som inte har kommit fram, eller som innehåller fel (skada), skickas om. Ofta sker detta automatiskt genom att mottagarens utrustning måste kvittera mottagandet inom en viss tid. Sker inte detta skickas meddelandet en gång till. Om mottagarens utrustning tar emot meddelandet, men upptäcker fel, skickar den ingen kvittens, vilket leder till omsändning. – Läs mer i Wikipedia.
[datakommunikation] [ändrad 21 mars 2018]
sökning efter svårfunnen information i stora datamängder. – Det kan handla både om enstaka uppgifter och om statistiska samband. Datafrackning, på engelska data fracking, beskrivs som steget efter datautvinning (data mining): alla lättåtkomliga data har redan samlats in och analyserats, så nu är utmaningen att hitta svåråtkomliga data. Datafrackning är ingen specifik teknik, utan ett allmänt ord för sökning efter information som tidigare metoder för datautvinning har missat. – Ordet: Frackning, på engelska fracking, är ett kontroversiellt sätt att utvinna gas och olja ur underjordiska skifferlager. Det kan ge tillgång till gas och olja som inte är åtkomliga med vanliga metoder. Det fullständiga namnet är hydraulisk spräckning, på engelska hydraulic fracturing, därav kortformen fracking.
[informationshantering] [ändrad 16 oktober 2014]
programkod som rättar fel som uppstår vid överföring av data. – Felrättande kod används vanligtvis i kombination med kod som upptäcker sådana fel. Rättandet gäller alltså fel som har tekniska orsaker, som att ettor och nollor har bytts ut eller fallit bort. Det finns två huvudsakliga sätt att rätta sådana fel när de har upptäckts: antingen kan programmet begära omsändning av informationen där felet finns, eller också kan den felrättande koden rätta felen. Det senare fungerar som regel bara när felet är litet (se till exempel kontrollsiffra). På engelska talar man om automatic repeat request (ARQ) respektive forward error correction (FEQ). – För felrättande kod används på engelska termer som error checking and correction (ECC) och error detection and correction.
[fel] [it-säkerhet] [ändrad 27 september 2022]
dator som utan ägarens vetskap används för sabotage mot andra datorer. – Sabotagen görs ofta med långa intervall för att de ska bli svårare att spåra, därav ordet pulserande. Den infekterade datorn kallas för zombie. – Pulserande zombier brukar användas för en smygande form av sabotage som kallas för försvagningsattack (degradation-of-service attack). Det är en mindre intensiv form av överbelastningsattack. Personen bakom angreppet smusslar först in smygprogram i ett stort antal datorer. (Observera att det är de drabbade datorerna som kallas för pulserande zombier.) De skadliga programmen kallas för trojanska hästar (Trojan horses, oftast bara Trojans). De fjärrstyrs genom ett botnät. Dessa program sänder med oregelbundna intervall skurar av anrop till offrets webbserver. Anropen är försedda med avsiktliga fel som gör att webbservern behöver lång tid för att hantera dem – till exempel kan webbservern vänta på att den anropande datorn ska sända ytterligare information, som aldrig kommer. Resultatet vid en försvagningsattack blir att webbservern fungerar långsamt och krånglar. Eftersom webbservern inte kraschar helt (som vid en överbelastningsattack) kan det ta tid innan någon upptäcker sabotaget. En dator kan fungera som pulserande zombie lång tid utan att ägaren märker något. Den verkliga upphovspersonen bakom sabotaget behöver inte delta i attackerna, och är därför svår att spåra. – På engelska: pulsing zombie.
[skadeprogram] [ändrad 7 juli 2019]